(Malmö-)
Lund-Landskrona-
Helsingborg-Halmstad-
Göteborg
Västkustbanan

Ett
Öresundståg Göteborg-Helsingör vid Skälderviken norr om Ängelholm i augusti 2005. |
Banfakta |
- Spårvidd:
1435 mm
- Längd:
290 km
- Dubbelspår:
Ja, förutom Helsingborg-Lingvallen,
Förslöv-Båstad Norra och Hamra-Varberg
- Elektrifierad:
Ja
- Fjärrblockering:
Ja
- ATC:
Ja
|
Historia
Västkustbanan som benämning på
den kustnära järnvägen mellan Helsingborg och Göteborg
uppkom tidigt trots att den i början trafikerades av en rad
olika privata bolag. Redan 1892 förekom dock direkta vagnar
på sträckan. Detta år inleddes även tågfärjetrafiken
mellan Helsingör och Helsingborg.
Fem enskilda järnvägar
Mellan Landskrona och Ängelholm öppnade Landskrona-Ängelholms
Järnväg (LEJ) en linje redan 1876. Det som finns kvar
av denna järnväg idag,
sträckan Billesholm-Åstorp-Ängelholm, trafikeras
nu normalt endast av godståg. Detsamma
gäller Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) från
1886. Se
vidare
Arlöv-Ängelholm angående
LEJ och MBJ.
1885
öppnade Skåne-Hallands Järnväg (SHJ) sin
huvudlinje Helsingborg-Kattarp-Ängelholm-Halmstad samt den
tvärgående banan Åstorp-Kattarp-Höganäs.
Den förstnämnda kom att ingå i Västkustbanan.
Banan Åstorp-Kattarp finns också kvar idag och ingår
i den så kallade Skånebanan.
1886 invigdes även järnvägen
mellan Halmstad
och Varberg. Den byggdes och drevs av Mellersta
Hallands Järnväg (MHJ).
Den nordligaste delen - från Varberg
till Göteborg - byggdes av Göteborg-Hallands Järnväg
(GHB) och invigdes 1888. GHB förvaltades av Bergslagernas
Järnvägar (BJ) vars huvudlinje mot
Falun började i Göteborg.
Statsbanan
År 1896 förstatligades MBJ, LEJ, SHJ, MHJ och GHB varpå
en sammanhängande statsbana mellan Malmö och Göteborg
hade skapats. Ambitionen var att
skapa en kustjärnväg även vidare norrut hela vägen
till Oslo, men inte minst unionsupplösningen 1905 gjorde
att Strömstad blev den nordliga ändpunkten för
denna vackra tanke (se vidare Bohusbanan).
Genom Halland har Västkustbanan i huvudsak
stått för samma sak under årens lopp. 1930 förändrades
trafiken i Göteborg såtillvida att Västkust- och
Boråsbanornas tåg hädanefter leddes in till Göteborg
C. Tidigare hade dessa tåg använt Bergslagsbanans station
"Göteborg B:s".
I Skåne däremot har västkustbanetågen använt
sig av ett flertal av de många järnvägarna i området.
Ursprungligen gick de genomgående tågen från
Malmö via gamla Malmö-Billesholms Järnväg,
men så småningom kom de istället att gå
via Lund. Från Lund har tågen i sin tur gått
antingen via Kävlinge eller Eslöv upp till Teckomatorp
och Åstorp. Ytterligare ett alternativ har varit banan Hässleholm-Veinge
(se Hässleholm-Eldsberga).
Utbyggnad
till dubbelspår
1939 fick den nordligaste delen av banan - från Almedal
till Göteborg som även trafikeras av Boråsbanans tåg - dubbelspår. Under första halvan av 1980-talet
inleddes det omfattande arbetet med att bygga ut hela Västkustbanan
till dubbelspår och samtidigt förkorta en del krokiga
avsnitt. Detta projekt är förmodligen den mest försenade
och skandalomsusade järnvägssatsningen i modern tid
och är än idag långtifrån avslutat. Den
första nya dubbelspåriga sträckningen att tas
i bruk (i juni 1985) var de dryga två milen mellan Halmstad
och Brännarp. Den fortsatta utbyggnaden framgår i stora drag av banbeskrivningen
nedan.

