Järnväg.net > Banguide

Banguide

Förklaringar
I banguiden används en del begrepp som kanske inte alltid har självklara definitioner. Här får du förklaringar till dessa, liksom vilka riktlinjer som använts för innehållet.

Avgränsning
I banguiden finns alla svenska järnvägar beskrivna, undantaget industrispår och spårvägar. Även nedlagda banor som ligger kvar och museijärnvägar finns med, för närvarande undantaget de som tidigare varit industribanor.

Indelningen av banor
Uppdelningen av banorna är svår att göra på ett helt konsekvent sätt och har därför gjorts efter såväl geografiska som historiska och trafikmässiga faktorer. Målet är att det ska vara så lätt som möjligt att hitta rätt bandel.

Mycket långa järnvägar, till exempel Inlandsbanan, har delats upp på flera sidor. En del kortare bandelar har beskrivits på samma sida.

I allmänhet omtalas även tidigare anslutande men nu nedlagda järnvägar i banskrivningen. De beskrivs endast kortfattat men under rubriken "Mera om banan" finns hänvisningar för den som vill veta mera.

Bild: Krysstation. Klicka för större bild.

En typisk "krysstation" - här i Linghem.

Trafikplatser (stationer, hållplatser etc)
Vi utgår i princip från den indelning av trafikplatser som Järnvägsstyrelsen gör. De använder följande definitioner:

Station – ett särskilt avgränsat område av banan där en tågklarerare närmare kan övervaka tågrörelser och andra verksamheter.
Linjeplats – en plats på linjen (utanför en station) med växel eller rörlig bro. (På en järnväg som trafikeras enligt Museibanornas Riksorganisations [MRO] säkerhetsordning används begreppet Lastplats).
Hållplats – en plats på linjen (utanför en station) utan växel och avsedd för resandes av- och påstigning.
Hållställe – en plats inom en station som är avsedd för resandes av- och påstigning och som också är utmärkt med ett eget namn.

Vi har dessutom valt att använda uttrycken mötesstation (station med mötesspår på enkelspårig linje) och krysstation (station på dubbelspårig linje som har växlar som tillåter tåg att byta mellan upp- och nedspår). Någon skillnad mellan hållplats och hållställe har inte gjorts i banbeskrivningarna utan "hållplats" har använts över lag.

Bild: Kilometer 114. Klicka för större bild.

Bild: Stoppsignal. Klicka för större bild.

Signal- och kilometertavlor är till hjälp för att hålla reda på var man befinner sig. Läs mer på sidan om tavlor.

Alla existerande stationer och hållplatser omnämns i banbeskrivningarna. Trafikplatsernas förkortning och avstånd från linjens startpunkt sätts ut inom parentes efter namnet. Exempel: Solna (So, 5 km). Förkortningarna kan ses till exempel på signaler utefter banan (se bild till höger) och kan alltså vara ett bra sätt att ta reda på var man befinner sig. Kilometertavlorna längs banan kan dock dels vara beräknade från en annan startpunkt, dels kan de ibland avvika från de verkliga avstånden till följd av t.ex. linjeomläggningar. När kilometertavlornas tal avviker från längdangivelserna anges de sist i parentesen. Exempel: Ängelsberg (Äbg, 48 km/km 151).

Många nedlagda stationer/platser finns också nämnda i beskrivningarna. De kan skiljas från trafikplatserna som är i drift genom att de inte har någon förkortning utsatt.

Ibland omnämns även trafikplatser (t.ex. bangårdar) som passeras men inte tekniskt är en del av linjen som beskrivs - dessa anges utan fetstil och kilometertal.

Genom att söka i banguiden kan du snabbt hitta till exempel en viss station.

Banfakta
Överst på alla bansidor finns en ruta med kortfakta om banan - här är förklaringar till dessa fakta:

Spårvidd - järnvägens spårvidd i millimeter. De allra flesta banor är idag normalspåriga (1435 mm). Läs mer om spårvidd.
Längd - banans längd i kilometer.
Dubbelspår - om "ja" anges har hela banan dubbelspår, annars anges bandel.
Elektrifierad - om "ja" anges är hela banan elektrifierad, annars anges bandel. Läs mer om eldrift.
Fjärrblockering - om "ja" anges har hela banan fjärrblockering, annars anges bandel. Fjärrblockering (fjb) är ett automatiskt system som används för att styra trafiken på en bana. Banan är indelad i olika delar, så kallade blocksträckor. Varje blocksträcka har signaler som styrs av spårledningar, det vill säga svagström som leds genom spåret. När ett tåg passerar kortsluts strömmen och signalerna visar stopp så att inga andra tåg kan köra på samma sträcka. Fjärrblockering finns på de flesta järnvägar. På de banor där det inte finns fjb sköts trafiken manuellt av tågklarerare, så kallad tåganmälan (tam). Läs mer om signaler och säkerhetssystem.
ATC - om "ja" anges har hela banan ATC, annars anges bandel. ATC är förkortning för Automatic Train Control och är ett övervakningssystem som via sensorer i spåren och i loken automatiskt stannar ett tåg som kör mot rött ljus, eller saktar ner det om det kör för fort. Finns på de flesta större svenska järnvägssträckor. Läs mer om signaler och säkerhetssystem.