 Emmaboda-Karlskrona
Kust till Kust-banan*
Karlskrona
station maj 2004. I bakgrunden tåg mot Emmaboda respektive
Kristianstad. |
Banfakta |
- Spårvidd:
1435 mm
- Längd:
57 km
- Dubbelspår:
Nej
- Elektrifierad:
Ja
- Fjärrblockering:
Nej
- ATC:
Ja
|
Historia
Karlskrona var en gång i tiden en av Sveriges mest betydande
städer - i mitten av 1700-talet var bara Stockholm och Göteborg
större. Riktigt likadant var det inte 100 år senare när
den första järnvägen till Karlskrona började
planeras, men behovet av en järnväg till den viktiga örlogsstaden
var ändå stort.
Karlskronas
smalspår
CWJ liksom Flottans Varv-banan byggdes med normalspår,
men efter det kom Blekinge att begåvas med ett tämligen
stort smalspårigt järnvägsnät med spårvidden
1067 mm. För Karlskronas del öppnades först
Mellersta Blekinge Järnväg från Karlshamn
1889 (se vidare Blekinge
kustbana), därefter Östra Blekinge Järnväg
från Torsås år 1899. Smalspårsbanorna
förenades i Gullberna strax norr om Karlskrona och därifrån
gick smalspåret parallellt med CWJ fram till smalspårsstationen
Karlskrona Norra. Flottans Varvs Järnväg byggdes
till med en tredje skena för att kunna trafikeras av
smalspårstågen. Denna ordning fortlevde fram till
1957 då kustbanan breddades och anslöts till före
detta CWJ:s normalspår i Gullberna. Torsåsbanan
lades däremot ner 1965 och det blev det slutgiltiga slutet
för smalspårsepoken i Karlskrona. |
Karlskrona-Växjö
Järnväg (CWJ)
Växjö fick anslutning till Södra stambanan redan
1865 när Växjö-Alvesta Järnväg (WAJ)
öppnades. Nästa steg blev att förbinda Växjö
med Östersjöstäderna Kalmar och Karlskrona. Dessa
båda banor öppnades i stort sett samtidigt år
1874 - dels CWJ från Växjö till Karlskrona via
Emmaboda, dels Kalmar Järnväg från Emmaboda till
Kalmar.
Karlskrona fick något av en ny storhetstid under slutet
av 1800-talet, bland annat tack vare järnvägen. För
de många transporterna till örlogsvarvet öppnades
1888 en två kilometer lång statsbana från CWJ:s
station ned till varvet. Banan byggdes i tunnel under Amiralitetstorget
respektive Stortorget. Den kallades "Flottans Varvs Järnväg"
och trafikerades av CWJ. (Varvsbanan lades ned 1990 och har sedan
dess tidvis använts för dressincykling.)
Från 1908 ingick CWJ i trafikförvaltningen Växjö
Järnvägar tillsammans med bland andra Växjö-Alvesta
Järnväg. CWJ kom så småningom att sköta
all trafik även på banan Växjö-Alvesta. CWJ
övertogs av SJ år 1941.
En styvmoderligt behandlad järnväg
Emmaboda-Karlskrona elektrifierades 1955. Trafiken har till stor
del hängt ihop med den på banan
Göteborg-Kalmar, vilket under årens lopp inneburit
högst varierande standard. Under andra halvan av 1990-talet
trafikerades Kust-till-Kust-banan delvis av X2-tåg (så
kallade "X2-2") och en period gick även X2000 t.o.r.
Stockholm-Karlskrona via Alvesta-Emmaboda en gång om dagen.
Därefter sköttes trafiken en tid helt som matarbana
med dieselmotorvagnar typ Y1.
Banstandarden har tillåtits bli ganska dålig på
grund av att planerad upprustning skjutits upp. Godstrafiken är
nedlagd sedan 1992.
Trafik
Banan trafikeras normalt enbart av persontåg. Trafiken ingår
i "Kust-till-Kust-systemet" Göteborg-Kalmar/Karlskrona.
Vissa tåg är direktgående från Göteborg,
andra går endast Emmaboda-Karlskrona. SJ
kör trafiken.
Beskrivning
På väg österut från Emmaboda (Em,
0 km/km 295) station svänger spåret till Karlskrona
söderut medan banan mot Kalmar
fortsätter österut. Banan går till en början
genom de sydligaste Smålandsskogarna. I Vissefjärda
(Vfa, 11 km/km 306) stannade tidigare tågen, men för
närvarande är stationen i regel obevakad och nyttjas
alltså inte heller för tågmöten. Gränsen
till Blekinge korsas och den nedlagda stationen i Saleboda
(Slb, 18 km/km 313) passeras.
Första
uppehåll görs i Holmsjö (Hmö, 25 km/km
320). Tåget fortsätter söderut längs en rad
mindre sjöar, förbi Nävragöl (31 km/km
326) - en av banans nedlagda stationer - och sedan mötesstationen
i Spjutsbygd (Spj, 38 km/km 333). Även
i det större samhället Rödeby (44 km/km
339) är stationen nedlagd liksom den i Torskors (Tks,
50 km/km 345). Vi närmar oss nu Karlskrona, men den stolta
örlogsstadens centrum ligger en bra bit ut på Trossö.
I Gullberna (53 km/km 348) korsas Blekinge
kustbana som sedan ansluter på vänster sida.
Flottans
Varvs Järnväg i Karlskrona byggdes i tunnlar och
skärningar genom centrala staden och utgör än
idag ett markant inslag i stadsbilden. |
Bergåsa (Båa, 55 km/km 350) hållplats används främst
av kustbanans tåg, men även enstaka tåg från
Emmaboda stannar här. Vi rullar ut på det smala näset
som förbinder fastlandet (Pantarholmen) med Trossö och
sedan är vi strax vid slutstationen Karlskrona C (Ck,
57 km/km 352).
Mera
om banan
 Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999,
Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Mats Andersson:
Karlskrona och järnvägen, tidskriften Klart Spår
nr 3/2001
 På järnväg.net: Veckans bild 271: Godståg i Vissefjärda
På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butiken
Banverket: Järnvägskartor
Om Östra Blekinge Järnväg
Arne
Hällqvist: Torsåsbanorna under SJ-tiden, tidskriften Tåg nr 2/1994
Rolf
Sten: Historiskt
om svenska järnvägar. Östra Blekinge Järnväg
*Enligt
Banverkets terminologi namnet på denna bana samt sträckan Göteborg-Kalmar.
Stationshuset i Holmsjö i juli 2004. |
 |
Tågmöte i Spjutsbygd 8 juli 2004. X32K 4344 från
Karlskrona möter 4349 från Emmaboda. |
|
|
Bokmärk