När
Västkustbanans nya sträckning via Landskrona togs
i bruk 2001 blev endast godstrafiken kvar vid den gamla stationen
i Landskrona (numera Landskrona godsbangård). Här
ett foto från 1994. |
Helsingborg
och Landskrona - till slut på linjen Malmö-Göteborg
Helsingborg hade ända fram till 1991 två stationer:
Helsingborg C och Helsingborg F, endast förbundna med ett
gatuspår. Gamla Helsingborg C användes företrädesvis
av lokala persontåg från Malmö. Färjestationen
var utgångspunkt för tågen mot Stockholm respektive
Göteborg, många gånger med direktvagnar från
(Hamburg-) Köpenhamn färjade över sundet. 1991
förbättrades den komplicerade situationen när en
genomgående tågtunnel under Helsingborg togs i bruk.
Nya Helsingborg C i anslutning till resecentrat "Knutpunkten"
blev nu Helsingborgs enda fjärrtågsstation. Nu kom
flertalet tåg Malmö-Göteborg att gå via
Helsingborg. Dock dröjde det ytterligare tio år innan
all persontrafik kom att gå denna väg och "Västkustbanan"
blev den entydiga sträckning som det är idag. Detta
blev möjligt först efter att den nya dubbelspåriga
linjen Kävlinge-Helsingborg invigts år 2001, vilket
även gjorde Landskrona till en mellanstation på Västkustbanan.

Linx
X2000 mot Göteborg passerar norra tunnelmynningen vid
Hallandsåsen i juli 2003. Företaget Linx upphörde
vid årsskiftet 2005. |
Tunnelbygge
med idel problem
I maj 1993 startade borrningarna för tunneln
genom Hallandsåsen. I början användes en gigantisk
borrmaskin med en diameter på över 9 meter - "Hallbor"
kallad. Redan efter ett par dagar stötte man på dåligt
berg och lera, något som provborrningar inte indikerat och
den fina maskinen körde snart helt fast. Tunnelbygget fortsatte
med konventionella metoder men problem med vattenläckage
skapade hösten 1997 den beramade skandalen då det visade
sig att man använt ett tätningsmedel som förgiftade
såväl åsens boskapsdjur som tunnelarbetarna med
akrylamid. Bygget återupptogs så småningom och
man valde då att klä in tunneln med betong invändigt
för att minska vattenläckaget.
Många förändringar i trafiken
1992 blev hela sträckan Kungsbacka-Göteborg dubbelspårig
vilket gjorde det möjligt att starta tät pendeltågstrafik
med X10-motorvagnar på
sträckan.
I januari 2000 tog det privata företaget Sydvästen
över den långväga persontrafiken
på Västkustbanan, både Intercity-tåg och snabbtåg. Redan efter några månader fick dock
SJ återta trafiken efter att företaget drabbats av
svåra ekonomiska problem.
2001 bildade SJ och norska NSB det gemensamma bolaget Linx med målet att utveckla trafiken mellan de nordiska huvudstäderna. Man började köra direkta snabbtåg Köpenhamn-Göteborg-Oslo och Stockholm-Oslo med ombyggda X2:or. Trafiken blev dock inte lönsam och vid årsskiftet 2004/2005 lades Linx ner och SJ tog åter över snabbtågstrafiken.
Under 2002 förändrades också persontrafiken genom att loktågen ersattes med Öresundståg (X31-motorvagnar). I januari 2002 satte SJ in de första motorvagnarna på Västkustbanan och i juni samma år försvann de sista lokdragna persontågen Malmö-Göteborg. Öresundstågens intåg i trafiken innebar också att de flesta tågen förlängdes till Köpenhamn/Helsingör.
Trafik
Den genomgående trafiken utförs av SJ
som kör Öresundståg typ X31
på sträckan (Helsingör-) Köpenhamn-Malmö-Göteborg.
