Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Banguide

Banguide - förstasidan
Sök i banguiden
Bild: Järnvägskarta. Klicka för att gå till kartsidanFalun-Grycksbo

Bild: Grycksbobanan vid Bergsgården
Vid Bergsgårdens före detta hållplats går banan längs sjön Grycken. Foto i juni 2004.

Banfakta
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 13 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Nej
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej

Historia
Den här korta godsbanan är en rest av Falun-Rättvik-Mora Järnväg (FRMJ), ett bolag som såg sin början på 1880-talet.

Nära koppling till Gävle-Dala Järnväg
FRMJ:s huvudägare var Gävle-Dala Järnväg (GDJ) och järnvägens syfte var att skapa en förbindelse mellan GDJ:s huvudlinje Falun-Gävle och Siljan. 1889 öppnades dess första del Falun-Grycksbo-Sågmyra. Knappt ett år senare stod den färdig upp till Rättvik och efter ytterligare ett år till Mora-Noret strax öster om Mora. 1892 förlängdes den ytterligare, nämligen upp till Orsa. Trafiken sköttes hela tiden av GDJ och 1920 upplöstes FRMJ som bolag och banan blev en del av GDJ. Hela GDJ:s bannät togs över av staten 1947 och inkorporerades i SJ 1948. (Den nordligaste bandelen Mora-Orsa blev statlig tidigare som en del i byggandet av Inlandsbanan - se vidare Mora-Brunflo.)

Nedläggningar
Den 1 december 1965 blev dagen då en stor del av före detta FRMJ försvann från järnvägskartan. Persontrafiken drogs in på hela sträckan Falun-Rättvik och mellan Grycksbo och Rättvik även godstrafiken. Den senare sträckan revs upp kort därefter. Nu återstod sträckan Falun-Grycksbo för transporterna från pappersbruket i Grycksbo. 1987 lades även denna trafik ned då pappersbruket övergick till att använda lastbil.

Bild: Bangården i Grycksbo
Bangården i Grycksbo förnyades inför trafikstarten och en lastnings- och lossningsanläggning (i bakgrunden av bilden) uppfördes. Foto 2003, Mattias Månsson.

Pånyttfödelse 2003
Efter att Stora Enso investerat i en ny rationell modell för sina papperstransporter visade det sig åter bli billigare att använda järnväg hela vägen från Grycksbo. Det så kallade "Base Port"-konceptet innebär järnvägs- och sjötransporter med stora containrar (SECU-boxar - Stora Enso Cargo Units, se bild på Göteborgs hamnbana) som lastbärare. Återupptagandet av trafiken stötte på svårigheter och överklaganden på grund av järnvägens centrala sträckning genom Falun. Bland annat räddningstjänsten uttryckte farhågor eftersom det på en lång sträcka inte finns någon planskild vägkorsning med banan. Till slut kunde ändå beslutet om återstart fattas under 2002 och efter en viss banupprustning inleddes trafiken i september 2003.

Trafik

Banan trafikeras dagligen med vagnuttagningar.
Tågen körs av Green Cargo. Diesellok typ T44 eller V5 används till trafiken.

Bild: Tåg från Grycksbo ankommer Falun 2007
Ett tåg från Grycksbo med två V5-lok i täten korsar Magasinsgatan i Falun den 5 februari 2007. Foto Anders Lavas.

Beskrivning
Banan ansluter till järnvägen mellan Borlänge och Gävle via bangården vid Falun C (Fln, 0 km/km 92). Linjen tar sin början bakom stationshuset och svänger norrut. Inledningsvis går den genom centrala Falun och har åtskilliga plankorsningar med stadens gator. Tidigare fanns en centralt belägen station vid namn Falun norra (1 km/km 93). Ett kvarvarande sidospår togs bort vid upprustningen. Banan går sedan väster om sjön Varpan. Vackert belägna Bergsgården (9 km/km 101) fungerade tidigare som hållplats. De sista kilometrarna följer banan sjön Gryckens östra strand. Färden tar slut vid den upprustade bangården i Grycksbo (Gyo, 13 km/km 105). En ny anläggning för lastning av containrarna har byggts här. En särskild landsvägstruck drar dem från bruket till stationen.

Fram till upprivningen 1966-67 fortsatte banan från Grycksbo via Sågmyra, Slättberg och Västgärde upp till Rättvik. FRMJ:s vidare sträckning norrut finns kvar som delar av Siljansbanan (Rättvik-Mora) respektive Inlandsbanan (Mora-Orsa).

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Inger Söderlund: Det våras (kanske) för Grycksbobanan, tidskriften Tåg nr 1-2/2002

Inger Söderlund: Klart Grycksbo till sist, tidskriften Tåg nr 9/2002
Inger Söderlund: Upprustningen av Grycksbobanan igång, tidskriften Tåg nr 12/2002
Inger Söderlund: Grycksbobanan öppnad igen, tidskriften Tåg nr 9/2003
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Banverket: Järnvägskartor






  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök