Munkedal (Smedberg)-Lysekil

Vagnuttagning 76593 från Lysekil strax före Smedberg där tåget fortsätter på Bohusbanan som tåg 6593 ner till Göteborg. Foto den 28 april 2004, Roy Mårtensson.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm Längd: Smedberg-Lysekil 35 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia
De första planerna på att förbinda Lysekil med järnvägsnätet väcktes på 1880-talet och 1886 beviljades koncession för en järnväg från Frändefors på Bergslagsbanan till Lysekil. Men tillräckliga finansiella medel kunde inte frambringas så koncessionen förföll.

En brant järnväg
När riksdagen beslutat om statsbanan Göteborg-Uddevalla-Skee (Bohusbanan) i slutet av 1890-talet blev situationen bättre - en anslutande järnväg från denna skulle bli avsevärt kortare än från Bergslagsbanan. Det dröjde ändå till 1908 innan koncession gavs och banbygget kunde börja. Banan skulle vika av från statsbanan vid Smedberg strax norr om Munkedal. Terrängen var inte den lättaste att bygga järnväg i och för att i någon mån sänka kostnaderna fick banan lutningar på upp till 25 promille. 1913 startade Lysekils Järnväg (LyJ) trafik på sträckan Munkedal-Lysekil. De flesta tåg utgick från Munkedal och trafikerade SJ:s spår upp till Smedberg. På Lysekilsbanan transporterades förutom människor även stora kvantiteter Bohusgranit samt givetvis fisk i olika former, Lysekilsbornas främsta levebröd genom historien.

X7-motorvagnar
Banan förstatligades 1939 och elektrifierades 1950. Efter elektrifieringen blev motorvagnar typ X7 kännetecknande för Lysekilsbanan. Banans standard förföll dock och under en period i slutet av 70-talet var största tillåtna hastighet blott 40 km/h även för persontågen. 1981 lades persontrafiken ned. Banan har rustats upp för att klara den återstående godstrafiken.

Trafik
Endast enstaka godståg (vagnuttagningar) per dag. Trafiken utförs huvudsakligen av Green Cargo med ellok typ Rc2/Rc4/Rm.

Rc4 1188 med godståg från Lysekil vid Uteby mellan Hallinden och Gläborg. Foto i oktober 2004, Roy Mårtensson.

Beskrivning
Fyra kilometer norr om Munkedal (Mkl, km 109) ligger Smedberg (0 km, 38 möh) och här svänger Lysekilsbanan av västerut från Bohusbanan. Smedberg ingår numera i Munkedals station. Det bohuslänska landskapet gör att banan har snäva kurvor och är starkt kuperad. Här återfinns några av de kraftigaste lutningarna på svenska spår som trafikeras av godståg (25 promille) - backigheten framgår av höjdangivelserna.

Banan går mot nordväst förbi de före detta hållplatserna Håbygård (2 km, 31 möh) och Gläborg (6 km, 2 möh) innan den böjer av mera söderut ut på Stångenäs som avgränsas av Gullmarsfjorden i söder. Hallinden (Hal, 10 km, 19 möh) är en av de få kvarvarande trafikplatserna längs banan. Stationshuset brann ner 2004 en kort tid efter att en renovering av byggnaden påbörjats. Det lilla samhället Brodalen (16 km, 5 möh) passeras följt av det större Brastad (Bsa, 20 km, 46 möh). Här fanns tidigare en station vid namn Lökebacken. Gåseberg (23 km, 30 möh) fd hållplats passeras och sedan Häggvall (26 km, 5 möh). Vid Lyse (Lye, 28 km, 3 möh) ligger avtagsvägen till det stora oljeraffinaderiet Scanraff på näsets norra sida vid Brofjorden. Långt tillbaka fanns en hållplats vid namn Buahöjd (31 km, 34 möh). Sedan bär det av nedåt igen längs branten utmed Gullmarsfjorden fram till den före detta stationen i Lysekil (Lys, 35 km, 1,5 möh).

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Osborn Olsson: Mera om Nynäsbanans motorvagn 4 - som LyJ 10, tidskriften Tåg nr 9/1984
Osborn Olsson: Tyngre lok och tåg på Lysekilsbanan, tidskriften Tåg nr 9/1984
Åke Jannesson: Lysekils Järnvägs personvagnar, tidskriften Tåg nr 9/1992
Osborn Olsson: Från EJ till SJ på en liten bana, tidskriften Tåg nr 9/1995
Leif Elgh: Med X7 på Lysekilsbanan, tidskriften Tåg nr 5/2003
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Rolf Sten: Historiskt om svenska järnvägar: Lysekils Järnväg
Banverket: Järnvägskartor

Rc2 1071 med godståg tar sig igenom grönskan nära Lyse. Foto 2001, Mattias Eriksson.

Stationshuset i Lysekil hösten 2002.