Vännäs-Umeå-Holmsund

Ett timmertåg på väg mot Holmsund draget av två T44-diesellok nära Brännland mellan Vännäs och Umeå. Foto i juli 2006, Mattias Eriksson.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm Längd: 47 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia
När Stambanan genom övre Norrland stod färdig upp till Vännäs år 1891 blev det aktuellt att bygga en sidobana till Umeå. Statsbanan Vännäs-Umeå kunde öppnas för trafik 1896.

Storsandskär blev Holmsund
I samband med riksdagsbeslutet att bygga banan bestämdes också att anlägga en ny djuphamn vid Storsandskär en bit utanför Umeå. Hamnen skulle förbindas med järnvägen och det 8 kilometer långa spåret dit var färdigbyggt 1898. Umeå stads finanser var emellertid starkt ansträngda - inte minst på grund av den stora branden 1888 - och hamnbygget blev aldrig fullbordat. Järnvägen till Storsandskär kom därför aldrig att användas utan den revs upp i början av 1910-talet. Banan omfattade bland annat en 300 meter lång bro över Norrån - en av Sveriges längsta järnvägsbroar vid den tiden. Ett antal år senare beslöts istället att en ny hamn skulle anläggas i Holmsund. En ny järnväg byggdes dit, men det upprivna spårets banvall användes för sträckan närmast Umeå. Banan till Holmsund öppnades för viss trafik 1921 och invigdes 1922.

Elektrifiering och minskad persontrafik
1968 lades persontrafiken mellan Umeå och Holmsund ned. På 1990-talet blev enda kvarvarande persontrafik sovvagnar till/från Umeå som i Vännäs kopplades till nattågen till/från Luleå. Banan elektrifierades på sträckan Vännäs-Umeå 1981 och Umeå-Holmsund 1992. 1991 byggdes en ny anslutning från banan som anslöt i nordlig riktning till stambanan mot Boden. Därmed skapades ett s.k. triangelspår i Vännäs tillsammans med den gamla södergående anslutningen.

När Tågkompaniet tog över nattågen till övre Norrland år 2000 började man köra dem via triangelspåret fram och tillbaka till Umeå. Detta innebar att restiden förlängdes med cirka en timme för resande mellan t.ex. Stockholm och Luleå. I gengäld fick Umeåborna bättre förbindelser söderut och även möjlighet att åka tåg dagtid till t.ex. Luleå. Den nya entreprenören Connex har fortsatt köra på samma sätt. Den trafiken kompletterades 2006 med ett dagtåg per dag t.o.r. Luleå-Umeå. En tidigare planerad trafik med dagtåg Kiruna-Umeå har dock lagts på is.

Trafik
Veolia Transport (fd Connex) har hand om den begränsade persontrafiken på banan. Sedan januari 2006 körs ett dagligt tågpar Luleå-Boden-Umeå med ett motorvagnståg typ X52 (Regina), den så kallade "Norrskenan". Morgon och kväll får Umeå också besök av nattågen mellan Göteborg/Stockholm och Luleå/Narvik - större delen av året är det ett tågpar som går via Umeå. Godstrafiken är betydligt större och domineras av timmer- och andra tåg dragna av Green Cargo med framförallt ellok typ Rc4 och diesellok typ T44.

Beskrivning
Banan viker av österut från stambanan mot Boden strax norr om Vännäs (Vns, 0 km/km 857) station med anslutningsspår både söder- och norrifrån. Strax nås det lilla samhället Vännäsby (5 km/km 862) där en station funnits. Därefter korsas Vindelälven strax innan den rinner ihop med Umeälven. Banan fortsätter längs en naturskön sträckning utmed Umeälvens lopp. Brattby (7 km/km 864) har tidigare haft en hållplats och Gubböle (12 km/km 869) en station. I Brännland (Brd, 19 km/km 876) finns den enda kvarvarande mötesstationen före Umeå. Efter Brännland går banan en bit längre från älven fram till Umeå (Uå, 31 km/km 888) station.

Ett godståg vid Villanäs mellan Umeå och Holmsund den 22 juli 2006. Foto Mattias Eriksson.

Från Umeå station svänger banan söderut och följer Umeälvens utlopp till Bottenhavet. Mellan Umeå och Holmsund fanns på persontrafiktiden över tio hållplatser. Idag finns Gimonäs (Gim, 36 km/km 893) kvar som linjeplats liksom lastplatsen Gimonäs timmer (Gimt, 37 km/km 894). Ungefär här kommer den blivande Botniabanan att ansluta söderifrån, detta sedan regeringen sommaren 2003 gav klartecken att bygga den genom Umeälvens delta. Den egentliga banan slutar sedan i Holmsund (Hod, 47 km/km 904). Spåret fortsätter dock ytterligare 2 kilometer till Umeå uthamn och Hillskär där Finlandsbåtarna har sitt färjeläge.

Framtid
Denna tvärbana kommer att leva kvar men särskilt persontrafiken kommer att beröras i hög grad av tillkomsten av Botniabanan. Se vidare Banverket och Projekt Botniabanan.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Lars Olof Lind: Banan till Storsandskär. Ett misslyckat järnvägs- och hamnprojekt, tidskriften Tåg nr 10/1973
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Banverket: Järnvägskartor

Connex tåg 17084 på bron över Vindelälven 2004. Denna bro, kallad Spölandsbron, ersatte den ursprungliga år 1993. Foto Jonas Björkholm.

Glasskulpturen "Grön eld" av Vicke Lindstrand är sedan 1970 ett utropstecken på Järnvägstorget i Umeå. Stationshuset härstammar från banans öppnande och ritades av Folke Zettervall. Foto i april 2007.