(Sundsvall-) Nyland-Örnsköldsvik-Umeå
Botniabanan

Botniabanan under byggnad norr om Högbysjön mellan Örnsköldsvik och Husum. I bakgrunden Hjältatunnelns södra mynning och till höger väg E4. Foto den 24 juli 2005, Jonatan Rydberg.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm Längd: Nyland-Umeå ca 185 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia
I mitten av 1990-talet beslöt riksdag och regering att bygga den så kallade Botniabanan - en ny järnväg nära Bottenhavskusten som sträcker sig från Ådalsbanan i söder via Örnsköldsvik, Husum och Nordmaling upp till Umeå. Banan kommer att möjliggöra ny persontrafik, både regional och långväga (t.ex. dagtåg Stockholm-Umeå). Botniabanan kommer också att fungera som ett "dubbelspår" för godstrafiken på Stambanan genom övre Norrland. Den kommer också att möjliggöra ny godstrafik på järnväg till och från industrierna längs kusten.

Bolaget Botniabanan AB har fått statens uppdrag att bygga järnvägen. Staten äger 91 procent i bolaget och kommunerna längs banan (Kramfors, Örnsköldsvik, Nordmaling och Umeå) resten.

Hög standard
Sträckan omfattar - inklusive ett par sidospår - 19 mil ny enkelspårig järnväg. Eftersom banan byggs för höga hastigheter (250 km/h för persontåg och 120 km/h för godståg) byggs hela 140 broar och 2,5 mil tunnlar längs vägen. Banan planeras bli utrustad med det moderna signalsystemet ERTMS (European Railway Traffic Management System). Detta innebär att inga optiska signaler kommer att finnas längs järnvägen utan informationen meddelas lokföraren direkt på en panel i loket.

Omdiskuterad och försenad
Det första spadtaget togs vid Örnsköldsvik den 14 augusti 1999 av statsminister Göran Persson. Ursprungligen beräknades delsträckan Örnsköldsvik-Husum kunna öppnas för godstrafik redan efter några års byggtid. Genom att denna sträcka byggdes färdigt först skulle MoDo:s stora massafabrik utanför Husum relativt snart kunna börja använda järnvägstransporter - anläggningen har benämnts Sveriges största industri utan järnvägsanslutning. Arbetet har dock försenats kraftigt, främst på grund av uppskjutna byggtillstånd. Den hårdast debatterade sträckan har varit avsnittet närmast Umeå. Här kommer banan att gå genom Umeälvens delta, ett så kallat "Natura 2000"-område.

Trafik
Beräknas starta 2008 på den södra delen upp till Husum. Hela banan har beräknats kunna öppnas 2010. Troligen försenas detta med omkring ett år på grund av de juridiska tvisterna kring banbygget söder om Umeå.

Preliminär beskrivning
Strax nordväst om Nyland på Ådalsbanan svänger Botniabanan av norrut. Platsen benämns Västeraspby (Väy, 0 km/km 483). Botniabanan korsar omedelbart Ångermanälven på en kilometerlång bro. Den svänger strax mera västerut igen samtidigt som den tre kilometer långa Åskottunneln genomkorsas. Kort senare passeras mötesstation Solum (Slm, 7 km/km 490). När vi åter svängt norrut korsas Offersjön på en närmare ½ kilometer lång bro och sedan följer mötesstation Harasjön (Han, 15 km/km 498). Efter en halvmils resa följer ett långt parti av mycket mörker - först Sveriges längsta tunnel Namntalltunneln, 6 kilometer lång. Mötesstation Hämrasviken (Häb, 27 km/km 510) passeras omedelbart efter tunneln, men det dröjer bara någon minut innan det är dags för den 5,2 kilometer långa Björnbölestunneln. Drömme (Döe, 39 km/km 522) mötesstation följer på det. Banan passerar i närheten av Bjällsta och Kornsjösjön och strax därpå mötesstationen i Bjästa (Bja, 51 km/km 534).