Dessutom körs några snabbtåg (X2000) Malmö-Göteborg med X2. SJ kör även kompletterande
regionaltåg på sträckan Halmstad-Göteborg.
Dessa utgörs främst av Reginamotorvagnar
men vissa är loktåg - de enda kvarvarande på
Västkustbanan. Slutligen trafikeras Västkustbanan numera
även av SJ:s kombinerade nattåg Malmö-Stockholm
och Malmö-Oslo.
Lokaltåg förekommer på sträckorna (Malmö-)
Lund-Ängelholm samt Kungsbacka-Göteborg. De körs
av SJ på uppdrag av Skånetrafiken
- "Pågatågen" - respektive Västtrafik.
Motorvagnar typ X11 används
i båda fallen.
Godstrafiken utförs huvudsakligen av Green
Cargo med ellok typ Rc2/Rc4/Rm. Dessutom kör TGOJ och BK Tåg godståg med El 16 och Ma som dragkraft.

Västkustbanans
början i Lund (till vänster) där den viker av från Södra
stambanan (till höger). Då bilden togs sommaren 2004 hade spårporten
i förgrunden ännu inte tagits i bruk. |
Beskrivning
Västkustbanan börjar i Lund (Lu, 0 km). Stationsområdet
har byggts om och moderniserats i flera omgångar sedan slutet
av 1990-talet och bland annat har en gång- och cykelbro
tillkommit norr om stationshuset. I det gamla godsmagasinet finns
affärer och cykelparkering. I norra änden av bangården
viker Västkustbanan mot nordväst. Södergående
tåg passerar under Södra
stambanan genom en spårport som öppnades i september
2004. På så vis behöver tågen inte korsa
stambanan och kapaciteten ökar. Avsnittet genom norra Lund
fick dubbelspår först 2005 efter en utdragen strid om sträckningen.
Lokaltågshållplatsen Gunnesbo (Gnb, 3 km/km
29) passeras och vi kommer ut på den skånska slätten.
Efter krysstationen Vallkärra (Vkä, 6 km/km 27)
närmar vi oss Kävlinge (Kg, 12 km/km 20) där
infarten har rätats ut. Till vänster ansluter Lommabanan.
Det ornamenterade stationshuset i tegel byggdes av Malmö-Billesholms
Järnväg.

Pågatåg mot Malmö gör uppehåll på Landskrona nya station 4 januari 2003. |
Efter
Kävlinge rullar tåget ut på det nybyggda dubbelspåret
till Landskrona. Fram till 2000 gick den enkelspåriga banan
till Landskrona längs en delvis annan sträckning genom
bland annat Dösjebro (Dös, 19 km/km 35) som nu
har fått en ny pågatågshållplats precis
norr om samhället. I Häljarp (Häp, 28 km/km
26) ligger dock hållplatsen på samma plats som den
f d stationen. Häljarp återfick tåguppehållen när
den nya järnvägen togs i bruk 2001. Nära hållplatsen
reser sig en välbevarad mölla mot skyn. Vi
närmar oss Landskrona Östra (Lkö, 32 km/km
22) som är det fullständiga namnet på den nya
stationen i Landskrona. I tidtabellen kallas den bara Landskrona
eftersom inga persontåg längre går till den gamla
stationen som nu benämns Landskrona godsbangård (Lkgb).
Den gamla linjen in till centrum viker av strax före den
nya stationen. Landskrona Östra ligger i utkanten av staden
och för att underlätta tågresandet har man byggt
en trådbusslinje mellan stationen och centrum. De gröna
bussarna kan ses från tågfönstret.
Från
Landskrona och norrut till Helsingborg är banan helt ny,
i detta område har det inte gått järnväg
tidigare. Sträckningen går nära kusten och vid
Glumslövs backar har man en hänförande utsikt över
Öresund. En av backarna passeras genom en 600 meter lång
tunnel före hållplatsen Glumslöv (Glv,
40 km/km 14). På grund av sträckans branta stigningar
används den bara av persontåg och godstågen tar
fortfarande Rååbanan
via Teckomatorp. Rååbanan kan ses efter hållplatsen
i Rydebäck (Ryä, 43 km/km 11) när Västkustbanan
korsar Råådalen på en lång bro. Vid Raus
strax därefter är en framtida hållplats planerad
och sedan går banan genom den 300 meter långa Raustunneln.

