 (Stockholm-)
Södertälje Syd
övre-Eskilstuna-Valskog
(-Arboga)
Svealandsbanan
Ett
tåg Arboga-Stockholm bestående av X40 3315 har just lämnat stationen i Strängnäs.
I bakgrunden tronar domkyrkan som började byggas på
1200-talet. Foto i oktober 2005. |
Banfakta |
- Spårvidd:
1435 mm
- Längd:
115 km
- Dubbelspår:
Ryssjöbrink-Läggesta 10 km, Eskilstuna-Folkesta
6 km
- Elektrifierad:
Ja
- Fjärrblockering:
Ja
- ATC:
Ja
|
Historia
Svealandsbanan benämns järnvägen mellan Södertälje
Syd på Grödingebanan och Valskog på Mälarbanan.
Sträckan Södertälje-Eskilstuna är helt nybyggd
och har ersatt den gamla järnvägen Södertälje-Eskilstuna
från 1895 (se vidare sidan om Norra
Södermanlands Järnväg). Sträckan Eskilstuna-Rekarne-Valskog
är inte nybyggd utan en upprustad del av före detta
OFWJ:s/TGOJ:s järnväg från Oxelösund. Denna
delade upp sig i Rekarne med förgreningar till Valskog respektive
Kolbäck. OFWJ/TGOJ-banan behandlas i huvudsak på sidan
Oxelösund-Kolbäck.
Första
delen klar 1995
Sträckan
Södertälje-Ryssjöbrink öppnades redan
i augusti 1995, två år före invigningen,
för godstrafiken till Åkers Styckebruk. Den 14
maj (!) 1995 då bilden ovan togs var därför
anslutningen till Grödingebanan vid Södertälje
Syd färdigbyggd. Tåg mot Eskilstuna korsar linjen
mot Järna i tunnel. I bakgrunden till höger anas
även spåret som förbinder Södertälje
Hamn med Svealandsbanan. |
Ny
järnväg Södertälje-Eskilstuna
Den gamla järnvägen Södertälje-Eskilstuna
från 1895 var krokig och långsam. Dessutom passerades
inte den största orten däremellan - Strängnäs.
Därför beslöt man bygga en helt ny 79 kilometer
lång järnväg på sträckan som kunde
invigas i juni 1997. 1994 lades trafiken ned på den gamla
linjen för att bereda plats för den nya och passagerarna
hänvisades till buss under drygt tre år. Den gamla
banan är nu i huvudsak uppriven, men man kan fortfarande
åka tåg på den mellan
Läggesta och Taxinge Näsby.
Linjen har i stort sett ny dragning med undantag för sträckan
Grundbro-Strängnäs som följer den gamla sidobanan
mellan Åkers Styckebruk och Strängnäs. I Strängnäs
byggdes dock en ny station men pga utrymmesbrist kunde den inte
få något mötesspår. Banan byggdes i princip
enkelspårig förutom mellan Ryssjöbrink och Läggesta.
Upprustning Eskilstuna-Valskog
Avsnittet Eskilstuna-Rekarne är gemensam med banan Oxelösund-Kolbäck
- se vidare denna. Liksom den linjen har sträckan Rekarne-Kungsör-Valskog
anor i Oxelösund-Flen-Västmanlands Järnväg
(OFWJ) som senare kom att ingå i Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds
Järnvägar (TGOJ). Bandelen Rekarne-Valskog invigdes
1877 och har kvar sin sträckning sedan dess. Bandelen elektrifierades
1954. Inför Svealandsbanans öppnande
rustades den upp och sträckan Eskilstuna-Folkesta är
numera dubbelspårig.
Till skillnad från de ursprungliga planerna fanns
inga helt nya tåg på plats när den nya järnvägstrafiken
i Mälardalen startade. De
närmaste åren efter
Svealandsbanans invigning 1997 trafikerades den i huvudsak
av X2-tåg. Ursprungligen gick många tåg
hela vägen Uppsala-Hallsberg via Arlanda, Stockholm och Eskilstuna. Med start i februari 2005 sattes tvåvåningståget X40 in på sträckan - detta var tågtypens första ordinarie trafik. Reginamotorvagnar typ X52 har dock varit vanliga på banan på grund av de tekniska problemen med dubbeldäckarna.
