 Uppsala
Ö-Länna-Faringe
Tåg
mot Faringe med YP 885 och UBFYP 2109 gör uppehåll
i Bärby 2004. |
Banfakta |
- Spårvidd:
891 mm
- Längd:
32 ½ km
- Dubbelspår:
Nej
- Elektrifierad:
Nej
- Fjärrblockering:
Nej
- ATC:
Nej
|
Historia
Den här museibanan är en rest av det stora smalspårsnätet
i Roslagen som förband bland annat Norrtälje, Stockholm
och Uppsala med varandra. Om detta finns även att läsa
på sidan om Roslagsbanan.
Museijärnvägen är idag en av de längsta i
Sverige med sina dryga 33 kilometer från stoppbock till
stoppbock.
Första järnvägen mot Roslagen
Uppsala-Länna Järnväg (ULJ) var den allra första
delen i det blivande smalspårsnätet. Det var Vattholma
Bruk med sin masugn i Länna som drev på för att
förbättra sina transportmöjligheter. Andra intressen
blev snart också delaktiga, varav vissa ville bygga järnvägen
normalspårig. Så blev det alltså inte - ett
beslut som fick konsekvenser för hela det fortsatta järnvägsbyggandet
i Roslagen. 1875 fick man koncession för banbygget och den
5 november 1876 kom trafiken igång. Banan blev känd
som Lännakatten, ett namn som museijärnvägen använder
än idag. Ursprunget står troligen att finna i den (kattlikt)
väsande ångvagn som bolaget inköpte 1888.
Fortsättning till Norrtälje
Redan under ULJ:s tillkomsttid visade Norrtälje intresse
för att få staden förbunden med Uppsala. Länna-Norrtälje
Järnväg (LNJ) bildades dock inte förrän 1881
och först tre år senare stod den nya järnvägslinjen
klar. Den sträckte sig från Länna via Almunge,
Faringe, Knutby, Rånäs och Rimbo till Norrtälje.
Nu kunde man åka med ett genomgående tåg från
Uppsala till Norrtälje på cirka fyra timmar. Redan
1885 fick Rimbo ytterligare en järnväg i form av Stockholm-Rimbo
Järnväg (SRJ) - se Roslagsbanan
- och 1898 ännu en till Häverösund (1915 förlängd
till Hallstavik).
Den så småningom betydande trafikförvaltningen
SRJ (som sedan tog sig namnet Stockholm-Roslagens Järnvägar)
tog över LNJ 1905 och ULJ 1908. Sträckan Rimbo-Norrtälje
elektrifierades 1949 och kunde därefter trafikeras med genomgående
eltåg från Stockholm.
Dieselloket
Tp 3515 i Marielund 2004. Tp-loken trafikerade fd SRJ efter
SJ:s övertagande och just detta lok användes de
sista trafikåren i godstågen mellan Uppsala och
Hallstavik. |
Nedläggningar
SRJ gick upp i SJ 1959. YP-rälsbussar
infördes men snart började bannätet att förminskas.
1966 försvann persontrafiken mellan Rimbo och Hallstavik
och Rimbos verkliga storhetstid som järnvägsknut var
över. Redan året därpå drogs persontågen
Uppsala-Rimbo in. Samma år avelektrifierades sträckan
Rimbo-Norrtälje, men då återstod bara två
trafikår även för den banan. Den 19 april 1977
gick så även det sista godståget mellan Uppsala
och Hallstavik via Rimbo. Då stod nämligen den nya
järnvägen mellan Hargshamn och Hallstavik färdig
(se Örbyhus-Hallstavik)
och den sista smalspårstrafiken i Uppland vid sidan om Roslagsbanan
var borta.
Lännakatten återuppstår som museijärnväg
Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJmf)
grundades redan 1968, det vill säga en god stund innan den
sista reguljära godstrafiken lagts ned. Syftet var att bevara
materiel från och bedriva trafik på det smalspåriga
Roslagsbanenätet. I det läget var det inte klart vilken
järnvägssträcka man skulle få disponera.
Föreningens säte hamnade till slut i Faringe och man
fick överta sträckan Uppsala-Faringe år 1979.
Föreningen hade innan dess köpt in bland annat smalspåriga
ånglok från Norra Östergötlands Järnvägar
och Byvalla-Långshyttans Järnväg. Dessa har sedan
efterhand huvudsakligen kompletterats med materiel som trafikerat
SRJ:s gamla bannät såsom lokomotorer typ Z4p
och Z6p, rälsbussar typ YP
med släpvagnar samt personvagnar. Flaggskeppet får
sägas vara ångloket SRJ 28 - "Stortysken"
- ett av de största smalspåriga ångloken i Sverige
och som SRJ använde bland annat i persontåg Stockholm-Rimbo
och malmtåg Dannemora-Harg (se Örbyhus-Hallstavik
där även bild finns). Föreningen bedriver idag
en livaktig trafik sommartid.
Uppsala
Östra i augusti 1991. Ett tåg bestående av
YP 809 och släpvagnen UBFYP 2109 inväntar avgång.
Sedan bilden togs har stationen ersatts av en provisorisk lösning i väntan
på att den stora ombyggnaden av stationsområdet i Uppsala ska bli färdig. |
Trafik
Museitågs- och turisttrafik bedrivs sommartid på sträckan
Uppsala-Faringe av Museiföreningen
Stockholm-Roslagens Järnvägar.
Många tåg går bara en del av sträckan.
Goda möjligheter finns att kombinera resan med rekreation,
t.ex. vandring och bad. Trafiken bedrivs framförallt med
ångtåg och rälsbussar, men ibland även tåg
med diesellok.
