|
| Banguide |
|
Mora-Märbäck

T43
240 med timmertåg vid Spjutmosjön 2003. Foto Martin
Oscarsson. |
Banfakta |
- Spårvidd:
1435 mm
- Längd:
38 km
- Dubbelspår:
Nej
- Elektrifierad:
Nej, förutom Mora-Morastrand
- Fjärrblockering:
Nej
- ATC:
Nej
|
Historia
Järnvägen
Mora-Märbäck är den avkortade del som återstår
av Mora-Älvdalens Järnväg (MEJ). Älvdalens kommun
avsatte i början av 1890-talet en miljon kronor för bygget
av en järnväg till Mora och Mora-Elfdalens Jernvägsaktiebolag
bildades. Efter tre års arbeten kunde banan invigas i november
1900. Det fanns planer på att fortsätta banbygget från
Älvdalen till Elverum i Norge och på så vis skapa
en internationell förbindelse, men så blev det aldrig.
Zorn-inspirerade
stationshus

Mora-Älvdalens Järnväg fick sju karakteristiska
stationshus i rundhyvlat timmer. De byggdes med utskjutande
övervåningar och spröjsade fönster. Husens
arkitekt Ferdinand Boberg sägs ha fått inspiration
från den kände nationalromantiske konstnären
Anders Zorn som bodde utanför Mora. Boberg - kanske mest
känd för NK-huset och kvarteret Rosenbad i Stockholm
- ritade också stationshusen till Stockholm-Nynäs
Järnväg. På bilden Gåsvarv station
2003. Foto Martin Oscarsson. |
Många
bolag inblandade
Älvdalsbanan
blev redan från början invecklad i olika turer mellan
de andra järnvägsbolagen i området. Till en början
skötte Mora-Vänerns Järnväg (MVJ) trafiken på
banan, men 1906 gick MEJ i konkurs. Falun-Rättvik-Mora Järnväg
(FRMJ) köpte då bolaget på exekutiv aktion och
MEJ övertogs formellt 1909. FRMJ hade i sin tur ett nära
samarbete med Gävle-Dala Järnväg (GDJ) och gick helt
upp i detta bolag 1920. Från detta år var alltså
Älvdalsbanan en del av GDJ och man började köra direkta
persontåg Falun-Älvdalen.
Förstatligande
I
samband med att GDJ förstatligades 1948 blev banan en del av
SJ:s nät. Persontrafiken som varit blygsam sedan 1930-talet
lades ner helt 1961. Godstrafiken fortsatte däremot med timmer
och trävaror som de viktigaste transportslagen. Ångloken
ersattes med diesellok och under 1970-talet var multipelkopplade
Tb-lok vanliga som dragkraft, framför
allt sommartid då loken var befriade från sin vanliga
tjänst som snöröjare.
Upprustning - och nedläggning
1982 började SJ rusta upp banan och delen Blyberg-Älvdalen
(10 km) stängdes av för trafik under tio månader.
Trafiken kom åter igång i juni 1983, men upphörde
1989 på delen Blyberg-Älvdalen. Den nordligaste sträckan
Märbäck-Älvdalen (3 km) revs slutligen upp 1995.
De privata godsbolagen gjorde sitt intåg på banan 1997
när Woxna Express började köra timmertåg Märbäck-Mora-Orsa-Bollnäs.
Transporterna togs över av Orsatåg 1999 och fortsatte
till 2001.
Trafik
Banan trafikeras enbart av godståg och skogstransporter
dominerar. Green
Cargo kör vagnuttagningar Mora-Blyberg. Dragkraft i tågen är normalt T44. Endast sporadisk trafik Blyberg-Märbäck.

T44 403 med fliståg i Blyberg 2003. Foto Martin Oscarsson. |
Beskrivning
Banan
utgår från Mora (Mra, 0 km/km 221). På
privatbanetiden utgick dock tågen från Mora-Noret som
låg en bit söder om Mora station. Banan fortsätter
förbi Morastrand (Mras, 1 km/km 220) som är belägen
vid Siljan. Denna del är gemensam med Inlandsbanan
Kristinehamn-Mora. I Morastrand fanns det 1953-1969 en hållplats
för persontågen på de båda banorna. Hållplatsen
återöppnades 1994 och används nu av tågen
på banan från Borlänge.
Morastrand ligger nämligen betydligt mer centralt än Mora
station. I samband med öppnandet elektrifierades sträckan
Mora-Morastrand.
I Morkarlby (2 km) och Eldris (9 km) fanns det tidigare
stationer. Den kända skidtävlingen
Vasaloppet går här utmed järnvägen varje
år i början av mars. Omgivningarna erbjuder många
vackra vyer och efter Gopshus (23 km) går järnvägen
mycket spektakulärt på en bank över Spjutmosjön
som är en uppdämd del av Österdalälven. I Oxberg
(Oxb, 28 km) fanns det tidigare en timmerterminal och hit körs
varje år chartertåg med Vasaloppsåkare. Stationshuset
är sedan 1960-talet hembygdsgård. Strax efter stationen
korsar banan Österdalälven på en kombinerad väg-
och järnvägsbro som tidigare var manuellt bevakad.

Efter lastplatsen i Märbäck fortsätter spåret några hundra meter mot Älvdalen och avslutas med en ändkaj. Foto i december 2007. |
I Blyberg (Bbe, 31 km) finns ett sågverk och här lastas bland annat flis. Den före detta stationen i Gåsvarv (36 km) passeras. Stationshuset med utstickande övervåning
är typiskt för banan. Älvdalsområdet är känt för bergarten porfyr och den relativt nybyggda lastplatsen Märbäck (Mäk, 38 km) användes en period för att lasta ut porfyrgrus. Efter lastplatsen tar spåret slut efter några hundra meter. De återstående två kilometrarna till
den tidigare slutstationen Älvdalen används som gång- och cykelbana. Stationsområdet
i Älvdalen fungerar numera bland annat som busstation men är ganska välbevarat med stationshus,
godsmagasin och lokstall.
Mera om banan
Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999,
Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Thomas Edoff:
Vyer från linjen - Mora-Älvdalens järnväg,
tidskriften Tåg nr 10/1981
Göran Lavesson:
Godsbaneresa Mora-Älvdalen, tidskriften Tåg nr 10/1983
Lars Olof Lind/Christer
Hammare: Morastrand - en nygammal hållplats, tidskriften Tåg
nr 2/1994
På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butiken
Historiskt.nu
om Mora-Älvdalens Järnväg
Banverket: Järnvägskartor

Timmertåg på den kombinerade väg- och järnvägsbron
i Oxberg 2003. Foto Martin Oscarsson. |
 |

Älvdalens f d station 2003. T v godsmagasinet, rakt fram
skymtar lokstallet och kyrkan, t h stationshuset. Foto Martin
Oscarsson. |
|

|
|