Trafik
Banan
trafikeras främst av SJ:s
persontåg som ingår i samarbetet Trafik
i Mälardalen (TiM) på linjen Stockholm-Eskilstuna-Arboga. Trafiken domineras av dubbeldäckaren X40. Enstaka avgångar
i rusningstid är loktåg. Sedan en tid går Veolia Transports (fd Connex) nattåg från övre Norrland över Svealandsbanan på sin väg mellan Stockholm och Göteborg och betjänar därmed även bland annat Eskilstuna och Örebro.
Godstrafiken på sträckan är begränsad med
undantag för delen Eskilstuna-Rekarne som har tämligen
intensiv trafik av TGOJ:s
godståg - se vidare linjen Oxelösund-Kolbäck.
TGOJ kör även en del godstrafik via Svealandsbanan mellan
Södertälje och Eskilstuna. Dragkraft är bland annat
ellok typ Ma och inhyrda Rc2-lok.
Beskrivning
Omedelbart efter Södertälje syd övre (Söö,
0 km/km 2) viker Svealandsbanan av från Västra
Stambanan (den nya Grödingebanan). För att inte
störa övrig trafik går tågen mot Eskilstuna
i tunnel under stambanan. Det finns även ett anslutningsspår
från den gamla stambanan Järna-Flemingsberg.
Järnvägen passerar Almnäs - en av de nu
försvunna stationerna längs den gamla Eskilstunalinjen.
I närheten har Svea Ingenjörregemente (Ing 1) sina faciliteter.
Första uppehåll görs i Nykvarn (Nkv, 14
km/km 16), en av Sveriges nyaste kommuner. Före stationen ses ett nytt industrispår till Volkswagens nya centrallager. I Ryssjöbrink (Ryb, 21 km/km 23) börjar
en dubbelspårig sträcka där persontågen
normalt möts.
Ett
tåg Eskilstuna-Uppsala ankommer Läggesta station
sommaren 2002. |
Läggesta
(Lg, 32 km/km 34) station ligger på en lång dubbelspårig
viadukt mitt ute i tomma intet. Den omgärdas av fyra tunnlar
benämnda Läggestatunneln 1-4, tre före och en efter
stationen. I Läggesta går man i stort sett bara av
för att ta sig vidare mot Mariefred. Sommartid kan man åka
med den smalspåriga museijärnvägen Östra
Södermanlands Järnväg (ÖSlJ) till Mariefred.
Tågen avgår från stationen Läggesta Nedre
som ligger nedanför viadukten. Sedan några år
kör samma förening även med en normalspårig
rälsbuss typ Y7 från
Läggesta till Taxinge Näsby, även detta dock endast
sommartid. Se vidare sidan om Norra
Södermanlands Järnväg angående ÖSlJ.
Efter
Läggesta är järnvägen åter enkelspårig.
Vid Grundbro (Gru, 40 km/km 42) ansluter ett spår
från Åkers Styckebruk (Åks). Denna ort låg
tidigare vid huvudlinjen och här bytte man till rälsbuss
för att komma till Strängnäs. Från 1983 -
då persontrafiken mellan Åkers styckebruk och Strängnäs
lades ned - och fram till 1997 kunde man inte åka tåg
till Strängnäs. Ute på slätten en bit före
Strängnäs ligger Malmby (Mby, 45 km/km 47) mötesstation.