Södergående Öresundståg kommer upp ur tunneln vid Helsingborg C 3 juli 2005. |
Rååbanan
förenas med Västkustbanan vid Ramlösa där
det finns en hållplats för lokaltågen. Från
öster ansluter också järnvägen
från Åstorp. Intill hållplatsen ligger Helsingborgs
godsbangård (Hbgb, 50 km/km 3) som sedan tågfärjetrafiken
över Öresund upphörde är betydligt lugnare
än tidigare. Helsingborg
C (Hb, 53 km/km 0) är sedan 1991 underjordisk. Tidigare
fanns förutom centralstationen också Helsingborg Färjestation
lite längre norrut. Stationerna hade förbindelse genom
ett gatuspår som inte tillät någon större
trafik och för att lösa trafikproblemen byggdes helt
enkelt en underjordisk station som möjliggör genomgående
trafik. På köpet fick man ett resecentrum för
både tåg, bussar och färjor. Fram till 1967 skötte
spårvagnar stadstrafiken på de backiga gatorna. Helsingborg
kallas tack vare sitt vackra läge Sundets pärla och
centrum domineras av den gamla befästningen Kärnan som
numera är museum och utsiktstorn.
Järnvägsmuseet i Ängelholm - från räl till signal

1997 öppnade Banverket Banmuseet i Ängelholm som ett komplement till Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle. Numera har museet blivit en del av Sveriges Järnvägsmuseum. Här kan man följa utvecklingen från de första hästbanorna till dagens höghastighetsjärnvägar. Ett av dragplåstren är en stor modelljärnväg med fordon från olika tidsepoker. Besökaren kan också bekanta sig med signaler, ställverk, vägskydd och allt annat som finns på och kring järnvägen. |
Järnvägen
kommer upp i dagsljuset strax norr om före detta Helsingborg
F (stationshuset i trä finns kvar) och under några
ögonblick har man en fin utsikt över Öresund innan
tåget rullar in i Pålsjö bokskog. Härifrån
och upp till Lingvallen norr om Ängelholm är Västkustbanan enkelspårig.
Mötesstationerna och pågatågshållplatserna
i Maria (Mia, 58 km/km 239) och Ödåkra
(Öda, 62 km/km 235) passeras innan vi kommer till Kattarp
(Ka, 67 km/km 230) som kan ståta med ett triangelspår
som förbinder Skånebanan
från Åstorp med Västkustbanan söderut
och norrut. Själva stationen består numera bara av
en hållplats för lokaltågen. Från Kattarp
fanns som nämnts en bana till Höganäs. Denna revs
upp 1997 och banvallen kan ses vika av mot väster. Sista
godståg på banan gick 1992.
Efter
mötesstationen Vegeholm (Vh, 74 km/km 223) ankommer
vi Ängelholm (Ä, 80 km/km 217), eller Lergökastan
som den också kallas tack vara de långa keramiktraditionerna.
Från öster ansluter järnvägen
till Åstorp. I Ängelholm stannar både fjärr-
och lokaltåg och här ligger Banverkets
banmuseum, väl värt ett besök om man vill bekanta
sig med den svenska järnvägens historia. Bangården
används delvis för Banskolans utbildningar.

Ett X2000-tåg mot Malmö snirklar sig genom kurvorna i Förslöv en augustikväll 2005. |
Efter
att ha hållit oss i inlandet ett tag närmar vi oss
åter kusten. I Skälderviken (83 km/km 214) i
Ängelholms norra utkanter ser vi åter havet. Här
fanns tidigare en station med samma namn. Ett stenkast norrut
ligger trafikplats Lingvallen (Liv, 85 km/km 212) där
banan blir dubbelspårig igen. I Vejbyslätt (Vbt,
89 km/km 208) finns en krysstation, men den sista biten till Förslöv
(93 km/km 204) är dubbelspåret ännu inte inkopplat.
