Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Banguide

Banguide - förstasidan
Sök i banguiden
Bild: Järnvägskarta. Klicka för att gå till kartsidan.Mora-Märbäck

Bild: T43 med timmertåg vid Spjutmosjön 2003
T43 240 med timmertåg vid Spjutmosjön 2003. Foto Martin Oscarsson.

Banfakta
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: 38 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Nej, förutom Mora-Morastrand
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej

Historia
Järnvägen Mora-Märbäck är den avkortade del som återstår av Mora-Älvdalens Järnväg (MEJ). Älvdalens kommun avsatte i början av 1890-talet en miljon kronor för bygget av en järnväg till Mora och Mora-Elfdalens Jernvägsaktiebolag bildades. Efter tre års arbeten kunde banan invigas i november 1900. Det fanns planer på att fortsätta banbygget från Älvdalen till Elverum i Norge och på så vis skapa en internationell förbindelse, men så blev det aldrig.

Zorn-inspirerade stationshus
Bild: Gåsvarv f d station 2003

Mora-Älvdalens Järnväg fick sju karakteristiska stationshus i rundhyvlat timmer. De byggdes med utskjutande övervåningar och spröjsade fönster. Husens arkitekt Ferdinand Boberg sägs ha fått inspiration från den kände nationalromantiske konstnären Anders Zorn som bodde utanför Mora. Boberg - kanske mest känd för NK-huset och kvarteret Rosenbad i Stockholm - ritade också stationshusen till Stockholm-Nynäs Järnväg. På bilden Gåsvarv station 2003. Foto Martin Oscarsson.
Många bolag inblandade
Älvdalsbanan blev redan från början invecklad i olika turer mellan de andra järnvägsbolagen i området. Till en början skötte Mora-Vänerns Järnväg (MVJ) trafiken på banan, men 1906 gick MEJ i konkurs. Falun-Rättvik-Mora Järnväg (FRMJ) köpte då bolaget på exekutiv aktion och MEJ övertogs formellt 1909. FRMJ hade i sin tur ett nära samarbete med Gävle-Dala Järnväg (GDJ) och gick helt upp i detta bolag 1920. Från detta år var alltså Älvdalsbanan en del av GDJ och man började köra direkta persontåg Falun-Älvdalen.

Förstatligande
I samband med att GDJ förstatligades 1948 blev banan en del av SJ:s nät. Persontrafiken som varit blygsam sedan 1930-talet lades ner helt 1961. Godstrafiken fortsatte däremot med timmer och trävaror som de viktigaste transportslagen. Ångloken ersattes med diesellok och under 1970-talet var multipelkopplade Tb-lok vanliga som dragkraft, framför allt sommartid då loken var befriade från sin vanliga tjänst som snöröjare.

Upprustning - och nedläggning
1982 började SJ rusta upp banan och delen Blyberg-Älvdalen (10 km) stängdes av för trafik under tio månader. Trafiken kom åter igång i juni 1983, men upphörde 1989 på delen Blyberg-Älvdalen. Den nordligaste sträckan Märbäck-Älvdalen (3 km) revs slutligen upp 1995.

De privata godsbolagen gjorde sitt intåg på banan 1997 när Woxna Express började köra timmertåg Märbäck-Mora-Orsa-Bollnäs. Transporterna togs över av Orsatåg 1999 och fortsatte till 2001.

Trafik

Banan trafikeras enbart av godståg och skogstransporter dominerar. Green Cargo kör vagnuttagningar Mora-Blyberg. Dragkraft i tågen är normalt T44. Endast sporadisk trafik Blyberg-Märbäck.

Bild: T44 403 med godståg i Blyberg 2003
T44 403 med fliståg i Blyberg 2003. Foto Martin Oscarsson.
Beskrivning
Banan utgår från Mora (Mra, 0 km/km 221). På privatbanetiden utgick dock tågen från Mora-Noret som låg en bit söder om Mora station. Banan fortsätter förbi Morastrand (Mras, 1 km/km 220) som är belägen vid Siljan. Denna del är gemensam med Inlandsbanan Kristinehamn-Mora. I Morastrand fanns det 1953-1969 en hållplats för persontågen på de båda banorna. Hållplatsen återöppnades 1994 och används nu av tågen på banan från Borlänge. Morastrand ligger nämligen betydligt mer centralt än Mora station. I samband med öppnandet elektrifierades sträckan Mora-Morastrand.

I Morkarlby (2 km) och Eldris (9 km) fanns det tidigare stationer. Den kända skidtävlingen Vasaloppet går här utmed järnvägen varje år i början av mars. Omgivningarna erbjuder många vackra vyer och efter Gopshus (23 km) går järnvägen mycket spektakulärt på en bank över Spjutmosjön som är en uppdämd del av Österdalälven. I Oxberg (Oxb, 28 km) fanns det tidigare en timmerterminal och hit körs varje år chartertåg med Vasaloppsåkare. Stationshuset är sedan 1960-talet hembygdsgård. Strax efter stationen korsar banan Österdalälven på en kombinerad väg- och järnvägsbro som tidigare var manuellt bevakad.

Bild: Spårslutet vid Märbäck 2007
Efter lastplatsen i Märbäck fortsätter spåret några hundra meter mot Älvdalen och avslutas med en ändkaj. Foto i december 2007.
I Blyberg (Bbe, 31 km) finns ett sågverk och här lastas bland annat flis. Den före detta stationen i Gåsvarv (36 km) passeras. Stationshuset med utstickande övervåning är typiskt för banan. Älvdalsområdet är känt för bergarten porfyr och den relativt nybyggda lastplatsen Märbäck (Mäk, 38 km) användes en period för att lasta ut porfyrgrus. Efter lastplatsen tar spåret slut efter några hundra meter. De återstående två kilometrarna till den tidigare slutstationen Älvdalen används som gång- och cykelbana. Stationsområdet i Älvdalen fungerar numera bland annat som busstation men är ganska välbevarat med stationshus, godsmagasin och lokstall.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Thomas Edoff: Vyer från linjen - Mora-Älvdalens järnväg, tidskriften Tåg nr 10/1981
Göran Lavesson: Godsbaneresa Mora-Älvdalen, tidskriften Tåg nr 10/1983
Lars Olof Lind/Christer Hammare: Morastrand - en nygammal hållplats, tidskriften Tåg nr 2/1994
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Historiskt.nu om Mora-Älvdalens Järnväg
Banverket: Järnvägskartor


Bild: Timmertåg på den kombinerade väg- och järnvägsbron i Oxberg 2003
Timmertåg på den kombinerade väg- och järnvägsbron i Oxberg 2003. Foto Martin Oscarsson.
Bild: Det f d stationsområdet i Älvdalen 2003
Älvdalens f d station 2003. T v godsmagasinet, rakt fram skymtar lokstallet och kyrkan, t h stationshuset. Foto Martin Oscarsson.






  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök