 |
|
 Bokmärk
|
Skriv
ut |
Sök
på järnväg.net
|
|
|||||||||||||||||||||||||
| Banguide | |||||||||||
|
|||||||||||
 Malmö-TrelleborgKontinentalbanan
Historia Trelleborg fick järnvägsförbindelse 1886 genom Malmö-Trelleborgs Järnväg (MTJ) som gick via Vellinge. 1898 öppnades en järnväg med östligare sträckning, Malmö-Kontinentens Järnväg (MKontJ), som precis som namnet anger byggdes för att ta hand om den långväga trafiken ut i Europa. Banan gjordes extra påkostad och kostade betydligt mer än vad MTJ gjort. Tågfärjor och nya boggievagnar Från början fick resenärerna själva byta till färjan i Trelleborg men 1909 sattes den första tågfärjan, S/S Drottning Victoria, in på leden till Sassnitz. Det innebar ett stort uppsving för trafiken. Direkta vagnar sattes in från Oslo och Stockholm till Berlin och Hamburg. I Trelleborg kompletterades centralstationen med en färjestation, Trelleborg F. I samband med invigningen av tågfärjeleden förstatligades också MKontJ eftersom banan ansågs vara av riksintresse och alltså borde drivas av SJ. Vid öppningen av tågfärjeleden satte SJ in nya boggievagnar i trafiken. De var för dåtiden mycket moderna och hade inbyggda plattformar och bälgar i ändarna så att resenärerna kunde gå skyddade mellan vagnarna. Vagnarna var byggda enligt den smalare kontinentala profilen för att kunna gå i internationell trafik. Tågen drogs på de svenska sträckorna av ånglok littera A, senare även F. Efter elektrifieringen användes D-lok. I den lokala persontrafiken sattes tidigt motorvagnar in, bland andra X4 - en föregångare till X7.
Kontinentalbanan elektrifierades 1933 och på 1950-talet byggdes en del av sträckningen i Malmö ut till dubbelspår för att underlätta för den tidvis täta trafiken. Infarten i Trelleborg som gick i en snäv kurva med många vägkorsningar byggdes om 1970 så att järnvägen fick en östligare dragning. De lokala persontågen fick på samma gång Trelleborg F som slutstation och Trelleborg C stängdes. Bara tre år senare lades dock den lokala persontrafiken ner. Utländska vagnar De internationella persontågen kom efter hand att bestå mest av utländska vagnar - inte bara tyska utan även tjeckoslovakiska och ryska beroende på tågens destination. På den svenska sträckan gick dock alltid en svensk personvagn med för nationella resenärer. Mellan 1969 och 1971 körde östtyska Deutsche Reichsbahn (DR) ett motorvagnståg Malmö-Berlin under namnet Berlinaren. På 1990-talet minskade den internationella trafiken, direktvagnarna till Prag och Moskva försvann och tågen till Tyskland blev färre. I samband med Öresundsbrons öppnande 2000 rustades sträckan genom Malmö upp och dubbelspåret förlängdes från Lönngatan (Malmö Persborg) till Lockarp där linjerna till Trelleborg och Ystad skiljs åt. Trafik Idag dominerar godstrafiken på banan. Tågen dras av Rc2, Rc4 och Rm, men även EG-lok har använts. Persontågen - enbart nattåg Malmö-Berlin - består sedan 2001 inte längre av utländska vagnar utan svenska sov- och liggvagnar (BC2 och WL5) som dras av Rc-lok på den svenska sträckan. Trafiken körs i samarbete mellan SJ och ett privat tyskt bolag, läs mer på www.berlin-night-express.com. Beskrivning Tågen på Kontinentalbanan utgår från Malmö C (persontåg) eller Malmö godsbangård, men banan börjar egentligen inte förrän vid Östervärn (Övn, 0 km/km 620) i norra Malmö där linjen svänger av österut. Östervärns station hette tidigare Lundavägen, men bytte namn 2000. Namnet togs från den nedlagda privatbanestation som tidigare funnits i närheten. Vid Östervärn finns en hållplats där dock bara tågen till Ystad stannar.
Vi passerar den f d stationen i Arrie (11 km, km 631) och kommer till Västra Ingelstad där det finns en mötesstation. Stationen går dock under namnet Jordholmen (Jh, 15 km/km 635) efter en plats i närheten. Vi är mitt på Söderslätt och järnvägen går genom ett mjukt böljande jordbrukslandskap. Östra Grevie (Ög, 18 km/km 638) passeras och vi kommer till nästa mötesstation, Skytts Vemmerlöv (Svö, 24 km/km 644). Därefter är det bara en knapp mil kvar till Trelleborg (Trg, 32 km/km 652) dit infarten går i en halvcirkel runt stadens östra utkanter. Den stora bangården ligger vackert vid havet - tyvärr också som en barriär för badsugna och strandflanörer. Färjestationen, en oansenlig byggnad med en plattform, ligger i omedelbar anslutning till färjelägena. Den gamla centralstationen som liknar en borg med sina tinnar och torn ligger några hundra meter närmare stadens centrum. Stationens banhall finns kvar och inrymmer nu Sveriges sydligaste järnvägsmuseum där några ånglok och vagnar visas upp. Framtid Malmö-Trelleborg är en av de sträckor som finns med på listan över tänkta utbyggnader av pågatågsnätet (regionaltågssystemet i Skåne) och banan skulle då återfå den lokala persontrafiken. Ett återupptagande av persontrafiken kommer dock ske först när Citytunneln i Malmö är klar. Ett direkt förbindelsespår från Öresundsbanan till Kontinentalbanan och Ystadbanan kommer att byggas de närmaste åren. Spåret kommer att gå från en plats strax öster om Malmö Syd/Svågertorp till Lockarp. Se Banverkets hemsida. Mera om banan  Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999,
Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68Skånsk
järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok
1989/90. Lars
Erik Bernström: Statens Järnvägars vackraste tåg
(om personvagnarna för kontinenttrafiken), tidskriften Tåg
6/1984Lars Olsson:
Banhallen i Trelleborg räddas, tidskriften Tåg 10/1999 På
järnväg.net: Veckans
bild 69: Triss i tågPå järnväg.net:
Veckans bild 127:
Sveriges sydligaste järnvägsmuseum På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butikenBanverket: Järnvägskartor
|
 |
||||||||||
Banfakta
|