Vi närmar oss nu Hallandsåsen och kan till höger
se mynningen till den beryktade tunneln, men än så
länge får tågen hålla till godo med den
gamla enkelspåriga banan som snirklar sig över åsen.
Man kan nästan tro att man åker på en museibana,
så långsamt och eftertänksamt rullar tåget. På höstarna gör lövhalkan
det ofta svårt för tågen att ta sig uppför
stigningarna.
Efter mötesstationen i Grevie (Gve, 99 km/km 199) kommer järnvägen in i den vackra Sinarpsdalen. Stationen i tennismetropolen Båstad ligger
på Hallandsåsens sluttning och vid infarten har man en tjusig
utsikt över samhället. Stationen benämns Båstad
Södra (Båsö, 106 km/km 192) eftersom en ny
krysstation med namnet Båstad Norra (Bån, 108
km/km 189) har anlagts norr om den gamla stationen. Vid Båstad
Norra börjar åter dubbelspåret (en sträcka
upp till Eldsberga som öppnades i januari 1996) och här
ska järnvägen genom åsen anslutas när den
blir klar.
Linjesträckningen vidare norrut är omlagd västerut
och går inte längre genom Skottorp, Vallberga och Laholm.
Laholm har istället fått stationen Laholm Västra
(Laov, 118 km/km 174) som ersättning. Stationen ligger en
bra bit utanför samhället vid vägen ut till Mellbystrand
och har därför i folkmun döpts till "Det lilla
huset på prärien". Stationen har två sidospår
med plattformar och två genomgångsspår däremellan.
Den fortsatta färden går snabbt och vi passerar Eldsberga
(Ea, 132 km/km 164) där godsbanan
från Hässleholm-Markaryd ansluter. Tidigare anslöt
den vid Veinge norr om Laholm men Västkustbanans gamla spår
mellan Veinge och Eldsberga är nu istället en del av
godsbanan. Mellan
Eldsberga och Halmstad byggdes banan ut till dubbelspår
under 1990-talets första hälft. Längs sträckan
passeras Kistinge (Kst, 136 km/km 156) krysstation. Den
gamla banan hade däremot en station i Trönninge. Banan
går sedan genom Halmstad och passerar Halmstads rangerbangård
(Hdr, 140 km/km 153) vars aktivitetsnivå idag kanske inte
motsvarar namnet. Så stannar tåget vid Halmstad
C (Hd, 141 km/km 152). Sträckan Halmstad-Brännarp
var den första biten av Västkustbanan som fick ny sträckning
och dubbelspår. Den gamla linjen svängde västerut
förbi Söndrum och passerade sedan Gullbrandstorp och
Harplinge.
Vid Furet (Fur, 143 km/km 149) svänger banan
mot Nässjö av mot nordost. Västkustbanan följer
dock motorväg E6 norrut. Vid krysstation Biskopstorp
(Btp, 151 km/km 141) svänger banan av i en böj över
slätten längre västerut men i närheten av
Brännarp (Bp, 161 km/km 131) krysstation följs
järnväg och motorväg återigen åt. Mellan
Biskopstorp och Brännarp går banan genom två
tunnlar. Efter att sträckan Halmstad-Brännarp blev utbyggd
till dubbelspår 1985 dröjde det tre år innan
fortsättningen upp till Öringe blev klar. Banan
går i utkanten av Getinge som hade station längs den
gamla banan. Sträckan Öringe-Heberg byggdes ut
senare (1995) och i huvudsak med bevarad sträckning. Även
på denna sträcka lades dock banan väster om ett
tidigare stationssamhälle - Slöinge.
