Kilafors-Söderhamns västra
och
Söderhamn (Stugsund)-Åänge

T44 393 växlar vagnar vid sågverket i Marmaverken den 8 augusti 2006. Foto Jonny Goude.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm Längd: 31 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia
Kuststaden Söderhamn har gamla anor men dess verkliga uppsving kom under 1800-talet när träindustrin i området växte kraftigt. Idag åker man tåg till Söderhamn på Ostkustbanan men denna nådde Söderhamn först 1926. Staden hade vid det laget haft järnväg i hela 65 år.

Söderhamns Järnväg
Redan 1861 öppnades den 15 kilometer långa Söderhamns Järnväg (ShJ) från Bergvik till Söderhamn. Denna tillsammans med banan Hudiksvall-Forsa (öppnad ett år tidigare) var två tidiga och isolerade järnvägar i Hälsingland. Båda hade den ovanliga spårvidden 1217 mm. Söderhamns Järnväg var en del av förbindelsen mellan Bollnäs och Söderhamn. Mellan Bollnäs och Bergvik forslades passagerare och gods per ångbåt på Ljusnan men förbi forsarna vid Landafors fick man även där åka tåg - en knappt två kilometer lång hästbana med 891 mm spårvidd. (Landabanan har för övrigt delvis återuppbyggts och är nu museijärnväg med 600 mm spårvidd.)

Norra stambanan stod klar upp till Bollnäs 1878 och förutsättningarna för ShJ ändrades. Ett spår byggdes från Kilafors station på stambanan ned till Kilafors nedre vid Bergviken. Nu gick resan Bollnäs-Söderhamn med tåg hela vägen förutom båtresan över viken mellan Kilafors nedre och Bergvik.

Statsbanan Kilafors-Söderhamn-Stugsund
1885 tog SJ över Söderhamns Järnväg i syfte att bygga en sammanhängande normalspårig järnväg mellan Kilafors och Söderhamn. Den nya bandelen Kilafors-Bergvik öppnades i slutet av 1885. På sträckan Bergvik-Söderhamn återanvändes den gamla banvallen på vissa sträckor medan en ny linje drogs på andra. Dessutom förlängdes banan fyra kilometer från Söderhamn ned till Stugsund. Hela banan Kilafors-Stugsund öppnades för trafik i maj 1886.

Ostkustbanans (OKB) första sträcka att öppnas var de 12 kilometrarna från Stugsund till Ljusne vilket skedde 1923. Trafiken sköttes dock av SJ så länge detta var en isolerad del av OKB. Tre år senare var sträckan Ljusne-Gävle färdig och ett år senare hela Ostkustbanan Härnösand-Gävle. Mellan dåvarande Söderhamns västra och Stugsund gick SJ-tågen Kilafors-Söderhamn-Stugsund och OKB:s tåg parallellt. OKB hade dock ett eget spår.

Elektrifiering och nedlagd persontrafik
Banan Kilafors-Söderhamn fick eldrift 1953, samtidigt med sträckan Söderhamn-Gävle på Ostkustbanan. 1971 lades persontrafiken ned. Även godstrafiken på banan har sedan dess blivit högst begänsad men banan fungerar också som en avlastnings- och omledningsbana för trafiken på Norra stambanan och Ostkustbanan.

Sommaren 1997 togs Ostkustbanans nya linjedragning förbi Söderhamn i bruk. Linjen från Kilafors ansluter sedan dess till Ostkustbanan vid den nya stationen Söderhamns västra. Den gamla linjen är numera uppriven härifrån, förbi Söderhamns gamla station och fram till Stugsund.

Trafik
Ingen ordinarie persontrafik. Enda ordinarie trafik Kilafors-Söderhamns Västra är enstaka vagnuttagningar på sträckan Marmaverken-Söderhamn. De körs av Green Cargo och dras av diesellok typ T44. Vid enstaka tillfällen, på grund av trafikstörningar på Norra stambanan eller Ostkustbanan, händer det att andra godståg och någon gång persontåg leds om via banan. Linjen Stugsund-Åänge trafikeras även den med vagnuttagning med T44-lok.

Vid Segersta korsar banan Ljusnan. Foto i september 2004.

