|
| Banguide |
|
Så
är järnvägen uppbyggd
På den här sidan beskrivs signaler och säkerhetsanordningar.
På de andra sidorna om järnvägens uppbyggnad kan
du läsa om spår, kontaktledning
och skyltar/tavlor.
Två
kombinerade huvud- och försignaler på Södra
stambanan i Hjärup. Den vänstra visar "kör,
vänta kör" (grönt och blinkande vitt)
och den högra "stopp" (rött). Se även
veckans bild
121. |
Signaler
och säkerhetsanordningar
För
att styra tågtrafiken används olika signaler. De viktigaste
huvudgrupperna är försignaler, huvudsignaler och dvärgsignaler.
Försignaler används ute på linjen och förvarnar
lokföraren om vad nästa huvudsignal kommer att visa så
att denne hinner bromsa tåget om det skulle behövas.
Huvudsignaler finns framför allt vid in- och utfarter
till stationer men även på linjer som är uppdelade
i blocksträckor (vilka tillåter flera tåg att finnas
på linjen samtidigt).
På linjer där signalerna står tätt kan man
se kombinerade huvud- och försignaler som visar både
aktuellt och nästkommande signalbesked.
Försignaler
|
Huvudsignaler
|
Kombinerade
huvud- och försignaler
Stopp |
Kör 40 |
Kör, vänta stopp |
Kör, vänta kör |
Kör
40, avkortad tågväg |
Kör, vänta kör 40 |
Repetersignal
Närmaste huvudsignal visar kör 40 eller kör
Används på station om närmaste huvudsignal inte kan ses från startpunkten för ett stillastående tåg. |
|
|
Dvärgsignaler används mest på större
bangårdar och styr växlingsrörelser. Man skiljer
på huvuddvärgsignaler och växlingsdvärgsignaler.
Huvuddvärgsignaler kan t ex finnas vid in- och utfarter till
bangårdar och har förutom vita lampor även röda
och gröna. De kan sägas vara en kombination av huvudsignal
och dvärgsignal och signalbeskeden har i en del fall olika
betydelse beroende på om signalen ges till tågrörelser
(t ex ankommande och avgående tåg) eller olika typer
av växlingsrörelser (rangering på bangård).
Huvuddvärgsignal på Malmö C. Signalen visar
kör, tåget passerar och signalen slår om
till stopp. |
På
bangårdar kan man också se spårspärrar
som mekaniskt hindrar fordon från att rulla ut på ett
annat spår. De kan vara försedda med spårrspärrsignaler
som visar spårspärrens läge.
En
viktig del i signalsystemet är spårledningen.
Spårledningen är ingen vanlig ledning utan en
svagström som leds genom spåret. När ett tåg
passerar kortsluts strömmen och kan då påverka
signaler och andra funktioner.
Vägkorsningar har oftast bommar eller ljud- och ljussignaler
som stoppar vägtrafiken. Dessa aktiveras med hjälp av
spårledningen när tåget passerar en viss punkt
innan korsningen. Sträckan mellan denna punkt och vägkorsningen
kallas ringsträcka. För att lokföraren ska veta att
vägskyddsanläggningen är aktiverad och att linjen
är fri finns vägförsignaler
och vägsignaler. Vägförsignalen
(populärt kallad "dödskallesignal" på
grund av utseendet) är triangelformad och har tre gula lampor.
Vägsignalen består av en signal med vitt eller rött
sken.
Förutom dessa signaler finns det också en del specialsignaler,
t ex stopplyktor (finns ofta på stoppbockar), A-signaler
(ger avgångsignal på större stationer), brosignaler
(vid rörliga broar) och skredvarningssignaler. Det finns
också speciella rangersignaler på rangerbangårdar.
Dessa ger liksom A-signaler signalbesked med hjälp av bokstäver
eller med pilar.
Signaler och växlar styrs av ställverk. Det finns
många olika modeller, från de äldsta som är
mekaniska eller elektriska till de nyaste som är helt datorbaserade.
