Ett omlett Öresundståg på väg norrut passerar stationshuset i Lomma 2 augusti 2003. Trafik: Godstrafik och delvis persontrafik Spårvidd: 1435 mm Längd: 78 km, varav Arlöv-Kävlinge 19 km, Kävlinge-Teckomatorp 10 km, Teckomatorp-Ängelholm 49 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja, undantaget Teckomatorp-Åstorp ATC: Ja

Historia

Järnvägen Arlöv-Ängelholm bestod från början av två privatbanesträckor, Arlöv-Billesholm (Malmö-Billesholms Järnväg, MBJ) och Billesholm-Ängelholm (del av Landskrona-Engelholms Järnväg, LEJ). LEJ öppnades 1876 och MBJ 1886. Båda banorna förstatligades 1896 tillsammans med en rad andra bolag för att en sammanhängande Västkustbana skulle kunna skapas. Arlöv-Ängelholm blev alltså en del av Västkustbanan och var så fram tills den sammanhängande sträckan Lund-Landskrona-Helsingborg-Ängelholm-Göteborg stod klar 2001.

Strid om sträckningen

Teckomatorps station är typisk för MBJ med sina tegelutsmyckningar.

Tankarna på fjärrtrafik utmed västkusten fanns redan när de båda banorna byggdes och ett samarbete med gemensamma taxor upprättades mellan dem och järnvägsbolagen i Halland. MBJ:s sträckning vållade dock strid. Malmö stad ville att banan skulle dras så rakt som möjligt norrut, medan Lund ansåg att sträckan Malmö-Lund kunde vara gemensam med Södra stambanan. Planerna avgjordes till Malmös fördel och järnvägen fick en sträckning via Lomma, Kävlinge och Teckomatorp. Lund byggde då en anslutande bana till Kävlinge (som nu är en del av dagens Västkustbana).

Ornamenterade stationshus

MBJ var en ganska påkostad bana och fick karakteristiska rikt ornamenterade stationshus av tegel. Även LEJ:s stationer byggdes i tegel men var inte lika utsmyckade. Så var också LEJ:s ekonomi svagare och statens övertagande 1896 vållade därför ingen större debatt. MBJ hade redan i koncessionsvillkoren för banan gått med på att inlösen kunde bli aktuellt och opponerade sig därför inte heller. Medan hela MBJ blev en del av Västkustbanan inkorporerades bara LEJ:s sträcka Billesholm-Ängelholm. Landskrona-Billesholm levde vidare som regional järnväg fram till 1960 då den till största delen lades ner.

Tack vare statusen som stomlinje elektrifierades Arlöv-Ängelholm ganska tidigt. Delen Arlöv-Lomma var klar 1933 och fortsättningen till Ängelholm 1934. Ångtågen ersattes med motorvagnar och tåg dragna av D-lok.

Nedläggning av lokal persontrafik

Bansträckningen utanför större städer som Helsingborg gjorde att fjärrtågstrafiken ganska snart begränsades och tog andra vägar. Den lokala persontrafiken lades ner 1975 på delen Ängelholm-Teckomatorp och 1983 på delen (Malmö-) Arlöv-Kävlinge. Den senare sträckan var den sista linjen i Skåne där X7-motorvagnar användes. Mellan Kävlinge och Teckomatorp har persontrafiken fortsatt, sedan 1980-talet som en del av pågatågslinjen Malmö-Helsingborg.

På senare år har Arlöv-Ängelholm framför allt fungerat som som en avlastning och reserv för dagens Västkustbana. Banstandarden har höjts under 1990-talet och början av 2000-talet för att möjliggöra tätare trafik och en återupptagen regional persontrafik. Sträckan Teckomatorp-Åstorp har numera fått namnet Söderåsbanan av Banverket, medan Arlöv-Kävlinge kallas för Lommabanan.

Trafik

Pågatåg i Kävlinge 2005.

På delarna Arlöv-Kävlinge och Teckomatorp-Åstorp-Ängelholm går normalt bara godståg, dragna av Rc2/Rc4/Rm och T44. Speciellt Arlöv-Kävlinge används dock ofta som omledningsbana för persontåg vid trafikstörningar och banarbeten. Trafiken är minst på delen Teckomatorp-Ängelholm, här går bara enstaka godståg. Vagnuttagningar körs Åstorp-Billesholm.

Sträckan Kävlinge-Teckomatorp är en del av Skånetrafikens linje Malmö-Helsingborg och här går förutom godståg också X11-motorvagnar.

Beskrivning

Järnvägen viker av från Södra stambanan i Arlöv (Al, 0 km/km 294 - startpunkt Göteborg), fem kilometer från Malmö. Från början hade MBJ ett eget spår Malmö-Arlöv, vilket efter förstatligandet blev grunden till Södra stambanans dubbelspår. I Arlöv fanns tidigare en hållplats för persontåg som på 1980-talet flyttades en bit norrut utmed stambanan och döptes om till Burlöv.

