Banguide

Hem / Banguide / Banor i Götaland / Halmstad-Nässjö, Torup-Hyltebruk

Halmstad-Värnamo-Nässjö, Torup-Hyltebruk Skriv ut Skicka sidan
Bild: En Y31-motorvagn ankommer Vaggeryd 2003
En Y31-motorvagn ankommer Vaggeryd 2003.
Klicka för förklaringar på faktabegrepp
  • Trafik: Person- och godstrafik
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 196 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Utbyggnad pågår Landeryd-Nässjö
Bild: Järnvägskarta

Historia

I 1860-talets slut fattade lokala intressenter beslut om att förbinda Halmstad (som vid denna tid saknade järnväg) med dåvarande Södra stambanan Malmö-Falköping. Jönköping valdes som anslutningspunkt och bolaget Halmstad-Jönköpings Järnvägsaktiebolag bildades. År 1872 kunde banbygget äntligen komma igång.

Nytt slutmål under arbetets gång

Man började bygga banan från Halmstad och västerut men efter ungefär ett år beslöts att ändra banans sträckning och istället ansluta den till stambanan i Nässjö. Bygget gick inte särskilt snabbt och drabbades tidigt av ekonomiska problem. 1877 kunde banan öppnas mellan Halmstad och Värnamo och i januari 1880 även mellan Värnamo och Lindefors (nuvarande Hok). I december 1882 kunde äntligen hela linjen Halmstad-Nässjö invigas men efter bara tre år gick bolaget i konkurs. Det rekonstruerades emellertid och återuppstod som Halmstad-Nässjö Järnvägar (HNJ).

HNJ växer och frodas

Det nya bolaget gick det bättre för och det växte så småningom kraftigt genom förvärv och eget byggande av sidobanor. Banan gick till stor del genom industriellt outvecklade trakter men järnvägen bidrog till att skogsbruk och industrier växte upp, vilket i sin tur skapade bärkraft åt HNJ.

Kinnared-Fegens Järnväg och Fegen-Ätrans Järnväg trafikerades från början av HNJ men togs över helt år 1886 respektive 1890. 1894 invigdes linjen Vaggeryd-Jönköping och därmed blev Halmstad till sist förbundet med Jönköping. Trafiken på den blivande sidobanan till Hyltebruk började med godstrafik på sträckan Torup-Rydöbruk år 1898; 1909 var hela linjen färdig och fick nu även persontrafik. 1901 öppnades sidobanan från Reftele till Gislaved. Västra centralbanan Landeryd-Falköping trafikerades från start av HNJ men köptes upp 1917 och inkorporerades helt i bolaget sex år senare.

Berömda snabbvagnar

1938 blev HNJ en av pionjärerna i Sverige på snabbmotorvagnståg när de tre populära röda s.k. snabbvagnarna sattes in både på sträckorna Halmstad-Nässjö och Halmstad-Falköping. Toppfarten var 110 km/h och dessa tåg har kallats Sveriges första snabbtåg. Restiden Halmstad-Nässjö minskade i ett slag med minst en timme till cirka tre timmar, vilket bara är tjugotalet minuter mer än idag.

Bild: Tågklarering i Reftele 1989
Reftele station den 26 juni 1989. Det mekaniska ställverket manövreras av ortens tågklarerare.

Bild: Semafor i Vaggeryd
Vid Vaggeryds station finns en semafor uppställd som minnesmärke. Stationen var en av de sista i landet som reglerades med hjälp av semaforer. Foto i december 2003.

Efter förstatligandet

HNJ förstatligades år 1945. SJ fortsatte till en början bedriva ungefär samma trafik som HNJ och tog bland annat över snabbvagnarna som blev SJ Yo2 536-38. De började användas även i direkttåg Halmstad-Nässjö-Oskarshamn. Vagnarna ersattes av Y6/Y7-rälsbussar på 1960-talet. En period 1968-74 kördes även lokdragna persontåg, med diesellok typ T43 som dragkraft, på banan. Direktvagnar till Stockholm medfördes.

Nedläggningsepoken för HNJ:s gamla bannät inleddes med sidobanorna där persontrafiken drogs in 1957 till Hyltebruk, 1961 till Ätran och 1962 till Gislaved. Under 80-talet lades gamla Västra centralbanan ned, medan HNJ:s kärna - banan Halmstad-Nässjö med sidolinjen till Jönköping - har överlevt trots återkommande hot. Som i övriga Sverige ersattes Y7-generationen av Y1-motorvagnar på 80-talet. Likaså som på andra håll ljusnade persontrafikens framtid när länstrafikbolagen beslutat sig för att behålla och satsa på de kvarvarande banorna. År 1990 återinfördes även persontrafiken mellan Torup och Hyltebruk. Sex år senare lades den dock åter ner. 1996 drogs även Hyltebruks tågklarerare in, varvid sidobanan blev en s.k. vut-bana, dvs. godstrafiken bedrivs i form av vagnuttagningar (numera kallade spärrfärder).

Tomas Arvidsson  - Godståg   |2010-10-23
Dessvärre så kör inte Green Cargo trafik Nässjö-Vaggeryd-Hörle-Värnamo längre. Å andra sidan så rullar Vaggerydspendeln till och från Göteborg Skandiahamnen mellan Värnamo och Båramo sex gånger i veckan med MidCargo som tågdragare.
Logga in för att skriva kommentar

Powered by Joomla Comments

3.26 Copyright (C) 2008 Compojoom.com / Copyright (C) 2007 Alain Georgette / Copyright (C) 2006 Frantisek Hliva. All rights reserved."

 

Logga in » | Registrera dig »

Regler för kommentarer

• Synpunkter på innehållet, kompletteringar eller rättelser? Skicka ett meddelande

Dela/bokmärk

Senast uppdaterat

Senaste kommentarer