 |
|
 Bokmärk
|
Skriv
ut |
Sök
på järnväg.net
|
|
|||||||||||||||||||||||||
| Banguide | |||||||||||||
|
|||||||||||||
 Ystad-SimrishamnÖsterlenbanan
Historia Ystad-Simrishamn består av två olika banor som båda delvis har lagts ner: Ystad-Eslöv (YEJ) och Malmö-Simrishamn (MSJ). Sträckan Ystad-Tomelilla hörde ursprungligen till YEJ och Tomelilla-Simrishamn till MSJ. YEJ är den äldsta av banorna. Järnvägen Ystad-Eslöv invigdes redan 1866 och var då Ystads enda järnvägsförbindelse. Staden fick ett imponerande stationshus som byggdes med tanke på kontinenttrafiken (som kom igång först på 1970-talet när tågfärjeleden till Polen öppnade). 1874 fick Ystad sin andra järnväg när Malmö-Ystads Järnväg (MYJ) öppnades. Ångspårväg Även i Tomelilla var YEJ till en början ensam herre på täppan. 1882 stod Simrishamn-Tomelilla Järnväg (med förkortningen CTJ, Simrishamn stavades då Cimbrishamn) färdig och YEJ fick sällskap på stationen. CTJ var en så kallad ångspårväg, vilket betydde att spåren var av klenare typ och trafiken sköttes med ångvagnar. Ångspårvägar var ett billigare alternativ till järnväg och anlades på flera håll i Skåne. 1893 kom även Malmö-Tomelilla Järnväg (MöToJ) till Tomelilla som nu blev en riktig knutpunkt. MöToJ köpte 1896 CTJ och bildade Malmö-Simrishamns Järnväg (MSJ). Den naturliga och rakaste vägen till Simrishamn från Malmö blev därmed MSJ och direkta expresståg kördes på sträckan. Tågen fick namnet "Bornholmsexpressen" eftersom de anslöt till Bornholmsfärjan i Simrishamn. Amerikanska ånglok Bland banornas rullande materiel kan nämnas de tre tenderånglok som YEJ köpte från USA 1900. Den stora frontlyktan och den högt placerade hytten gav loken en karakteristiskt utseende och smeknamnet "Amerikanare" var givet. Loken visade sig sluka kol och byggdes efter ett par år om med nya ångpannor. I början av 1940-talet förstatligades både YEJ och MSJ och de amerikanska ångloken fick littera B2 hos SJ. Till en början fortsatte trafiken ungefär som förut. På 1950-talet sattes Y6-rälsbussar in i expresstågen Malmö-Simrishamn som nu gick under namnet "Bornholmspilen". Under 1960-talet blev dock nerdragningarna allt mer kännbara och hösten 1970 lades persontrafiken Malmö-Tomelilla ned. Nu fick resenärerna till Österlen istället åka via Ystad. Godstrafiken Eslöv-Tomelilla lades ner 1975 och 1981 var det även persontrafikens tur. Den sista trafiken på MSJ:s del Staffanstorp-Tomelilla försvann också den och Tomelilla förlorade sin status som järnvägsknut.
Även Ystad-Simrishamn höll på att gå samma öde till mötes. Efter en hel del vånda beslöt dock kommunerna i området att satsa på persontrafiken och 1985 lanserades SiTY-tåget. SiTY var en ordvits som byggde på initialerna i tågets destinationer Simrishamn, Tomelilla och Ystad. Till trafiken avdelades två Y1-motorvagnar. De fick till en början behålla sin orange SJ-färg men målades efter några år om i den vita färg som Länstrafiken Kristianstad hade på sina bussar. I slutet av 1990-talet döptes tågen om till Österlenaren. Det nybildade bolaget Österlentåg AB tog 1991 över godstrafiken Köpingebro-Simrishamn från SJ som beslutat sig för att lägga ned trafiken. Simrishamnsbanan blev därmed en av de första järnvägarna i Sverige med godstrafik i privat regi efter avregleringen av tågtrafiken i slutet av 1980-talet. Bolaget använde en T21 och en T23 som dragkraft i tågen. 1994 gick dock Österlentåg i konkurs. Efter en tid började Sydtåg, ett annat godsbolag, trafikera banan men även Sydtåg gick i konkurs efter ett par år och godstrafiken till Simrishamn har därefter varit sporadisk.
