 |
|
 Bokmärk
|
Skriv
ut |
Sök
på järnväg.net
|
|
|||||||||||||||||||||||||
| Banguide | ||||||||
|
||||||||
 Skövde-Tibro-Karlsborg
Historia Denna järnväg har alltid varit statlig och öppnades officiellt den 27 juli 1876 för både person- och godstrafik. En järnväg till fästningen Att en liten bibana vid den tiden byggdes av staten har förstås att göra med att dess huvudmotiv var att underlätta förbindelserna med den blivande fästningen vid Karlsborg. Bygget av fästningen startade redan 1820 men den togs inte i bruk förrän 1909 - och riktigt slutförd i linje med de ursprungliga planerna var den inte heller då. Fästningen är ovanlig belägen mitt i landet som den är, men det var en medveten tanke vid tiden att stärka det så kallade "centralförsvaret". I händelse av krig skulle Sveriges statsledning flytta hit - orten kallar sig därför fortfarande "Sveriges reservhuvudstad". Det militära modet svängde dock och fästningen upphörde att fungera som sådan redan 1925. Järnvägen lever kvar fästning förutan Även utan regelrätt fästning har Karlsborg levt kvar som garnisonsstad och industrierna i orterna längs banan, främst Tibro, bidrog även de till att banan kunde leva kvar. Vissa turer hade anslutning i Rödesunds hamn (cirka en kilometer från Karlsborgs station) med båten över Vättern till Motala. Denna trafik upphörde 1937 då spåret till hamnen lades ner. Samma år elektrifierades den resterande delen av banan, det vill säga Skövde-Karlsborg. Nedläggningar Rälsbussar sattes in i persontrafiken på 1960-talet. Länge gick de eldrivna varianterna, typ X16/X17, på banan men de sista åren användes dieseldrivna Y7-vagnar. I godstrafiken användes Hg-lok. 1986 lades persontrafiken ned och 1993 var det godstrafikens tur. Ett privat företag, Skövde-Karlsborgs Järnvägs AB, kunde dock återuppta godstrafiken 1995. Idag återstår endast vagnuttagningar på sträckan Skövde-Tibro. Bandelen Tibro-Karlsborg stängdes av Banverket under 2003 - det innebär bland annat att inget banunderhåll utförs på sträckan. Trafik Ingen ordinarie persontrafik. Sporadisk godstrafik på sträckan Skövde-Tibro i form av vagnuttagning. Trafiken utförs av Skövde-Karlsborgs Järnvägs AB med diesellokomotor typ Z65.
Karlsborgsbanan tar av från Västra stambanan vid norra utfarten från Skövde (Sk, 0 km/km 313) station. Järnvägen går genom ett öppet landskap förbi Husebygård (5 km/km 318) där en hållplats anlades 1944. Den blev ganska kortlivad - som de flesta hållplatser drogs den in på 60-talet. Igelstorp (Ip, 8 km/km 321) är en av fyra före detta mellanstationer längs banan. Kungsryd (13 km/km 326) och Balteryd (17 km/km 330) före detta hållplatser passeras innan banan når Tibro (Tbr, 19 km/km 332). Tibro är den största orten längs Karlsborgsbanan och idag ändpunkt för trafiken. Tibro har flera möbelindustrier och kommunen kallar sig "Sveriges möbelcentrum". En stoppbock hindrar vidare trafik österut från Tibro. Karlshagaby (24 km/km 337) och sedan Örlebadet (26 km/km 339) före detta hållplatser följer efter Tibro längs den avstängda bandelen mot Karlsborg. Örlebadet var den enda hållplatsen som överlevde 60-talet. Fagersanna (29 km/km 342) var den tredje mellanstationen när det begav sig. Marhultsby (32 km/km 345) var tidigare namnet på en hållplats. Efter Mölltorp (36 km/km 349) före detta station sträcker sig banan ut på den udde i Vättern på vars spets Karlsborgs fästning byggdes. Stationshuset i Karlsborg (Kbg, 44 km/km 357) har tagits över av en restaurang. Fram till 1937 gick vissa persontåg vidare en kilometer till Rödesunds hamn för att ansluta till Göta kanals båttrafik. Detta spår revs upp 1979. Framtid Mera
om banan
|
 |
|||||||
Banfakta
Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata
1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
|
