Forsmo-Hoting

Ett av de dagliga timmertågen från Hoting till Forsmo korsar Röån i juli 2003. Dragkraft är T44 277 och 374.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm Längd: 121 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Nej Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia
Banan byggdes och ägdes från början av staten. 1915 hade Hoting i Ångermanlands nordvästra hörn fått järnväg i form av Inlandsbanan söderifrån. En kort tid senare beslöts att även bygga en tvärgående förbindelse från Hoting för att underlätta transporter av skogsprodukter direkt ut till kusten via Ådalen. Anslutningspunkten kom att bli Forsmo på Stambanan genom övre Norrland. Mellan Forsmo och Hoting anlades 16 trafikplatser. Den naturliga start- och ändpunkten för banans tåg har dock från början varit järnvägsknuten Långsele 15 kilometer söder om Forsmo. År 1925 stod banan klar och öppnades för både person- och godstrafik.

Ursprungligen drogs både person- och godståg givetvis av ånglok, i godstågen inte minst typ E. Persontrafiken började utgöras av rälsbussar från 30-talet, först den klassiska Hilding Carlsson-bussen och på 50-talet den lika klassiska Y6-typen. 1980 gick den första turen med Y1-motorvagn, som sedan användes i persontrafiken de sista åren fram till dess nedläggning 1985. Godstågen började dras av diesellok på 50-talet och då främst typ T21. Sedan banan rustats upp och bl a fått högre axellast kom T43 och T44 att användas.

Trafik
Ingen ordinarie persontrafik förekommer. Godstrafiken utgörs främst av timmertåg från terminalen i Hoting. Tågen körs sedan 2007 av Hector Rail och dras normalt av ett modernt diesellok typ 941.

Beskrivning

I Forsmo viker banan av mot väster. Ett godståg på stambanan passerar växeln i maj 2005.

Stationen i Forsmo (Fsm, 0 km) ligger på stambanan mellan Långsele och Mellansel (-Boden). Strax norr om stationen svänger stambanan mot nordväst och korsar Ångermanälven på den magnifika Forsmobron. Godsbanan till Hoting fortsätter däremot längs älvens sydvästra sida. Banan passerar de f d hållplatserna Vignäsbrännan (7 km), Resele (12 km), Tängstamon (15 km) och Tannflo (22 km). Ådalsliden (Åd, 28 km) var banans första station räknat från Forsmo och ligger nära samhället Näsåker som är beläget på andra sidan Ångermanälven. Här ligger de riksbekanta hällristningarna vid Nämforsen. Stationshuset är numera privatägt. Vid den f d last-och hållplatsen Åkvisslan (35 km) korsas Fjällsjöälven helt nära dess utflöde i Ångermanälven. Åkvisslan bytte namn till Moflo innan hållplatsen som så många andra lades ned på 60-talet.

T44 353 med ett tåg med tomma timmervagnar i Hoting 27 maj 2005.

Sedan följer de likaså fd hållplatserna Betåsen (Btå, 42 km) och Gåreleselet (49 km). Strax före den fd hållplatsen Röån (53 km) korsar banan just denna å på en 25 meter hög bro. Vid Tågsjöberg (Tsg, 57 km), som är nästa station på linjen, slutar banan att följa Ångermanälvens lopp. Tågsjöberg var länge en relativt betydande station som betjänade Junselebygdens befolkning samt ett sågverk. Det fanns ursprungligen tankar på en bibana från Tågsjöberg till Junsele (liksom f.ö. från Ådalsliden till Ramsele) men detta blev inte av.

Långvattnets (65 km) hållplats passeras och 14 kilometer senare Backe (Be, 79 km) vid Fjällsjöälven. Backe var ursprungligen en av banans stationer. Banan svänger rakt norrut, passerar Jansjön (84 km) och kommer sedan till Rossön (Ros, 94 km) - en station där en hel del gods en gång lastades. Flybäcken (105 km) och Bosundet (114 km) är de sista gamla hållplatserna före Hoting (Htg, 121 km). Kilometrarna närmast Hoting går banan längs Hotingsjön, gör en sväng och ansluter till Inlandsbanan från Gällivare.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska
Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Kenneth Landgren: Forsmo-Hotingbanan. Tåget genom sagornas ådal, Järnvägsmännens samarbetskommitté för Inlandsbanan 1981
Kenneth Landgren: Persontrafiken på Forsmo-Hotingbanan nedlagd, tidskriften Tåg nr 7/1985
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Banverket: Järnvägskartor

T44 363 passerar Ådalsliden med ett timmertåg från Hoting. I bakgrunden E-loket nr 1239. Foto 7 juli 2002.

Stationshuset i Ådalsliden hösten 2003.