SJ
X52 3276 som tåg Hallsberg-Uppsala gör uppehåll
i Eskilstuna den 5 februari 2003. Foto Lars Carlsson. |
Strängnäs
(Sgs, 48 km/km 50) visar till en början upp sina industriområden
med bland annat läkemedelsindustrier på vänster
sida. Strax före uppehållet uppenbarar sig en vacker
vy över Mälaren och stadens domkyrka på höger
sida. Omedelbart efter stationen passerar järnvägen
genom Strängnästunneln under Långberget. Med sina
dryga två kilometer är det en av Sveriges längsta
järnvägstunnlar. Härad (Häd,55 km/km
57) och Kjula (Kju, 70 km/km 72) mötesstationer passeras.
Efter en kvarts resa från Strängnäs nås
Eskilstuna (Et, 80 km/km 82). Infarten till Eskilstuna
följer samma sträckning som den gamla banan, men bland
annat bron över Eskilstunaån byttes ut. Från
sydväst strax efter bron ansluter OFWJ:s/TGOJ:s järnväg
från Flen (se Kolbäck-Oxelösund).
Närmast
efter Eskilstuna är trafiken relativt intensiv och banan
därför dubbelspårig. Strax före Folkesta
(Fok, 86 km/km 109) - där dubbelspåret upphör
- går ett sidospår till Nybybruk
i Torshälla. Efter Folkesta blir resan märkbart långsammare
och kurvigare än på den nybyggda banan. I Rekarne
(Rke, 91 km/km 114) några minuters resa senare delar banorna
åter upp sig och banan mot Kolbäck tar av norrut. Svealandsbanan
svänger av västerut. Mellan Rekarne och Kungsör
har en gång i tiden funnits två stationer, Östertibble
(97 km/km 120) och Torpaslätt (100 km/km 123), som
nu är borta. Efter uppehållet i Kungsör
(Kör, 106 km/km 129) passerar järnvägen Arbogaån
på en rörlig bro. Kort därefter korsas banan av
kalklinbanan
som transporterade kalksten från brottet i Forsby till cementfabriken
i Köping. Den lades ner 1997 men det har föreslagits
att återstarta den som turistattraktion för "persontrafik".
Svealandsbanan ansluter sedan till Mälarbanan vid Valskog (Vsg, 115 km/km 138).
Framtid
Eftersom Svealandsbanan i huvudsak byggdes enkelspårig
har den begränsad kapacitet och hög
känslighet för trafikstörningar. Banverket
utreder nu en kapacitetsförstärkning genom att bygga
nya dubbelspåriga sträckor väster om Strängnäs
samt vid Grundbro.
Se vidare Banverket
- Svealandsbanan.
Mera om banan
 Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata
1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
C Bengt Ohlin:
Sveriges tåghistoria började i Eskilstuna, Sandbergs
Bokhandel 1997
Oskar Fröidh:
Introduktion av regionala snabbtåg. Svealandsbanan. Avd.
för trafik och logistik, Kungliga Tekniska Högskolan
20034
Gösta
Hellgren: Valskog - en avslutad epok, tidskriften Tåg nr
1/1976
Lennart
Welander: Läggesta - Knutpunkt från vikingatid till
nutid, Museiföreningen Östra Södermanlands Järnväg
Lars-Henrik
Larsson: Det är höst i Åkers Styckebruk, tidskriften
Tåg nr 9/1993
Christian Hammarström:
Nya Svealandsbanan klar 1997, tidskriften Tåg nr 7/1994
Thomas Johansson:
Lyckad start för tåg på tvären, tidskriften
Tåg nr 10/1997
Oskar Fröidh:
Svealandsbanan konkurrerar med bilen, tidskriften Tåg nr
9/1999
Oskar Fröidh:
Svealandsbanan. Framgång som kan vidareutvecklas, tidskriften
Tåg nr 2/2004
 På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butiken
På järnväg.net:
Veckans bild 83:
Snabbtåg i Strängnäs
På järnväg.net:
Veckans bild 129:
Vårblommor i Eskilstuna
På järnväg.net: Veckans bild 207: Utsikt från andra våningen
På järnväg.net: Veckans bild 228: Regina i Strängnäs
Banverket: Järnvägskartor
|
|
Bokmärk