Efter Arlöv går banan i ett öppet jordbrukslandskap. Alnarp med sitt lantbruksuniversitet passeras innan vi kommer till Lomma (5 km/km 289). Här fanns tidigare en station men alla sidospår är rivna och stationshuset är privat. Lomma ligger vid Öresund och fram till 1980-talet gick ett spår ner till hamnen.

Flädie är enda mötesstationen på sträckan Arlöv-Kävlinge. Foto 2003.

Södergående godståg strax norr om Lomma i juli 2005.

Nästa station är Flädie (Fl, 10 km/km 284), den enda mötesstationen på sträckan Arlöv-Kävlinge. Stationshuset är av sedvanlig MBJ-typ med tegelutsmyckningar och tittar man efter noga kan man se att det är tillbyggt åt ena hållet. I Flädie korsade fram till 1939 Bjärred-Lund-Harlösa Järnväg (BLHJ). BLHJ passerade över Lommabanan på en bro men ett förbindelsespår fanns till Flädie station.

De före detta stationerna Stävieby och Furulund passeras innan knutpunkten Kävlinge (Kg, 18 km/km 275) nås. Här korsar Västkustbanan och på stationen får både fjärrtåg och regionaltåg samsas, men bara de regionala tågen stannar. Fram till 1950-talet utgick ytterligare två banor från Kävlinge, dels mot väster till Barsebäckshamn, dels mot öster till Sjöbo via Örtofta på Södra stambanan.

Resan går vidare förbi de sedan länge nedlagda stationerna Södervidinge (21 km/km 272) och Norrvidinge (25 km/km 269) till Teckomatorp (Tp, 28 km/km 266) som trots sin litenhet är en järnvägsknut. Här korsar Rååbanan Eslöv-Helsingborg. Stationshusets skylt anger fortfarande avståndet till Göteborg som ett minne från tiden då fjärrtågen gick förbi här.

Ställverket i Billesholm 1996.

Järnvägen mot Ängelholm svänger till höger i bangårdens norra ände och vi kommer nu ut på den del av banan som är minst trafikerad. Landskapet är fortfarande öppet och präglat av jordbruk, men blir mer kuperat. Svalöv nedlagda station passeras liksom Kågeröd (Kd, 43 km/km 250). I Billesholm (Bih, 53 km/km 240) finns fortfarande en ganska stor bangård, härifrån körs gods med vagnuttagningar till Åstorp. I Billesholm fanns tidigare två stationer och den nuvarande stationen hette från början Billesholms Gruva. Runt Billesholm bröts nämligen under början av 1900-talet stora mängder kol. Den första stationen, som kallades bara Billesholm, hade Helsingborg-Hässleholms Järnväg byggt i samband med att man anlagt ett sidopår från grannorten Bjuv. Trafiken Bjuv-Billesholm pågick till 1947.

Fortsättningen norrut är den enda överlevande delen av gamla Landskrona-Engelholms Järnväg. Persontrafiken Landskrona-Billesholm lades ner redan 1960 men godstrafiken till Ekeby (en halvmil söder om Billesholm) fortsatte till 1988.

Söderåsens inflytande på landskapet blir allt mer påtagligt i trakterna av Norra Vram. Här fanns det tidigare en station som betjänade byn och det numera byggnadsminnesmärkta godset Vrams Gunnarstorp.

Infarten till Åstorp (Åp, 62 km/km 231) går förbi en utlastningsanläggning för grus där Banverket hämtar material till sina banarbeten. Åstorp är Skånes mesta järnvägsknut med linjer åt fem håll. Här ansluter Skånebanan Helsingborg/Kattarp-Hässleholm. Banan mot Ängelholm viker av norrut och fortsätter den dryga milen till Ängelholm (Ä, 78 km/km 217) där Västkustbanan tar vid.

Ett omlett pågatåg passerar Billesholms station 1996.

Den f d stationen i Svalöv 2005.

Framtid

Långt gångna planer finns på att återuppta den regionala persontrafiken Malmö-Lomma-Kävlinge och Teckomatorp-Åstorp. Linjerna kommer då att bli en del av det skånska pågatågsnätet. På sträckan Malmö-Kävlinge planeras hållplatser i Alnarp, Lomma och Furulund. Läs mer om Söderåsbanan på Banverkets hemsida.

Mer om banan

- Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
- Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90
- Mats Linde: Järnvägsstationer i Skåne, Stenvalls förlag 1975
- E S Nordahl: Historik över Kävlinge station, tidskriften Tåg 6/1983
- Jan Lindahl: Teckomatorp (fotoreportage), tidskriften Tåg 9/1991
- Inga Emmelin Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1986
- Järnvägsbyggnader i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1991
- Trafikverket: Järnvägskartor

Om Bjärred-Lund-Harlösa Järnväg
- BLHJ Lunds stads järnvägar 1901-1939, Stenvalls förlag 1987
- Historiskt.nu om BLHJ