|
| Banguide |
|
Eslöv-Teckomatorp-Ramlösa
(-Helsingborg)
Rååbanan

Pågatåg mot Malmö i Råådalen norr om Tågarp i augusti 2005. |
Banfakta |
- Spårvidd:
1435 mm
- Längd:
45 km
- Dubbelspår:
Nej
- Elektrifierad:
Ja
- Fjärrblockering:
Ja
- ATC:
Ja
|
Historia
När Södra stambanan
började byggas i mitten av 1850-talet drogs den genom Skånes
inland och fick sin slutpunkt i Malmö. Det oroade
de rivaliserande hamnstäderna Landskrona och Helsingborg som
därför omgående började projektera anslutande
järnvägar. Båda städerna vände sig till
staten för att få lån men fick bakläxa - städerna
var tvungna att samarbeta om det skulle bli några pengar.
Efter hårda förhandlingar var man överens och kunde
börja bygga från Landskrona respektive Helsingborg. I
Billeberga förenades de båda järnvägarna i
en gemensam linje till Eslöv på Södra stambanan.
Invigningen skedde 1865 och därmed var man bland de första
enskilda järnvagarna i Skåne. Landskrona-Eslöv och
Helsingborg-Billeberga ägdes av var sitt bolag men driften
sköttes av en gemensam trafikförvaltning, Landskrona &
Helsingborgs Järnvägar (L & HJ).
Förstatligande

En X7-motorvagn i Billeberga 1982, samma år som
linjen till Landskrona lades ner. Foto Lasse Malmsten. |
1938
förstatligades banorna men de fortsatte att främst ha
en regional betydelse på grund av stationsförhållandena
i Helsingborg (två olika stationer med ett gatuspår
som enda förbindelse) som gjorde en vettig fjärrtrafik
omöjlig. Först när den nya underjordiska stationen
i Helsingborg stod klar 1991 kunde SJ börja köra direkta
tåg Malmö-Helsingborg-Göteborg.
Pågatåg
Den
lokala persontrafiken i västra Skåne var under 1970-talet
nedläggningshotad eftersom SJ inte ansåg att den var
lönsam. 1983 tog därför kommunerna i området
över ansvaret. Nya X10-motorvagnar
köptes in och ett nytt linjenät skapades under namnet
Pågatågen. Som en följd av dessa förändringar
lades delen Billeberga-Landskrona ner 1982 och istället rustades
Kävlinge-Landskrona upp (numera en del av Västkustbanan).
Även på sträckan Teckomatorp-Eslöv försvann
persontrafiken. På slutet sköttes trafiken oftast av
en ensam X7-motorvagn som gick
Eslöv-Teckomatorp-Billeberga-Landskrona. På linjen (Malmö-)
Teckomatorp-Billeberga-Helsingborg användes bland annat X9-motorvagnar
och loktåg bestående av Du2
med B6-vagnar innan X10-motorvagnarna
kom.
Efter att Västkustbanans nya sträckning Landskrona-Helsingborg
öppnats 2001 försvann fjärrtågen från
Teckomatorp-Helsingborg men på grund av stigningarna på
den nya linjen går godstågen fortfarande över Teckomatorp.
Trafik
Eslöv-Teckomatorp
trafikeras normalt endast av godståg men vid behov omleds
även persontåg via denna linje. Teckomatorp-Helsingborg
är en del av pågatågstrafiken Malmö-Helsingborg
och trafikeras av X11-motorvagnar
i regi av Skånetrafiken.
Linjen används även av Green Cargo:s godståg till och från
Helsingborg och som dragkraft i dessa används Rc2, Rc4, Rm och T44.

Ett omlett pågatåg från Teckomatorp ankommer Eslöv i juli 2005. Till höger Södra stambanan. |
Beskrivning
Från Eslöv (E, 0 km/km 48 - startpunkt Helsingborg) på Södra
stambanan går banan mot väster genom jordbrukslandskap.
I Trollenäs (5 km/km 43) fanns tidigare en station.
Den betjänade bland annat Trollenäs
slott vars torn kan ses sticka upp på höger sida.
Efter det lite större samhället Marieholm (10 km/km
38), också det en tidigare station, kommer vi till Teckomatorp
(Tp, 15 km/km 33) som är en riktig knutpunkt med anslutande
linjer till Kävlinge och Åstorp.
Teckomatorp blev känt på ett lite mindre smickrande sätt
på 1970-talet när det uppdagades att företaget BT
Kemi hade grävt ner gifttunnor i marken. Fabriken låg
intill järnvägen på den västra sidan men idag
finns bara en tom yta kvar.
Banan fortsätter norrut till Billeberga (Bib, 21 km/km
27). Här vek järnvägen
till Landskrona av mot väster. Banvallen är numera cykelväg
och kontaktledningsstolparna finns kvar som belysningsstolpar. Strax
söder om Tågarp (Tgp, 27 km/km 21) gör banan
en skarp sväng och passerar en gigantisk silo på höger
sida. I Tågarp finns mötesspår och en hållplats
för pågatågen. Färden fortsätter genom
Rååns vackra dalgång där betande boskap håller
det idylliska landskapet öppet. Vid Ottarp kan man hålla
utkik efter två höga fundament på vardera sidan
om banan. Det är rester av järnvägen Landskrona-Billesholm
som passerade över Helsingborgsbanan på en bro.
Mötesstationerna och pågatågshållplatserna
i Vallåkra (Våk, 34 km/km 14) och Gantofta (Gan, 39 km/km 9) följer. Hållplatserna återöppnades
på 1990-talet efter att ha varit nedlagda i trettio år.
En stund efter Gantofta korsar Västkustbanan linjen på en bro. Av Raus (39 km/km 6) f d station
märks inget
och strax kommer vi till hållplatsen Ramlösa (Ram,
42 km/km 3) som ligger vid vidsträckta Helsingborg godsbangård
(Hbgb). Här ansluter förutom Västkustbanan också
järnvägen från
Åstorp. Persontågen fortsätter ytterligare
tre kilometer till Helsingborg C.
Framtid
Planer
finns på att i framtiden köra pågatåg även
på delen Eslöv-Teckomatorp. I så fall ska en hållplats
öppnas i Marieholm. Läs mer på Banverkets
hemsida.
Mera
om banan
Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999,
Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Skånsk
järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok
1989/90
Mats Linde: Järnvägsstationer
i Skåne, Stenvalls förlag 1975
Inga Emmelin
Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen
Östra Skånes järnvägar 1986
Svenska Järnvägsföreningen
1876-1926
På
järnväg.net: Veckans
bild 150: Skånsk omledning
På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butiken
Banverket: Järnvägskartor

Pågatåg mot Malmö och Helsingborg möts i Teckomatorp i juli 2005. |
 |

Ett norrgående godståg strax söder om Tågarp 2005. |

Ett godståg draget av ett T44-lok i Billeberga 2005. |

Pågatågshållplatsen i Ramlösa 2003. I bakgrunden Helsingborgs godsbangård. |
|

|
|