En Regina-motorvagn som tåg mot Helsingborg gör uppehåll i Perstorp 2008. Trafik: Person- och godstrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: Hässleholm-Ramlösa 73 km, Åstorp-Kattarp 14 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia

Helsingborg-Hässleholms Järnväg (HHJ) invigdes i hela sin längd 1875. I Helsingborg hade man börjat diskutera en järnväg som skulle ansluta till Södra stambanan redan 1859. Flera alternativa sträckningar togs fram och man fastnade slutligen för en järnväg mot sydöst till Eslöv. Den öppnades 1865 av Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L&HJ). Planerna på en nordligare järnväg levde dock kvar, inte minst för att man hittat rika stenkolsfyndigheter i Bjuv och för att militären i Ljungbyhed ville ha järnvägsanslutning. Efter många turer började HHJ byggas i början av 1870-talet. Den slutgiltiga sträckningen blev via Åstorp och Klippan (där ett stort pappersbruk fanns) istället för Ljungbyhed som dock fick järnvägsförbindelse via Klippan-Röstånga Järnväg (senare Klippan-Eslövs Järnväg) några år senare (se Klippan-Ljungbyhed).

Omfattande godstrafik

Åstorp fick ytterligare en förbindelse med Helsingborg när Skåne Hallands Järnväg (SHJ) öppnade sträckan Helsingborg-Halmstad med bibanan Kattarp-Åstorp 1885. SHJ:s historia blev dock kort, bolaget förstatligades redan 1896 så att SJ skulle kunna skapa Västkustbanan.

HHJ var en av de viktigaste privatbanorna i Skåne. Godstrafiken var omfattande och persontågen mellan Södra stambanan i Hässleholm och hamnstaden Helsingborg hade en kontinental prägel. Man köpte tidigt in tenderånglok och de modernaste loken hamnade efter förstatligandet hos SJ där de fick littera E4. I Helsingborg hade HHJ en egen verkstad där man under 1930-talet till och med byggde flera egna motorvagnar.

Kustpilen

Kustpilen mot Helsingborg gör uppehåll i Klippan juli 2003.

HHJ förstatligades 1940 och elektrifierades 1943. Under SJ-tiden användes omväxlande loktåg och motorvagnar i persontrafiken. Fram till 1987 gick X9-motorvagnar på banan, därefter blev det åter loktåg till i mitten av 1990-talet då Kustpilen-trafiken med Y2-motorvagnar startade Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad (och vidare till Karlskrona). Mellan 1996 och 1999 gick en del av Kustpilentågen direkt till Köpenhamn via färja Helsingborg-Helsingör.

Återupptagen persontrafik

Den lokala persontrafiken lades ner i början av 1970-talet men återuppstod 1991 på sträckan Helsingborg-Bjuv i länstrafikens regi ("Pågatågen"). Trafiken förlängdes 1998 till Åstorp.

2003 drabbades stationshuset i Åstorp av en kraftig brand som också skadade ställverket. Det ledde till inskränkningar i tågtrafiken under flera månader.

Tåg Kristianstad-Helsingborg med AFM7-manövervagn främst i Hässleholm 2004.

Persontåg mot Hässleholm ankommer Perstorp 1 juli 2005.

Skiftande tågtyper

2004 upphörde trafiken med Y2-motorvagnar Hässleholm-Helsingborg och ersattes av loktåg i SJ:s regi, oftast bestående av Rc6-lok, personvagnar och manövervagn AFM7. I juni 2007 tog Skånetrafiken över trafiken och X11-motorvagnar sattes in istället.

Trafik

Två X11-motorvagnar möts i Åstorp 2008.

Persontågen på banan går i princip i entimmestrafik på vardagar. Tågen har Skånetrafiken som huvudman och motorvagnar typ X11 används oftast. Tågen går ofta hela sträckan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad. I lokaltågen Helsingborg-Åstorp används också X11-motorvagnar.

De genomgående godstågen körs i huvudsak av Green Cargo och dras av Rc2 och Rc4. Den lokala godstrafiken är på så gott som alla stationer nerlagd, förutom Perstorp/Lillaryd. Mellan Helsingborg godsbangård och Ättekulla samt Åstorp och Annedal går det också vagnuttagningar.

Både person- och godståg går vanligtvis via Åstorp-Bjuv-Ramlösa och linjen Åstorp-Kattarp trafikeras sällan förutom vid trafikstörningar och omledningar.

Beskrivning

Järnvägen viker av i södra änden av Hässleholms (Hm, 0 km) stora bangård och svänger åt väster. Mötesstationen i Finja (Fin, 5 km) passeras, här är landskapet är omväxlande öppet och skogigt. Tyringe (Ty, 12 km) är det första stoppet för persontågen. Här finns mötesspår och stationshus, byggt i tegel som de flesta av banans stationer. Järnvägen fortsätter förbi det lilla samhället Västra Torup (Vto, 18 km) innan vi kommer till Perstorp (Pt, 25 km), en av banans större stationer. Från bangården försvinner ett spår söderut till ortens stora industri Perstorps AB som lämnar godsvagnar vid stationen med egen lokomotor. Landskapet blir öppnare och efter Lillaryd (Lia, 27 km) och Hyllstofta (Hyl, 32 km) har man en vacker utsikt mot Söderåsen.