Från Heberg (He, 173 km/km 119) var banan fram till 2008 enkelspårig. Hösten
2004 påbörjades dock bygget av den nya dubbelspåriga
linjen som har en östligare sträckning än den gamla. Den nya linjen togs i bruk i juni 2008 och omfattar Skreatunneln (550 m), en ny bro över Ätran och Tröingebergstunneln (1170 m) innan vi kommer till Falkenbergs nya station. Den ligger två kilometer från stadens centrum och heter formellt Falkenberg personstation (Fabp, 184 km/km 107,5). Den gamla linjen svängde närmare kusten och passerade
den före detta stationen i Skrea innan den kom till centrala
Falkenberg. Stadens gamla station har nu döpts om till Falkenberg godsstation (Fabg, 184 km/km 108) eftersom bara godstågen använder den nu. Det gamla enkelspåret Heberg-Falkenberg godsstation rivs upp och godstågen får använda spåret norrut. Förutom Västkustbanan har
Falkenberg haft en smalspårig järnvägsförbindelse
(Falkenbergs Järnväg) med Limmared - "Pyttebanan"
i folkmun. Såpass tidigt som 1961 lades dock sista kvarvarande
del av järnvägen ned och den revs upp samma år.
I Torebo (Teo, 190 km/km 102) ansluter den gamla enkelspåriga linjen från centrala Falkenberg som nu fungerar som godsbana. Den 18 kilometer
långa dubbelspåriga sträckningen Torebo-Hamra
färdigställdes 1993. Den gamla linjen gick östligare
och hade stationer i Långås och Tvååker.
Den nya banan är mycket rak och följer hela tiden motorvägen
som byggdes ut samtidigt som järnvägen. Sträckan
användes strax efter färdigställandet för
höghastighetsprov då det nuvarande svenska hastighetsrekordet
på järnväg sattes. Ett provtåg bestående
av två X2-enheter och tre mellanvagnar uppnådde 276
km/h. Krysstation Tyllered (Tye, 199 km/km 93) med
ett tredje spår för förbigångar passeras.

Linx
X2000 Göteborg-Köpenhamn söder om Varberg i
juni 2002. Foto Bernt Talbrant. |
Vid
Hamra (Haa, 208 km/km 84) tar dubbelspåret slut.
Banan har nu på nytt svängt ut mot kusten, denna gång
mot Varberg. Liksom i Falkenberg har utbyggnaden av Västkustbanan
genom Varberg dragit ut på tiden rejält, bland annat
beroende på oklarhet kring finansieringen av den planerade
tunneln under staden. Sträckningen
genom Varberg (Vb, 214 km/km 77) är vacker med bland
annat vyer över havet och Varbergs fästning på
vänster sida. Liksom Falkenberg har även Varberg haft
en idag icke existerande järnväg inåt landet:
Varberg-Ätrans Järnväg var dock normalspårig,
men även denna lades ned 1961 efter bara 50 år.
Ett par kilometer efter stationen i Varberg har Västkustbanan
och Viskadalsbanan två gemensamma
spår men sedan tar den sistnämnda av mot nordost. Västkustbanan
fortsätter dock som dubbelspårig bana, en utbyggnad
som blev färdig under slutet av 90-talet och sträcker
sig upp till Frillesås. Tångaberg passeras och kort
senare går banan nära kusten. Viskan korsas precis
där den rinner ut i en av Kattegatts vikar.
Strax
före Värö (Vrö, 229 km/km 52) krysstation
kan man på vänster sida se Värö bruk. Ett tre
kilometer långt sidospår förbinder bruket
med Värö station. Före
dubbelspårets tid fanns en station i samhället Väröbacka.
En bit
norrut längs kusten ligger Ringhals kärnkraftverk.
Banan går sedan alldeles vid havet förbi Stråvalla.
I Frillesås (Få, 239 km/km 51) börjar en
omlagd sträcka vars utbyggnad försenades dels på
grund av protester från kringboende och minskade statsanslag,
dels på grund av dåliga markförhållanden.
För att stabilisera den halländska leran har
kalkpelare "vispats" ner i marken vid banbygget.
I november 2004 kunde hela den nya linjen Frillesås-Lekarekulle
äntligen öppnas. Den nya banan i östligare sträckning
omfattar bland annat den 1,8 kilometer långa Åsatunneln.
Den gamla linjen gick tämligen krokigt genom samhället
Åsa där även en station fanns. Så
nås Lekarekulle (Lek, 249 km/km 41) varifrån
det finns ett sammanhängande dubbelspår upp till Göteborg
sedan (i princip - se nedan) 1997.