Nätraån korsas på en kilometerlång bro. Vi möter E4:an som har en mera kustnära sträckning genom Höga Kusten-området mellan Ångermanälven och Örnsköldsvik än vad järnvägen har. Vägen korsas samtidigt som vi passerar Finnborgstunneln (400 m) och kort därefter Hällbergstunneln (600 m). Banan närmar sig Örnsköldsvik men först genomkorsas Gålnästunneln (400 m) och Gålnäs (Gån, 63 km/km 546) mötesstation passeras. Banan korsar Veckefjärden och så följer den 2,1 kilometer långa tunneln under Varvsberget. Ute ur tunneln är vi ovanför den gamla järnvägsstationen i Örnsköldsvik - ändpunkten på banan från Mellansel som kommer in i staden från andra hållet. Så stannar vi vid den nya stationen Örnsköldsviks Central (Ök, 70 km/km 6). Den ligger helt nära Varvsbergets stora hoppbacke. Här finns även anslutningsspår till banan från Mellansel. Att passagen genom Örnsköldsvik varit en av de mer komplicerade delarna av banbygget står redan klart och accentueras ytterligare när vi fortsätter över flera broar och rullar in i Åsbergstunneln (1 km).

Station Örnsköldsviks Norra (Ökn, 72 km/km 8) blir nästa uppehåll. Vid Arnäsvall (Ara, 75 km/km 12) anläggs en ny godsbangård. Torsån korsas och genast därefter följer den 1400 meter långa Strannebergstunneln. Mötesstation Högbysjön (Hög, 81 km/km 17) passeras och sedan Kalldalstunneln (1100 m) och efter bara en kilometer Hjältatunneln (1250 m). Mötesstation Gideåbacka (Gia, 92 km/km 28) passeras och därefter korsas Gideälven nära dess utlopp i havet. Vi genomkorsar den 480 meter långa Öbergstunneln och stannar sedan vid hållplatsen i Husum (Hum, 95 km/km 31) som ligger på en bro. Därefter följer en tunnel under Gammherrgårdsberget (230 m). Vid Husums norra (Humn, 96 km/km 32) avviker ett fyra kilometer långt sidospår ut till det stora pappers- och massabruket på Rågön (Råö).

Vi passerar i närheten av samhället Grundsunda där mötesstation Könsa (Köa, 100 km/km 37) ligger. Vid Saluböle (Sbe, 111 km/km 48) korsas Saluån. En kortare tunnel (310 m) tar banan under E4:an vid Ava. Mötesstationen vid Rundvik (Ruk, 122 km/km 58) passeras. Lögde älv korsas. Vi får en glimt av Bottenhavet innan vi når stationen i Nordmaling (Nog, 128 km/km 64). Mötesstation Norrsjön (Non, 133 km/km 70) passeras, därefter tunneln under Håknäskälen (660 m). Öre älv korsas vid Håknäs och efter några minuter passeras Ängersjö (Änö, 144 km/km 81), ännu en station för tågmöten. Tåget korsar gränsen till Västerbotten och stannar sedan vid hållplatsen i Hörnefors (Höf, 150 km/km 87). Mötesstation Hössjön (Hös, 155 km/km 91) passeras, sedan det lilla samhället Sörmjöle och något senare Norrmjöle (Noe, 163 km/km 99) mötesstation.

Teknikhus i ny stil för det nya ställverket i Umeå. Huset är ritat av White Arkitekter och kommer även att rymma en del utrustning för Botniabanan. Foto 2003, Jonas Björkholm.

Station Stöcke (Sök, 173 km/km 109) är sista mötesplats innan vi rullar in i det känsliga naturvårdsområdet krings Umeälvens delta som varit ett av banans mest omdiskuterade partier. Nya våtmarker anläggs i området som ersättning för de som drabbas av järnvägsbygget. Älven och ön Stor-Sandskär korsas på en 1900 meter lång bro. Det sedan länge befintliga spåret från Holmsund ses ansluta på höger sida i Gimonäs (Gim, 180 km/km 116). Tåget stannar vid den nya stationen Umeå Östra (Uåö, 183 km/km 120) nära universitetet och sjukhuset och slutligen vid Umeå Central (Uå, 185 km/km 121). Banan mot Vännäs fortsätter västerut.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Michael Blomhage: Botniabanan, tidskriften Tåg nr 9/1994
Lars Olof Lind: Botniabanan börjar byggas, tidskriften Tåg nr 12/2000
Lars Olof Lind: Halvtid för Botniabanebygget, tidskriften Tåg nr 10/2005
Bilder från bygget av Botniabanan: Tryckkammaren.com
Projekt Botniabanan
Banverket: Järnvägskartor