Kristianstad-Karlskrona
Blekinge kustbana

Öresundståg i Sölvesborg 2007.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm Längd: 130 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia
Idag har Blekinge kustbana varit ett begrepp så länge att man lätt kan tro att det alltid varit en enda järnväg. Men faktum är att sträckan Kristianstad-Karlskrona ursprungligen bestod av tre olika järnvägar som dessutom var smalspåriga.

Brist på pengar ledde till smalspår
Den första av dessa tre banor var Sölvesborg-Kristianstads Järnväg (SCJ). I samband med byggandet av järnvägen Hässleholm-Kristianstad började man planera en fortsättning österut från Kristianstad till Sölvesborg. På grund av pengabrist beslöt man sig för att göra banan smalspårig med 1067 mm spårvidd. Denna bredd hade banan Karlshamn-Vislanda som byggdes vid samma tid och spårvidden spåddes få en stor utbredning. Tyvärr skulle det senare visa sig att den istället blev en stor nackdel.

BKB bildas
Trafiken på SCJ startade 1874. Snart föddes tankar på att fortsätta förbindelsen österut via Karlshamn och Ronneby till Karlskrona. Den första etappen, Sölvesborg-Karlshamn, öppnades av Västra Blekinge Järnvägar (WBlJ) 1886 och 1889 fullbordades förbindelsen när Mellersta Blekinge Järnväg (MBlJ) invigde Karlshamn-Karlskrona. 1890 började man köra genomgående tåg Kristianstad-Karlskrona och därifrån var inte steget långt till ytterligare samarbete. Det slutade med att MBlJ köpte upp WBlJ och SCJ 1903 respektive 1906 och så hade Blekinge kustbana (BKB) skapats. Bolaget hade egentligen namnet Blekinge kustbanor eftersom flera bibanor kom till, bland annat från Sandbäck på BKB till Olofström på linjen Älmhult-Sölvesborg. 1927 tog man dessutom över Bredåkra-Tingsryds Järnväg, även den med 1067 mm spårvidd.

BKB satsade stort på sina persontåg. Boggievagnar hade satts in redan på 1890-talet och 1906 fick tågen även restaurangvagnar vilket var ovanligt för en smalspårsbana. Tågen drogs framför allt av tanklok men även tenderlok köptes senare in.

Breddning till normalspår
1942 förstatligades BKB. Förslag om att bredda banan hade funnits redan på 1920-talet och dessa aktualiserades nu åter. SJ:s järnvägsnät hade fram till förstatligandena av de enskilda järnvägarna bestått enbart av normalspåriga järnvägar och smalspårsbanorna innebar problem. SJ tyckte inte att de passade in och den avvikande spårvidden hindrade en rationell trafik. De mindre smalspårsbanorna lades därför efter en tid oftast ner medan de viktigare banorna i bästa fall kunde hoppas på breddning till normalspår. Till den senare kategorin hörde BKB. 1946 fattades ett principbeslut om att banan skulle breddas och i början av 1950-talet sattes planerna i verket. På många avsnitt passade man på att räta banan och bygga en helt ny linjesträckning. På andra delar lade man ut ett normalspår intill smalspåret eller spikade fast en extra räl. Så mycket som möjligt förbereddes i förväg eftersom trafiken på banan skulle fortgå ända fram till omläggningen.

I september 1954 var delen Kristianstad-Karlshamn klar och kunde öppnas för normalspårstrafik. Fortsättningen till Karlskrona tog däremot mer tid. Den stora stötestenen var Karlshamn där man fick bygga en helt ny station och dessutom en tunnel. 1957 kunde dock hela BKB återinvigas i breddat skick.

Motorvagnståg
Breddningen innebar att man kunde köra direkttåg Malmö-Karlskrona. Snabba motorvagnståg kom att dominera BKB, från början av 1960-talet bestående av Y6/Y7. Dessa rälsbusståg kunde bestå av upp till åtta fordon och hade även släpvagnar med förstaklassutrymme. Från 1967 och fram till mitten av 1980-talet satte de karaktäristiska Y3-motorvagnarna sin prägel på banan. Efter att de flyttats till Ystadbanan tog Y1 och T43-dragna loktåg över.

Kustpil mot Kristianstad anländer till Karlshamn i juli 2004.

Kustpilen
I slutet av 1980-talet minskade resandet på banan och tankar fanns på att helt lägga ned trafiken. När Blekingetrafiken tog över ansvaret för persontrafiken 1990 beslöt man sig dock för att tillsammans med SJ göra en nysatsning på persontrafiken. Nya Y2-motorvagnar köptes in och efter en namntävling bestämdes att tågen skulle få namnet "Kustpilen".