Mellan Lekarekulle och Kungsbacka
har banan fått en västligare sträckning - tidigare
gick den genom Fjärås. Två tunnlar genomkorsas;
Fjäråstunneln om 350 meter och Hammargårdstunneln
om 201 meter. Strax söder om Kungsbacka (Kb, 262 km/km
28) station fanns en enkelspårig sträcka på några
hundra meter kvar ända fram till 2003 till följd av
åratals stridigheter om några vägomläggningar.
Norr om Kungsbacka station ligger hållplatsen Kungsbacka
Hede (Khe, 265 km/km 25) - som annonseras som Hede - och sedan
passeras krysstation Ledsgård (Lgd, 267 km/km 23).
Lokaltågen stannar vid hållplatsen Anneberg (Ag, 268 km/km 22) och sedan lämnar vi Halland. På
Lindome (Ldo, 272 km/km 18) station stannar pendeltågen. Stationen
har fyra spår med fjärrtågsspåren i mitten.
Här börjar Göteborgs sammanhängande förorter. Lokaltågen stannar sedan vid hållplatsen i Kållered
(Krd, 277 km/km 13). Så
når banan Mölndal där pendeltågen stannar
vid station Mölndals nedre (Mdn, 283 km/km 7). Den
hette ursprungligen Mölndal (vilket ännu är det
officiella namnet på stationen) men bytte namn till Fässberg
i samband med Boråsbanans tillkomst då dess Mölndalsstation
fick namnet Mölndal. 1925 ändrades namnen till dagens
och Boråsbanans station blev Mölndals övre.
Fästningen bland spåren

Skansen Lejonet ligger mitt i spårområdet mellan Göteborg C och Olskroken. Fästningen byggdes på 1680-talet efter Erik Dahlbergs ritningar. På bilden ovan rullar pendeltåget till Kungsbacka upp till viadukten som tar Västkustbanetågen över bangårdens övriga spår. Nedanför Skansen Lejonet står andra X11- och X12-motorvagnar uppställda. 
Skansen Lejonet disponeras sedan 1975 av Götiska Förbundet och används bland annat som festlokal. Klippan bjuder också på god översikt över all tågtrafik till och från Göteborg C liksom spårvagnslinjerna mot nordöstra Göteborg. På bilden ovan ses ett pendeltåg från Kungsbacka ankomma Göteborg. Foto (bägge) i oktober 2005. |
Banan
från Borås (Kust
till Kust-banan) ansluter på höger sida
i Almedal (Am,
285 km/km 5). Kort därefter rullar tåget in
i den 2163 meter långa Gårdatunneln. Tunneln öppnades
1968 och var då en del av en linjeomläggning mellan
Almedal och Gubbero. Inne i tunneln ligger hållplats Liseberg
(Lis, 287 km/km 3) som öppnades 1993 och används av
pendeltågen. Även vissa tåg från Boråsbanan
stannar här. Plattformarna och spåren är skilda
åt av en vägg vars dörrar enbart öppnas när
ett tåg gör uppehåll.
Från
Gubbero (Gro, 288 km/km 2) finns ett anslutande spår
till Olskroken (Or) som går på en lång viadukt.
Detta
spår kom till 1936 och används normalt inte
av persontåg utan av godståg som via detta kommer
direkt till rangerbangården i Sävenäs. Under ett
par perioder under 1990-talet använde dock nattågen
Köpenhamn-Oslo detta spår och gick alltså inte
in till Göteborg C. Den åldriga och bullriga viadukten byts ut mot en ny under 2008-09. Efter Gubbero svänger banan kraftigt
och kommer in mot Göteborg C (G, 290 km/km 0)
norrifrån.
Framtid
När hela banan är dubbelspårig och Hallandsåstunneln
färdig beräknas sträckan Malmö-Göteborg
ta 2 timmar och 10 minuter (idag omkring 2 h 45 min med X2000).
