 |
|
 Bokmärk
|
Skriv
ut |
Sök
på järnväg.net
|
|
|||||||||||||||||||||||||
| Banguide | |||||||||||
|
|||||||||||
 Karpalund-HanaskogBroby-Glimminge
Historia De två banstumpar som idag finns kvar av Hästveda-Karpalunds Järnväg (HKJ) har en historia som går tillbaka till början av 1880-talet. Då öppnades Gärds Härads Järnväg (allmänt kallad "Gärdskan") Karpalund-Tollarp-Everöd-Degeberga/Åhus. Initiativtagaren till Gärdskan var greve (inte helt ovanligt i järnvägsbyggandets Skåne) och hette Raoul Hamilton. Han föreslog en fortsättning norrut och 1884 bildades Hästveda-Karpalunds Järnväg. Järnvägen skulle ansluta till Södra stambanan i Hästveda och järnvägen Hässleholm-Kristianstad i Karpalund. Den 37 kilometer långa banan öppnades 1886 och var lite mer påkostad än Gärdskan som drevs som så kallad ångspårväg och hade en mycket enkel standard. Ångvagnarna på Gärdskan hade visat sig vara dåliga dragare och man satsade därför redan från början på att ha vanliga lokdragna tåg på HKJ. Två tanklok köptes in från Nydqvist & Holm och det första loket fick förstås namnet Raoul Hamilton. Gemensamt bolag Persontrafiken på banan var framför allt lokal men man försökte också locka till sig mer långväga resenärer, bland annat genom att göra reklam för att den närmaste och snabbaste resan Kristianstad-Stockholm var via Karpalund-Hästveda. Ett pittoreskt inslag i trafiken var de badtåg som sommartid kördes mellan Hästveda och Åhus. Flera av järnvägarna kring Kristianstad, däribland HKJ och Gärdskan, samlades 1898 i ett gemensamt bolag med namnet Östra Skånes Järnvägar (ÖSJ). Den tidigare skakiga ekonomin stabiliserades och under ÖSJ:s ledning förbättrades banstandarden så att hastigheten kunde höjas. Rivalitet Trots sammanslagningarna fanns det en del rivalitet mellan järnvägsbolagen i regionen. Kristianstad-Hässleholms Järnväg (CHJ) byggde 1933 en egen bana från Karpalund till sockerbruket i Vinnö på f d HKJ, bara för att man skulle slippa betala avgifter till ÖSJ. Banan blev dock onödig redan 1936 när ÖSJ gick upp i CHJ. CHJ förstatligades 1944 och efter hand byttes i sedvanlig ordning de ångloksdragna tågen ut mot rälsbussar, först av Hilding Carlsson-typ och sedan Y6. På 1960-talet sattes Z65-lokomotorer in i godstågen.
Avvecklingen av banan började 1969 då persontrafiken lades ner. Godstrafiken upphörde samtidigt på den nordligaste delen Hästveda-Glimminge Norra som senare revs upp. 1982 upphörde SJ att trafikera Glimminge N-Broby och sju år senare även Broby-Hanaskog. Trafiken till Broby återupptogs dock 1991 av det nybildade godsbolaget Sydtåg men eftersom bandelen var nedlagd fick Sydtåg själva stå för underhållet på den 11 kilometer långa sträckan. Så småningom utsträcktes bolagets trafik till Kristianstad. Sex Z43-lokomotorer användes som dragkraft i tågen. ...och lades ner igen Den ljusnande framtiden för banan fick dock ett abrupt slut 1997 då Sydtåg gick i konkurs och trafiken Hanaskog-Broby åter lades ner. Sträckan revs slutligen upp 2002. Delen Broby-Glimminge ligger däremot fortfarande kvar och används nu för dressinuthyrning. Trafiken Karpalund-Hanaskog har fortsatt tack vare Tarkett i Hanaskog som nu är banans enda godskund. Trafik Karpalund-Hanaskog trafikeras av vagnuttagningar vardagar. Trafiken sköts av Green Cargo med V5 som dragkraft. Broby-Glimminge är nedlagd och används enbart för dressincykling, se Östra Göinge Järnvägssällskap. Beskrivning
Efter den f d stationen i Bjärlöv (8 km/km 29) korsar järnvägen vägen till Kristianstad och går sedan genom ett skogsparti. Vi närmar oss Hanaskog (Hsk, 14 km/km 23) ) som under banans första år hette Qviinge. Den lilla orten domineras av golvtillverkaren Tarkett som är järnvägens enda godskund. Stationshuset i tegel finns kvar. Mellan Hanaskog och Broby är järnvägen uppriven och omvandlad till cykelbana. På sträckan fanns en station i Knislinge (först benämnd Wanås). Från strax norr om stationen i Broby (0 km/km 12) till Glimminge (5 km/km 7) ligger järnvägen kvar som dressinbana. Broby var huvudstationen på Hästveda-Karpalunds Järnväg och hade bland annat eget lokstall. Bangården har numera blivit busstation och grönområde. Fortsättningen från Glimminge till Hästveda på Södra stambanan är uppriven. Mera om banan  Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata
1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68Skånsk
järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok
1989/90Järnvägarna
i Hästveda, Hästveda Hembygdsförening 2002 Håkan
Olsson: Skåne först med enskilda godslinjer, tidskriften
Tåg 9/1991Järnvägsbyggnader
i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes
järnvägar 1991 På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butiken Banverket: Järnvägskartor
|
 |
||||||||||
Banfakta
|