I januari 1992 sattes de första motorvagnarna i trafik. De blev snabbt populära för sin bekvämlighet och trafiken utvidgades till även sträckan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad. Under en period kördes även direkta tåg till Köpenhamn via färjan Helsingborg-Helsingör och efter Öresundsförbindelsens öppnande via Malmö.

Ledningsdragning mellan Bräkne-Hoby och Ronneby 16 augusti 2006.

Elektrifiering
Under 1990-talet rustades banan upp och fick fjärrblockering och skarvfritt spår. Efter utredningar beslöt Banverket att även elektrifiera banan med start juni 2005. Bangårdarna i bl a Karlshamn och Ronneby byggdes om samtidigt. Elektrifieringen invigdes 15 juni 2007.

Under de två år elektrifieringen pågick ersattes persontrafiken helt med buss. Godstågen fortsatte att gå med vissa restriktioner men fick periodvis ledas om så att tågen utgick från Karlskrona istället för vanligtvis Kristianstad.

Trafik
Persontågen körs med X31-motorvagnar i samarbete mellan Blekingetrafiken och Skånetrafiken. Tåg går direkt Karlskrona-Köpenhamn.

Godstågen körs av Green Cargo till och från Nymölla bruk (söder om Bromölla), Mörrums bruk och Karlshamn. T44-lok används som dragkraft. Godstågen utgår från Kristianstad och normalt förekommer ingen godstrafik på sträckan Karlshamn-Karlskrona.

Beskrivning
Kristianstad C (Cr, 0 km) är en säckstation (utom för tågen på Åhusbanan) och persontågen mot Karlskrona går därför först västerut mot "fel" håll innan de viker av norrut och passerar Kristianstad Godsbangård (Crgb, 1 km) som numera är ganska ödslig. Här fanns fram till breddningen en 1067-bangård bredvid normalspåret med bl a ett omlastningsmagasin.

Färden går vidare österut genom ett flackt landskap och förbi den nedlagda stationen i Nosaby (4 km). Fjälkinge (Fki, 10 km) lever däremot vidare som mötesstation. I Bäckaskog (13 km) står en gammal personvagn uppställd vid den f d stationen som förutom det lilla samhället även betjänade slotten i Bäckaskog och Trolle-Ljungby.

Efter Gualöv (18 km) närmar vi oss den första större mellanstationen, Bromölla (Bml, 23 km). Stationen flyttades 1999 till ett mer centralt läge lite längre österut och sedan dess fungerar den gamla stationen som godsbangård. Det gamla stationshuset finns fortfarande kvar. Den nya stationen fungerar nu som ett resecenter med både tåg- och busstrafik. I den östra änden viker spåret till Nymölla bruk av mot söder. Pappersbruket är en av de stora godskunderna på Blekinge kustbana och röken från skorstenarna kan ses på långt håll.

Stationen i Mörrum 2007.

Några kilometer efter Bromölla lämnar tåget Skåne och vi rullar in i Blekinge - "Sveriges trädgård". Landskapet blir mer böljande och växlar mellan ängar och skogsdungar. Vid nästa station, Sölvesborg (Sög, 30 km) kan man se havet - d v s Östersjön. Sölvesborg var tidigare en knutpunkt med järnvägar till Olofström/Älmhult (nedlagd 1984, se Älmhult-Olofström) och Hörviken (nedlagd 1956). Stationshuset är stadens andra, det första låg snett bakom det nuvarande.

Efter Sölvesborg går banan nästan rakt norrut förbi Gammalstorp (37 km) och mötesstationen Sandbäck (Sak 43 km). Från den senare stationen gick det fram till 1951 en 17 kilometer lång sidobana till Olofström.

Mörrum (Mru, 53 km) förknippar många med laxfisket i Mörrumsån. Strax söder om orten ligger även Mörrums bruk, det andra pappersbruket utmed Blekinge kustbana. Spåret till bruket viker av i Vekerum (Vru, 56 km).

Bangården i Karlshamn 2007.

Strax innan Karlshamn viker ett triangelspår av mot hamnen. Spårets västra ben byggdes i samband med elektriferingen. Vid infarten till Karlshamn går järnvägen på en bank och till höger kan man se spåret till f d Karlshamn V, den tidigare smalspårsstationen som numera har degraderats till en blygsam godsbangård. Tågen stannar sedan 1950-talet istället vid Karlshamn C (Kh, 62 km) som karaktäriseras av ett stationshus i funkisstil och sitt lite inklämda läge vid en bergvägg. Närmast bergväggen fanns smalspårets numera rivna plattform. Persontrafiken på smalspårsbanan Karlshamn-Vislanda lades ner 1970. Godstrafiken på delen Karlshamn-Ryd levde vidare till 1979 då banan lades ner som den sista 1067-sträckan i Sverige.