1996 var elektrifieringen av Ystadbanan klar och därmed öppnades möjligheten att elektrifiera även banan till Simrishamn. Länstrafikbolagen i Malmöhus och Kristianstads län slogs vid denna tid samman till Skånetrafiken och det blev därmed naturligt att förlänga Länstrafiken Malmöhus pågatågstrafik till Simrishamn. Förberedelser inför elektrifieringen påbörjades 2001 och under de följande somrarna var banan totalavstängd. Samtidigt som elektrifieringen pågick rustades också banan upp och spårstandarden höjdes i flera omgångar. Eldriften togs i bruk den 20 september 2003 då banan återinvigdes. I samband med invigningen utlystes en namntävling om vad järnvägen Ystad-Simrishamn skulle heta och en överväldigande majoritet röstade på "Österlenbanan". De två före detta privatbanorna MSJ och YEJ är nu alltså enade under detta namn. Trafik Persontrafiken på banan sker regi av i Skånetrafiken ("Pågatågen") och sköts med X11-motorvagnar. Tågen går direkt Malmö-Ystad-Simrishamn. Turtätheten har ökat kraftigt sedan elektrfieringen. Godstrafiken är blygsam förutom på sträckan Ystad-Köpingebro som trafikeras alla vardagar av Green Cargo. På resten av banan är trafiken sporadisk. Tågen dras av T44 eller V5 (alla loktåg på banan dras av diesellok eftersom det saknas rundgångsmöjlighet för ellok i Tomelilla). Beskrivning Tack varje tågfärjetrafiken till Polen är Ystad (Y, 0 km/km 63 - startpunkt Eslöv) en ganska livlig station för sin storlek. Färjorna transporterar dock bara godsvagnar. I stationshuset, uppfört 1865 efter ritningar av Claes Adelsköld, finns numera bland annat ett litet järnvägsmuseum. Persontågen till Simrishamn brukade fram till elektrifieringen avgå från de två spåren närmast stationshuset men sedan tågen blivit genomgående Malmö-Ystad-Simrishamn används dessa bara som uppställningsspår.
Vid kyrkan i Stora Köpinge (10 km/km 66) fanns fram till 2003 en hållplats. Stationen i Svenstorp (11 km/km 67) försvann betydligt tidigare och stationshuset är numera bostad. Landskapet blir mer kuperat med omväxlade kullar och skogsdungar. Vid Örup (15 km/km 71) fanns tidigare en grusgrop med ett lokskjul. Vi rullar in i Tomelilla (Tli, 19 km/km 56) där man i södra änden av bangården kan se trapphusen till den undergång som en gång fanns under järnvägen, en rest från den tid då Tomelilla var en järnvägsknut med banor i fem riktningar. Tomelilla är den enda mötesstationen mellan Ystad och Simrishamn och bevakas fortfarande av tågklarerare. Stationen byggdes om i samband med elektrifieringen och består av två plattformsspår för persontågen. Norr om vägviadukten ligger en del av den gamla bangården kvar oelektrifierad. Den nedlagda banan till Malmö försvinner till vänster, medan järnvägen till Eslöv gick rakt fram. Till höger finns en kort rest av banan mot S:t Olof, det så kallade Snuggespåret, som sporadiskt har använts som lastspår.
I Gärsnäs (Gss, 34 km/km 85) ansluter banan från S:t Olof norrifrån. Museijärnvägen Brösarp-S:t Olof, Skånska Järnvägar, använder ibland banan för transporter. I övrigt är alla sidospår rivna i Gärsnäs. Järnvägen mot Borrby och Köpingebro lades till största delen ner 1970 men de fem kilometrarna från Gärsnäs till Hammenhög behölls för godstransporter fram till 1984. I Östra Tommarp (38 km/km 88) och Järrestad (41 km/km km 91) stängdes hållplatserna vid elektrifieringen eftersom de hade alltför få resande. Stationshusen finns kvar på båda platserna. Ett par industrispår ansluter till linjen, nu närmar vi oss slutstationen Simrishamn (Si, 46 km/km 96 - startpunkt Malmö) som framför allt är känt för sin sjöfart och sitt sillfiske. Stationen ligger vackert och lite upphöjt nära hamnen. Bangården är begränsad till ett plattformsspår och ett uppställningspår. Resterna av spåret ner till hamnen går fortfarande att skönja. Stationshuset är av samma modell som det i Tomelilla - en tvåvåningsbyggnad i skånskt tegel. Framtid Planer finns på att återuppväcka järnvägen Malmö-Tomelilla (som delvis ligger kvar) och åter skapa en sammanhängade förbindelse Malmö-Tomelilla-Simrishamn. Läs mer på Simrishamnsbanan.com. Se även sidan om järnvägen Malmö-Tomelilla. Mera om banan  Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999,
Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68Skånsk
järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok
1989/90Svenska Järnvägsföreningens
minnesskrift 1876-1926 Börje Hallin:
Minnen från Simrishamnsbanan, tidskriften Tåg 8/1983
Håkan Olsson:
Sista godståget till Simrishamn?, tidskriften Tåg 2/1990Håkan Olsson:
Skåne först med enskilda godslinjer, tidskriften Tåg
9/1991Inga Emmelin
Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen
Östra Skånes järnvägar 1986Järnvägsbyggnader
i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes
järnvägar 1991  Om
YEJ på hemsidan Historiskt om svenska järnvägarBanverket: JärnvägskartorPå järnväg.net: Dokumenterat
- Med Österlenaren till Simrishamn 14 augusti 2002Dokumenterat
- Invigning av elektrifieringen Ystad-SimrishamnLyssna
på en resa med Österlenaren på sidan med järnvägsljudVeckans
bild 84: Pionjär i TomelillaVeckans
bild 103: Vit ÖsterlenareBeställ
böcker och filmer i butiken
|
 |
||||||||||||
Banfakta
|