Beskrivning
Uppsala Östra (Uö, 0 km/km 114) ligger i omedelbar
anslutning till Uppsala C, för tillfället i en kaotisk miljö präglad av den genomgripande ombyggnaden till nytt resecentrum. Det ursprungliga
stationshuset ersattes 1934 av ett funkishus, men även detta
revs 1971. Banan svänger strax efter start österut och
går norr om Uppsalas industriområden Boländerna
och Fyrislund. Hållplats Fyrislund (Fl, 2 km/km 112)
kom till på 1990-talet och finansierades med hjälp
av McDonalds-restaurangen intill. Här finns även en
utrangerad vagn från Roslagsbanan uppställd. Årsta
(Ås, 3 km/km 111) är sista hållplats innan vi
är ute ur Uppsala. Banan hade länge en plankorsning med E4:an
i Fyrislund. Sedan den nya motorvägsförbifarten öster om Uppsala byggts korsas dock E4:an en bit längre ut på en 66 meter lång bro.
Ett
blandat tåg från Almunge draget av lokomotorn
SRJ Z6p nr 3 ankommer Bärby sommaren 2004. Bärbys
stins gör honnör. |
Tåget
går en stund över slätten fram till hållplatsen
i Skölsta (Sa, 6 km/km 108). Därefter blir det
mera skog fram till Bärby (B, 10 ½ km/km 104)
där landsvägen till Norrtälje korsas. Bärby
är första station efter Uppsala, men här sker vanligen
inga tågmöten. Engelskspråkiga resenärer
hickar måhända till lite extra vid de hållplatser
som följer - Gunsta (Ga, 11 ½ km/km 103) och
Funbo (Fb, 13 km/km 101). Vid station Marielund
(Ml, 14 ½ km/km 100) anordnas ofta tågmöten
och är något av ett nav för trafiken. Här
finns också ett järnvägskafé samt en järnvägshistorisk
utställning i godsmagasinet. Marielund är en god utgångspunkt
för utflykter i de natursköna omgivningarna. Som kilometertavlan
berättar är det precis tio mil härifrån till
Stockholm Östra.
Från Marielund och fram till Selknä har banan sjön
Trehörningen på höger sida. Hållplatserna
Lövstahagen (Lh, 15 ½ km/km 99) och den nedlagda
Björktomta (Bta, 16 km/km 99) passeras. Från
Selknä (Slä, 17 km/km 98) hållplats finns
till många tåg en anslutande landsvägsbuss till
Fjällnora vid Trehörningens södra hörn. Ett
populärt utflyktsmål med bland annat badstränder.
Vi har efter en stund Lötsjön på höger sida
och hållplatsen vid namn Löt (Löt, 19 km/km
95) passeras. Länna (Lna, 20 ½ km/km 94) station
var banans ändstation från 1876 fram till 1884 då
fortsättningen mot Norrtälje öppnades. Namnet stavades
från början Lenna. På stationshuset som numera
är privatbostad står namnet Lännaholm som stationen
hette från 1954 och resten av tiden med reguljär trafik.
Som "stationshus" fungerar numera en kur som flyttats
från Djursholmsbanan.
Ett
tåg närmar sig slutstationen i Faringe i början
av september 2004. Loket är Byvalla-Långshyttans
Järnväg nr 4 "Långshyttan" levererat
1897 från Motala Verkstad. |
Hållplatsen
Länna bruk (Lbr, 21 ½ km/km 93) passeras. Masugnen
i Länna, själva upphovet till järnvägen, lades
ned redan 1904. Här hade bruket även en hästbana
som korsade linjen. Banan korsar sedan Långsjön där
den är som smalast - bara en liten å - och följer
den därpå. Almunge (Alg, 26 km/km 89) station
är slutstation för vissa tåg. Värdshuset
i Almunge serverar museijärnvägens resenärer ångloksbiff
till specialpris - förbeställning i Uppsala ger snabbare
servering. Efter Almunge svänger banan norrut och passerar
Moga (Mg, 28 ½ km/km 86) hållplats. Faringe
(F, 32 ½ km/km 82) är ändstation för museijärnvägen.
Här har föreningen sina lokstallar och verkstäder,
bland annat i det ursprungliga lokstallet vid infarten på
vänster sida.
Faringe var under smalspårets glansdagar en järnvägsknut
där en anslutande linje gick norrut till Gimo (längs
banan Dannemora-Hargshamn) via Alunda. Banans utgångslinje
var samma som leder till lokstallet. Trafiken på linjen
upphörde 1970 och den revs upp de närmaste åren
därefter. Järnvägen vidare från Faringe österut
till Norrtälje via Knutby, Rånäs, Rimbo, Finsta
och Syninge är helt uppriven sedan 1978, sträckan Rimbo-Norrtälje
sedan 1969-70.
Framtid
De närmaste åren byggs hela stationsområdet i Uppsala om till ett nytt "resecentrum". I projektet kommer troligen smalspåret
att integreras på så sätt att linjen dras närmare
det normalspåriga bangårdsområdet. Vidare berörs
smalspåret av E4:ans nya förbifart öster om Uppsala
(se ovan).
Mera
om banan
 Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata
1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Johan Vinberg
mfl: Lennabanorna, Museiföreningen Stockholm-Roslagens Järnvägar
2004
Peter Sjöqvist:
SRJmf 20 år, tidskriften Tåg nr 5/1988
Lars Granström:
SRJmf tar över Almunge station, tidskriften Tåg nr
3/1998
 På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butiken
Rolf Sten:
Historiskt
om svenska järnvägar, Uppsala-Länna Järnväg
Museiföreningen
Stockholm-Roslagens Järnvägar
|
|
Bokmärk