Beskrivning
Spåret mot Söderhamn viker av från Norra stambanan norr om Kilafors (Kls, 0 km/km 300) station. Banan går sedan norr om Bergviken. Ljusnan korsas strax innan den rinner ut i viken. Strax därefter passeras Landa (7 km/km 307) före detta station. Samhället heter Segersta. Tidigare fanns även en station vid namn Mobodarne (12 km/km 312) längs banan innan den når Bergvik (18 km/km 318) vid Bergvikens östra ände. Här hade Söderhamns Järnväg sin västra ändpunkt. Banan följer sedan sjön Marmans norra sida till banans enda kvarvarande station Marmaverken (Me, 21 km/km 321). Även Marman är en del i Ljusnans utlopp mot havet vid Ljusne. Marmaverkens station hette Myssje fram till 1921. Därefter går banan en kort bit rakt norrut, svänger österut igen och passerar före detta Kinstaby (24 km/km 324) station och Söderala (26 km/km 326) hållplats. Banan ansluter sedan norrifrån till Ostkustbanan vid den nya stationen Söderhamns västra (Shv, 31 km/km 331).

Den ursprungliga linjen - och som även var en del av Ostkustbanan mellan 1927 och 1997 - fortsatte sedan genom Söderhamn. Detta spår har ingen anslutning till övriga järnvägsnätet men ligger kvar en bit ifrån Söderhamns nuvarande station, förbi den gamla och fram till lokstallet. Långt innan den nuvarande stationen med samma namn var påtänkt fanns en station vid namn Söderhamn Västra (32 km) längs linjen. Förbi centrala Söderhamn gick järnvägen på en lång viadukt. Det enda kvarvarande spåret förbi den gamla stationen Söderhamn (33 km) slutar vid lokstallet en bit bortom stationshuset. Därefter är linjen uppriven fram till Stugsund.

Det gamla stationshuset i Söderhamn byggdes till öppnandet av järnvägen Kilafors-Stugsund 1886. 1926 började stationshuset även användas för tågen på Ostkustbanan, men sedan dess omdragning förbi Söderhamn 1997 inrymmer det kontorslokaler. Huset ritades av Adolf Wilhelm Edelsvärd. Se även Veckans bild 154.

Söderhamn (Stugsund)-Åänge
Från Stugsund ligger linjen åter kvar och används fortfarande för godstrafik. Lastplatsen benämns förvirrande nog Söderhamn (Shm, 36 km/km 195). Till skillnad från Ostkustbanans nya sträckning ringlar sig spåret längs kusten. Linjen passerar Sandarne (Sne, 41 km/km 190) som när denna linje utgjorde Ostkustbanan var en av dess stationer. I samband med Sandarne kan även nämnas Marma-Sandarne Järnväg som öppnades 1857 och sträckte sig 11 kilometer västerut från Askesta till Sandarne. Banan byggdes för timmertransporter och har haft viss trafik ända in på 1970-talet. Efter Sandarne följer Ljusne bruk (Lsb, 48 km/km 183), även det en fd station men som då hette Ljusne (det är nu namnet på en hållplats längs den nya linjen). Banan ansluter sedan till den nuvarande Ostkustbanan norrifrån vid en plats som benämns Åänge (Åä, 50 km/km 181).

Framtid
Det utreds för närvarande att förbättra banans kapacitet genom att t.ex. utöka antalet mötesstationer. Anledningen är att trafiken på framförallt Ostkustbanan antas öka i och med tillkomsten av Botniabanan. Behovet av välfungerande tvärförbindelser kommer då att stiga. Se vidare Banverket - Söderhamn-Kilafors-Holmsveden.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Rolf Sten: Historiskt om svenska järnvägar; Kilafors-Söderhamn-Stugsund
Landabanans hemsida
Banverket: Järnvägskartor

Om Marma-Sandarne Järnväg
Landabanans hemsida
Rolf Sten: Historiskt om svenska järnvägar; Marma-Sandarne Järnväg

Kvällssolen kastar långa skuggor över det fd stationshuset och den väl spårsanerade bangården i Bergvik den 16 september 2004.

Vagnuttagning 76882 med T44 403 vid Söderala på väg mot Marmaverken den 15 augusti 2006. Foto Jonny Goude.