Pågatåg mot Malmö i Råådalen norr om Tågarp i augusti 2005. Trafik: Person- och godstrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: 45 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia

När Södra stambanan började byggas i mitten av 1850-talet drogs den genom Skånes inland och fick sin slutpunkt i Malmö. Det oroade de rivaliserande hamnstäderna Landskrona och Helsingborg som därför omgående började projektera anslutande järnvägar. Båda städerna vände sig till staten för att få lån men fick bakläxa - städerna var tvungna att samarbeta om det skulle bli några pengar. Efter hårda förhandlingar var man överens och kunde börja bygga från Landskrona respektive Helsingborg. I Billeberga förenades de båda järnvägarna i en gemensam linje till Eslöv på Södra stambanan.

Invigningen skedde 1865 och därmed var man bland de första enskilda järnvagarna i Skåne. Landskrona-Eslöv och Helsingborg-Billeberga ägdes av var sitt bolag men driften sköttes av en gemensam trafikförvaltning, Landskrona & Helsingborgs Järnvägar (L & HJ).

Förstatligande

En X7-motorvagn i Billeberga 1982, samma år som linjen till Landskrona lades ner. Foto Lasse Malmsten.

1938 förstatligades banorna men de fortsatte att främst ha en regional betydelse på grund av stationsförhållandena i Helsingborg (två olika stationer med ett gatuspår som enda förbindelse) som gjorde en vettig fjärrtrafik omöjlig. Först när den nya underjordiska stationen i Helsingborg stod klar 1991 kunde SJ börja köra direkta tåg Malmö-Helsingborg-Göteborg.

Pågatåg

Den lokala persontrafiken i västra Skåne var under 1970-talet nedläggningshotad eftersom SJ inte ansåg att den var lönsam. 1983 tog därför kommunerna i området över ansvaret. Nya X10-motorvagnar köptes in och ett nytt linjenät skapades under namnet Pågatågen. Som en följd av dessa förändringar lades delen Billeberga-Landskrona ner 1982 och istället rustades Kävlinge-Landskrona upp (numera en del av Västkustbanan). Även på sträckan Teckomatorp-Eslöv försvann persontrafiken. På slutet sköttes trafiken oftast av en ensam X7-motorvagn som gick Eslöv-Teckomatorp-Billeberga-Landskrona. På linjen (Malmö-) Teckomatorp-Billeberga-Helsingborg användes bland annat X9-motorvagnar och loktåg bestående av Du2 med B6-vagnar innan X10-motorvagnarna kom.

Efter att Västkustbanans nya sträckning Landskrona-Helsingborg öppnats 2001 försvann fjärrtågen från Teckomatorp-Helsingborg men på grund av stigningarna på den nya linjen går godstågen fortfarande över Teckomatorp.

Trafik

Pågatåg mot Malmö och Helsingborg möts i Teckomatorp i juli 2005.

Eslöv-Teckomatorp trafikeras normalt endast av godståg men vid behov omleds även persontåg via denna linje. Teckomatorp-Helsingborg är en del av pågatågstrafiken Malmö-Helsingborg och trafikeras av X11- och X61-motorvagnar i regi av Skånetrafiken. Linjen används även av Green Cargo:s godståg till och från Helsingborg och som dragkraft i dessa används Rc2, Rc4, Rm och T44.

Beskrivning

Ett omlett pågatåg från Teckomatorp ankommer Eslöv i juli 2005. Till höger Södra stambanan.


Ett norrgående godståg strax söder om Tågarp 2005.

Från Eslöv (E, 0 km/km 48 - startpunkt Helsingborg) på Södra stambanan går banan mot väster genom jordbrukslandskap. I Trollenäs (5 km/km 43) fanns tidigare en station. Den betjänade bland annat Trollenäs slott vars torn kan ses sticka upp på höger sida. Efter det lite större samhället Marieholm (10 km/km 38), också det en tidigare station, kommer vi till Teckomatorp (Tp, 15 km/km 33) som är en riktig knutpunkt med anslutande linjer till Kävlinge och Åstorp (se Arlöv-Ängelholm). Teckomatorp blev känt på ett lite mindre smickrande sätt på 1970-talet när det uppdagades att företaget BT Kemi hade grävt ner gifttunnor i marken. Fabriken låg intill järnvägen på den västra sidan men idag finns bara en tom yta kvar.

Banan fortsätter norrut till Billeberga (Bib, 21 km/km 27). Här vek järnvägen till Landskrona av mot väster. Banvallen är numera cykelväg och kontaktledningsstolparna finns kvar som belysningsstolpar. Strax söder om Tågarp (Tgp, 27 km/km 21) gör banan en skarp sväng och passerar en gigantisk silo på höger sida. I Tågarp finns mötesspår och en hållplats för pågatågen. Färden fortsätter genom Rååns vackra dalgång där betande boskap håller det idylliska landskapet öppet. Vid Ottarp kan man hålla utkik efter två höga fundament på vardera sidan om banan. Det är rester av järnvägen Landskrona-Billesholm som passerade över Helsingborgsbanan på en bro.

Mötesstationerna och pÃ¥gatÃ¥gshÃ¥llplatserna i VallÃ¥kra (VÃ¥k, 34 km/km 14) och Gantofta (Gan, 39 km/km 9) följer. HÃ¥llplatserna Ã¥teröppnades pÃ¥ 1990-talet efter att ha varit nedlagda i trettio Ã¥r. En stund efter Gantofta korsar Västkustbanan linjen pÃ¥ en bro. Av Raus (39 km/km 6) f d station märks inget och strax kommer vi till hÃ¥llplatsen Ramlösa (Ram, 42 km/km 3) som ligger vid vidsträckta Helsingborg godsbangÃ¥rd (Hbgb). Här ansluter förutom Västkustbanan ocksÃ¥ järnvägen mot Hässleholm. PersontÃ¥gen fortsätter ytterligare tre kilometer till Helsingborg C.

Ett godståg draget av ett T44-lok i Billeberga 2005.

Pågatågshållplatsen i Ramlösa 2003. I bakgrunden Helsingborgs godsbangård.

Framtid

Planer finns pÃ¥ att i framtiden köra pÃ¥gatÃ¥g även pÃ¥ delen Eslöv-Teckomatorp (i samband med trafik Teckomatorp-Ã…storp). I sÃ¥ fall planeras en hÃ¥llplats i Marieholm.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Mats Linde: Järnvägsstationer i Skåne, Stenvalls förlag 1975
- Inga Emmelin Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1986
- Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926
- Trafikverket: Järnvägskartor