Alla bygger på principen att vissa villkor måste vara
uppfyllda för att en s k tågväg ska kunna läggas.
Är en tågväg lagd in på ett visst spår
kan inte körsignal ges till ett annat tåg för färd
in på samma spår.
Tågklarerare
vid ställverket i Smålandsstenar 2004. Ställverket
är av en gammal mekanisk typ som manövreras med
vevar. |
Ställverken
övervakas av en eller flera tågklarerare. Förr
sköttes ställverken av lokala tågklarerare på
varje station men numera har man i allt större utsträckning
gått över till fjärrstyrning. Under 1960- och 70-talen
installerades fjärrblockering på många banor
i Sverige. Fjärrblockering (förkortas fjb) är ett
automatiskt system som används för att styra trafiken
på en bana. Banan är indelad i olika delar, så
kallade blocksträckor. Varje blocksträcka har signaler
som styrs av spårledningar och när
ett tåg passerar kortsluts strömmen och signalerna visar
stopp så att inga andra tåg kan köra på den
aktuella och den bakomliggande blocksträckan.
Driftledningscentraler för fjärrstyrning finns i Malmö,
Norrköping, Hallsberg, Göteborg, Stockholm, Gävle,
Ånge och Boden.
På de banor som inte är fjärrstyrda sköts trafiken
fortfarande manuellt av tågklarerare genom så kallad
tåganmälan (tam). Innan en tågklarerare
släpper ut ett tåg på linjen måste han eller
hon kontakta nästa station för att kolla att sträckan
är fri.
Förarhytten
i en Y1-motorvagn. ATC-utrustningen
är den långa platta lådan överst på
förarpanelen. De gröna siffrorna visar att den tillåtna
hastigheten är 85 km/h. |
Manuell
övervakning kan leda till mänskliga misstag och i värsta
fall olyckor. Därför har man strävat efter att utveckla
teknik som eliminerar säkerhetsrisker. Ett resultat av detta
är säkerhetssystemet ATC som kom på 1980-talet.
ATC är förkortning för Automatic Train Control och
är ett övervakningssystem som är hopkopplat med signalerna.
Via sensorer i spåren och i loken kan ATC-systemet automatiskt
stanna ett tåg som kör mot rött ljus, eller saktar
ner det om det kör för fort. Lokföraren kan också
via ATC få besked om hastighet m m. ATC finns på de
flesta större svenska järnvägssträckor och nästan
alla lok och motorvagnar är idag ATC-utrustade.
Nästa utvecklingssteg är ett kombinerat signal- och säkerhetssystem
där alla signalbesked ges på en panel i förarhytten
och optiska signaler utmed banan saknas. Ett sådant system
kommer att testas på Botniabanan.
Mer om signaler:
 Svenska
signaler
Signalfakta
Faktabanken
Tåg mot Simrishamn får
två fasta gröna sken, d v s "kör 40",
i utfartssignalen i Tomelilla 2004. |
|
Semaforer
- d v s signaler som visar signalbesked med hjälp av
rörliga armar - finns numera nästan bara kvar på
museibanor. På bilden en semafor i Vaggeryd som ställts
upp som minnesmärke. |
Vägförsignal i Malmö. Blinkande signal betyder
att nästa vägsignal visar stopp, fast sken "kör". |
Vägsignal utanför Sölvesborg som visar vit
signal till tåget som närmar sig - "vägskyddet
är aktiverat, rörelse tillåten". Signalen
ges åt båda håll. |
Spårspärr i Sandbäck 2004. Spårspärren
hindrar fordon att komma ut på ett annat spår.
Används ofta på stickspår som ligger intill
huvudspår. |
|
ATC-balis i Helsingborg. Balisen sänder information om
bl a hastighet till förbipasserande tåg. |
|
|
|
Bokmärk
© järnväg.net 2001-2008