Vetlanda-Kvillsfors-
Järnforsen/Pauliström
Emådalsbanan

Godståg vid Åryd mellan Ädelfors och Kvillsfors 12 november 2007. Foto Olaf Lindström.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm Längd: Vetlanda-Järnforsen 37 km, Kvillsfors-Pauliström 7 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Nej Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia
På 1860-talet var Vetlanda med i diskussionerna om sträckningen av järnvägen Nässjö-Oskarshamn. Förespråkarna för en nordligare dragning vann dock och Vetlanda hamnade utanför projektet. Man insåg att om det skulle bli någon järnvägsförbindelse måste man ta saken i egna händer och planeringen av en bana till Sävsjö på Södra stambanan sattes igång. Den tre mil långa järnvägen blev smalspårig (891 mm) och öppnades successivt 1884-1885. Bolagets namn var med gammalsvensk stavning Hvetlanda-Sävsjö Jernväg (HvSJ).

Förlängning till Målilla
1906 fick HvSJ sällskap i Vetlanda när Vetlanda-Målilla Järnväg (HvMJ) öppnades. Målillabanan var också smalspårig och gick från Vetlanda via Gårdveda på järnvägen Åseda-Hultsfred till Målilla på banan Nässjö-Oskarshamn. På så vis fick Vetlanda till sist en indirekt förbindelse med Oskarhamn. Eftersom Oskarshamnsbanan var normalspårig fick omlastning ske i Målilla.

Vetlanda Järnvägar
HvSJ skötte trafiken på HvMJ men bolagen var fristående från varandra. När den normalspåriga järnvägen Sävsjöström-Nässjö kom till Vetlanda 1914 beslöt sig de båda smalspårsbolagen för att gå ihop för att kunna möta konkurrensen. Sammanslagningen var klar 1915 och det nya bolaget fick namnet Vetlanda Järnvägar (VJ).

Banans fortsatta historia följde mönstret för de flesta mindre svenska järnvägar. 1946 förstatligades banan men konkurrensen från vägtrafiken blev allt hårdare. 1956 lades godstrafiken Gårdveda-Målilla ner och 1961 gick det sista persontåget Sävsjö-Vetlanda-Målilla. På 1960- och 70-talen lades godstrafiken ner på ytterligare delsträckor så att endast Vetlanda-Järnforsen återstod i början av 1980-talet. Men då blev det plötsligt ett brott i nedläggningsvågen.

Kvillsfors station i början av 1980-talet. Det tillbommade stationshuset ska snart rivas och smalspåren bytas mot normalspår. Foto Anders Hellgren.

Breddning
Flera industrier i området med pappersmasseföretaget MoDo i spetsen hade under en ganska lång tid arbetat för att järnvägen skulle breddas. 1984 bestämde sig SJ slutligen för att banan skulle byggas om till normalspår. Förberedelserna satte igång samma år och i december 1984 gick det sista smalspårståget. I januari 1987 kunde normalspårstrafiken inledas. Då hade hela sträckan från Vetlanda till Järnforsen breddats och dessutom hade ett nytt industrispår byggts från Kvillsfors till Pauliström.

I smalspårstrafiken var Z4p-lokomotorer den enda dragkraften från mitten av 1950-talet. Tågen krävde oftast två multipelkopplade lok. Efter breddningen tog T43 och T44 över.

Den sista smalspårsresten
Sträckan Sävsjö-Vetlanda revs upp under 1970-talet. Gårdveda-Målilla försvann också tidigt. På den 9 kilometer långa bandelen Järnforsen-Gårdveda låg spåren däremot kvar länge. Först 1991, 22 år efter nedläggningen, revs de igenväxta spåren upp och tillvaratogs av några museiföreningar.

Trafik
Green Cargo kör godståg (Nässjö-) Vetlanda-Pauliström med T44 som dragkraft. Normalt körs inga tåg till Järnforsen.

Beskrivning
I Vetlanda (0 km/km 30) ansluter järnvägen från Nässjö. Resterna av smalspårsepoken är ganska få eftersom bangården byggdes om i samband med breddningen. Vid utfarten mot Nässjö finns dock smalspårets lokstall kvar och man kan skönja banvallen mot Sävsjö. Smalspåret gick från Sävsjö via Hultagård, Landsbro och Myresjö till Vetlanda där normalspåret korsades i den södra änden av bangården.

Ett godståg kämpar sig uppför stigningarna mellan Kvillsfors och Pauliström 2007. Foto Olaf Lindström.

Från Vetlanda går banan mot öster i Emåns dalgång. Strax efter Vetlanda korsas ån som sedan tidvis följer järnvägen på den norra sidan. Efter en stund passeras de f d stationerna i Holsbybrunn (9 km/km 39) och i Alseda (13 km/km 43). I Ädelfors (17 km/km 47) bröt man en gång i tiden guld men nu är gruvan nedlagd sedan länge. Även i Tälläng (23 km/km 53) fanns det en station på smalspårstiden.

I Kvillsfors (Kvf, 29 km/km 58) förgrenar sig järnvägen. Mot norr går det 7 kilometer långa industrispåret till Pauliström (Plm, 36 km) där MoDos anläggning ligger. Spåret stiger brant upp till fabriken. Mot öster går den numera sällan använda huvudlinjen till Järnforsen (Jäf, 37 km/km 66). Både Pauliström och Järnforsen räknas som bangårdsområde.

Från Järnforsen gick den nu upprivna banan vidare till Gårdveda och Målilla. Målilla kunde en gång i tiden ståta med hela tre stationer/hållplatser. Smalspåret från Vetlanda hade en egen hållplats kallad Målilla by innan slutstationen Målilla där normalspåriga Nässjö-Oskarshamns Järnväg anslöt. Dessutom fanns det på smalspårslinjen Åseda-Hultsfred en hållplats med namnet Målilla sanatorium.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Svenska Järnvägsföreningens minnesskrift 1876-1926
Stig Svallhammar: En dag vid Vetlanda-Järnforsen, tidskriften Tåg 3/1981
Gustav Svensson: 100 år sedan första tåget kom till Vetlanda, tidskriften Tåg 1/1985
Gustav Svensson: Smalspår blir normalspår, tidskriften Tåg 1/1985
Gustav Svensson: Järnvägsbygget i Vetlanda, tidskriften Tåg 9/1986
Gustav Svensson: Industrispåret Vetlanda-Pauliström, tidskriften Tåg 3/1987
Gustav Svensson: Emådalsbanan: Invigningen och hur det gick sedan, tidskriften Tåg 10/1987
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Banverket: Järnvägskartor

Ett persontåg mot Nässjö avgår från stationen i Vetlanda medan godståget från Pauliström väntar på sin tur. Foto juni 2002.		T44 363 växlar i Kvillsfors 12 november 2007. Foto Olaf Lindström.
Stationen i Kvillsfors 2007. Ett nytt mindre stationshus byggdes i samband med breddningen. Foto Tobias Jäderup.		Resterna av smalspårsepoken i Vetlanda är ganska få men vid normalspårets utfart mot Nässjö kan man se smalspårets banvall mot Sävsjö. Foto 2002.