Detta kommer dock sannolikt att dröja en bra bit in på 2010-talet. Det stora tunnelbygget under Varberg beräknas starta någon gång under perioden 2010-15, och under samma period kan förhoppningsvis Hallandsåstunneln stå klar, Den sista enkelspåriga delsträckan Helsingborg-Ängelholm beräknas inte bli dubbelspårig i sin helhet förrän 2016-17. Etappen Ängelholm-Lingvallen byggs däremot ut för fullt just nu och beräknas vara färdig år 2010. Se vidare Banverket. I december 2004 blev hela sträckan Varberg-Göteborg
dubbelspårig vilket möjliggör en förlängning
av pendeltågstrafiken mellan Kungsbacka och Göteborg, men beslut om detta är inte fattat.
Mera
om banan
Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata
1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Gunnar Sandin:
Offentligt och privat på västkusten. I: Spår,
Järnvägsmusei Vänners årsbok 2000
Bengt
Franzén: Vyer från linjen: Linjeomläggningen
Getinge-Halmstad, tidskriften Tåg nr 6/1983
Bengt
Sundberg: Göteborg-Hallands Järnväg - sista länken
mellan Oslo och Köpenhamn, tidskriften Tåg nr 2/1985
Bengt
Sundberg: Mellersta Hallands Järnväg, tidskriften Tåg nr 8/1985
Jan
Bengtsson: DanLink, godsfärjelinjen Helsingborg-Köbenhavn, tidskriften
Tåg nr 10/1985
Leif Elgh:
Livet i Långås, tidskriften Tåg nr 4/1988
Rune
Feldt: Mölndal nedre, ny station för nattågen
mellan Oslo och Köpenhamn - Mölndal övre, nedlagd
station på Boråsbanan,
tidskriften Tåg nr 8/1989
Sten-Åke
Bergholm: Tågdiggardygn i Halmstad 1989, tidskriften Tåg
nr 10/1989
Ulf Nyström:
X2 slår rekord - 276 km/h!, tidskriften Tåg nr 6/1993
Ulf Nyström:
Västkustbanan. Förseningar och åter förseningar,
tidskriften Tåg nr 4/1997
Ulf Nyström:
Ny etapp på Västkustbanan byggs trots protester, tidskriften
Tåg nr 8/1997
Ulf Nyström:
Giftskandalen vid Hallandsåsen, tidskriften Tåg nr
9/1997
Ulf Nyström:
Sydvästen i lätt motvind, tidskriften Tåg nr 1-2/2000
Jan Lindahl:
Sex stationer längs Västkustbanan, tidskriften Tåg
nr 12/2000
Jan Lindahl:
Ny etapp av Västkustbanan klar, tidskriften Tåg nr
1-2/2001
Ulf Nyström:
Åsatunneln knyter ihop dubbelspåret Lekarekulle-Frillesås,
tidskriften Tåg nr 11/2003
Ulf Nyström:
Med CargoNet på Västkustbanan, tidskriften Tåg
nr 1/2005
Christina Adlers: Med betong ska åsen betvingas, tidskriften Tåg nr 6-7/2005
Magnus Brynjer:
Ombyggander och linjerätningar på Västkustbanan,
tidskriften Klart spår nr 3/1999
På järnväg.net: Veckans bild 80:
Västkustbanan på loktågens tid
På järnväg.net: Veckans bild 100:
I skuggan av Hallandsåsen
På
järnväg.net: Veckans
bild 123: För tio år sedan i Dösjebro
På järnväg.net: Veckans bild 255: Snirklig väg över åsen
På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butiken
Banverket: Järnvägskartor
Om Varberg-Ätrans Järnväg
Leif Elgh: Varberg-Ätrans Järnväg, tidskriften Tåg nr 5/2005
Om Falkenbergs Järnväg
Leif Elgh:
Falkenbergs Järnväg - Pyttebanan, Frank Stenvalls Förlag
1988
Leif Elgh: Ätrafors station - ett fall för sig, tidskriften Tåg
nr 12/2002
Leif Elgh:
Vagnskjulet som växte, tidskriften Tåg nr 4/2003
|

|