En liten bit innan Klippan (Kl, 42 km) ansluter en bana från sydöst. Det är museijärnvägen Klippan-Ljungbyhed, en rest av Klippan-Eslövs Järnväg. Tidigare körde Föreningen Veteranjärnvägen (f d museiföreningen Klippan-Ljungbyheds Järnväg) museitåg på banan, numera används den till dressintrampning. I Klippan har föreningen sin verksamhet i det gamla lokstallet. Vid infarten till Klippan kan man också se det långa industrispåret till distributionsföretaget Danzas anläggning.

Stationshuset i Åstorp 1993.

Utsikten mot Söderåsen fortsätter en stund efter Klippan. Mötesstationerna Kvidinge (Kvi, 47 km) och Kärreberga (Käb, 50 km) passeras. I Kärreberga vek fram till 1980-talet f d Skåne Smålands Järnväg av mot Markaryd.

Vid den östra infarten till Åstorp (Åp, 52 km) ansluter den sparsamt trafikerade banan från Ängelholm. Åstorp är fortfarande en stor järnvägsknut med banor i fem riktningar, även om det bara går persontåg åt två håll. På den stora bangården kan man ofta se Banverkets makadamtåg, ett grustag ligger i närheten av stationen. Stationshuset är av en lite annorlunda typ jämfört med banans övriga, en långsträckt gulvit byggnad från 1874 som under årens lopp byggts till flera gånger. Huset eldhärjades 2003 men har återuppbyggts.

Vid den västra utfarten i Åstorp skiljs järnvägarna mot Teckomatorp, Bjuv/Helsingborg och Kattarp åt. Persontågen mot Helsingborg använder sig vanligtvis av banan via Bjuv, men omledning via Kattarp förekommer vid trafikstörningar och banarbeten.

Ett persontåg mot Hässleholm vid Nyvång på den sällan trafikerade Kattarpslinjen 20 juli 2005. Se även Veckans bild 204.

Via Kattarp

I utkanten av Åstorp ligger trafikplatsen Annedal (Aal, 54 km) där det finns några industrier. Strax efter ses ett berg resa sig över slätten norr om järnvägen. Det är en stor slagghög som är en av resterna efter Sveriges största kolgruva som drevs här i Nyvång (55 km) fram till 1960-talet. En kraftstation och en gammal schaktbyggnad kan också ses. Av järnvägsstationen finns dock inget kvar.

Linjen fortsätter över slätten förbi mellanstationen Hasslarp (Hlp, 63 km) som tidigare dominerades av ett sockerbruk. I Kattarp (Ka, 65 km) ansluter banan till Västkustbanan via ett triangelspår så att det är möjligt att åka både söderut till Helsingborg och norrut till Ängelholm.

Pågatåg i Bjuv 2005.

Via Bjuv

Järnvägen går från Åstorp i ett öppet jordbrukslandskap mot sydväst. Den f d stationen i Gunnarstorp (55 km) passeras. Bjuv (Bjuv, 58 km) är känt för matvarujätten Findus vars numera oanvända industrispår är en rest av banan Bjuv-Billesholm. Stationshuset, en tegelbyggnad i två våningar, finns kvar. Över bangården går en gångbro som byttes ut 2003. Den gamla järnbron var så historiskt intressant att den flyttades till Sveriges Järnvägsmuseum.

Efter hållplatsen i Mörarp (Mör, 62 km) svänger banan västerut. I Påarp (Påa, 67 km) finns förutom hållplatsen också ett mötesspår. Vi närmar oss Helsingborg och passerar industrierna i Ättekulla (Ätk, 70 km) dit det går vagnuttagningar från Helsingborg godsbangård (Hbgb, 73 km) där järnvägen ansluter till Västkustbanan. Här finns det en hållplats med namnet Ramlösa (Ram) för pågatågen. Persontågen fortsätter sedan ytterligare tre kilometer norrut på Västkustbanan till Helsingborg C (Hb).

Två loktåg mot Helsingborg respektive Hässleholm möts i Åstorp 5 juli 2005.

Västra utfarten i Åstorp. Här skiljs järnvägarna mot (från vänster) Teckomatorp, Bjuv/Helsingborg och Kattarp åt.

Stationshuset i Klippan 2008. Huset blev ovanligt stort eftersom patronen på Klippans finpappersbruk bidrog med pengar till bygget för att få en egen väntsal.


TGOJ:s godståg draget av ett Ma-lok möter Green Cargos godståg i Påarp 2005.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Mats Linde: Järnvägsstationer i Skåne, Stenvalls förlag 1975
- Inga Emmelin Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1986
- Järnvägsbyggnader i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1991
- Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926
- Gunnar Sandin (red): KRJ 100, Museiföreningen Klippan-Ljungbyheds Järnväg 1992
- Trafikverket: Järnvägskartor