Utfarten från Karlshamn går genom den 555 meter långa tunneln genom Pengaberget. Banan fortsätter en bit inåt land förbi Trensum (69 km), Märserum (75 km) och Kullåkra (79 km) till Bräkne-Hoby (Bhb, 83 km) där persontågen gör uppehåll.

Öresundståg i Ronneby 2007.

Efter en sjö passeras Bredåkra (94 km) varifrån en 1067-bana gick till Tingsryd (och vidare till Växjö) fram till 1965. Vi passerar utkanterna av Kallinge (96 km) och närmar oss Ronneby (Rb, 100 km). Infarten till stationen går vackert över Ronnebyån. Stationen var på smalspårstiden en av de större med bl a lokstation och det fanns ett spår ner till Ronneby redd vid kusten.

Edestad (106 km) och Johannishus (110 km) passeras liksom Nättraby (Nät, 117 km), ännu en glömd järnvägsknut. Härifrån gick Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg (NAÄJ), en bana med 600 mm spårvidd som lades ned redan på 1940-talet.

En stund senare skymtar en vik av havet och vid Gullberna (125 km) korsas järnvägen Emmaboda-Karlskrona på en bro innan denna ansluter till Blekinge kustbana. I Gullberna ansluter även ett 6 km långt industrispår från Verkö, en ö öster om centrala Karlskrona. Man förväntar sig ett uppsving av hamn- och industriverksamheten därute varför Verköspåret har rustats upp under 2008.

Fortsättningen in till Karlskrona är gemensam för tågen från Kristianstad, Emmaboda och Verkö. I Bergåsa (Båa, 127 km) finns en hållplats där en del persontåg stannar. Resan går nu söderut genom Karlskronas norra delar till Karlskrona C (Ck, 130 km) som är belägen på ön Trossö. Karlskrona har en unik bebyggelse och har därför klassats som världsarv. En del av den speciella atmosfären bidrar den märkliga Varvsbanan med, en järnväg som går rätt igenom staden under både hus och torg ner till hamnen (läs mer på sidan om Emmaboda-Karlskrona). Karlskrona hade också mellan 1910 och 1949 en spårväg.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Svenska Järnvägsföreningen 1876-1926
Kristianstad-Karlskrona 100 år, specialnummer av ÖSJ-bladet 1989
Bengt Gustavsson: Snart har "Ökenråttorna" tjänat ut på kustbanan (om trafiken med Y7/Y8), tidskriften Tåg 3/1984
Arne Andersson: Blekinge kustbanor (fotoreportage), tidskriften Tåg 10/1988
Bengt Gustavsson: Provkörning av IC3 i Blekinge, tidskriften Tåg 8/1990
Mats Andersson: Nu har "Kustpilen" startat, tidskriften Tåg 2/1992
Mats Andersson: Tre stationer i Bromölla, tidskriften Klart Spår 4/2003
På järnväg.net: Dokumenterat: Filmer från Karlshamn och Ronneby/Karlskrona
På järnväg.net: Dokumenterat: Eltåg på Blekinge kustbana
På järnväg.net: Veckans bild 134: Kustpil i Sveriges trädgård
På järnväg.net: Veckans bild 196: Sveriges bekvämaste tåg
På järnväg.net: Veckans bild 258: Elektrifiering på Blekinge kustbana
På järnväg.net: Veckans bild 291: I väntan på eltågen
På järnväg.net: Veckans bild 300: Rundgång i Sölvesborg
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Historiskt.nu om Blekinge Kustbanor
Banverket: Järnvägskartor

Om Bredåkra-Tingsryds järnväg
Bengt Hammar: Bredåkra-Tingsryds järnväg (BTJ), tidskriften Tåg 4/1985

Om Nättraby-Alnaryd-Älmeboda Järnväg
Lennart Welander: Nättrabybanan, ÖSlJ förlag 1980
Örjan Svane: Nättrabyhamns station på ritning, tidskriften Tåg 2/1994

Y2 1376 som tåg mot Kristianstad möter Y2 1378 som tåg mot Karlskrona i Karlshamn 2004.		Vid den f d stationen i Bäckaskog står en AB7-vagn uppställd.
Kustpil mot Karlskrona passerar över Ronnebyån i Ronneby 8 juli 2004.		Väntsalen i Mörrums stationshus 2004.
Ombord på Y2-motorvagnarna fanns en karta över Kustpilens linjenät.		Tåg mot Karlskrona passerar Bromöllas gamla station 2004.