Landeryd-Ambjörnarp

T44 273 inväntar avgång på bangården i Smålands Burseryd med vagnuttagningen ner till Landeryd. Z43 447 till vänster tillhör Ekefors skrothandel. Foto den 2 maj 2003, Mattias Eriksson.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm Längd: 40 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Nej Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia
Halland och Västergötland var en gång i tiden sammanvävda genom den 13 mil långa järnvägen mellan Landeryd och Falköping via Limmared och Ulricehamn. Banan benämndes Västra centralbanan.

Ulricehamns Järnväg köps in och breddas
Västra centralbanan (VCJ) öppnades 1906, således en ganska sent tillkommen järnväg. Mellan Ulricehamn och Åsarp tog man dock över redan existerande Ulricehamns Järnväg (UJ) som trafikerat dessa 37 kilometer ända sedan 1874. I samband med köpet breddades bandelen till normalspår eftersom Ulricehamns Järnväg byggdes med 891 mm spårvidd. UJ sträckte sig vidare från Åsarp till Vartofta på stambanan Nässjö-Falköping, men denna sträcka övertogs redan 1907 av Tidaholms Järnväg, en järnväg som för övrigt öppnades samma år som VCJ. Åsarp-Vartofta lades dock ned 1918, bara elva år efter breddningen.

Nära koppling till Halmstad-Nässjö Järnväg
Dominerande aktiägare i VCJ var Halmstad-Nässjö Järnvägar (HNJ) som även skötte trafiken. Ekonomin var från början dålig och redan 1917 såldes VCJ på auktion där HNJ köpte in bolaget. Banan drevs dock som ett separat bolag fram till 1923. Mellan 1938 och 1959 kördes direkta tåg Halmstad-Landeryd-Falköping med HNJ:s snabbvagnar (se vidare Halmstad-Nässjö).

1945 tog SJ över HNJ:s tämligen stora bannät. När ångloken ersattes av dieselfordon blev så småningom lok typ T21 och rälsbussar av Y6-typen dominerande i gods- respektive persontågen. Till skillnad från HNJ:s övriga linjer kom denna aldrig att trafikeras av de nya Y1-motorvagnarna. Persontrafiken var vid den tiden, dvs början av 80-talet, sedan länge nedläggningshotad och möjligheterna att resa med genomgående förbindelser Landeryd-Falköping hade blivit mycket begränsade.

Sista sträckan med Y7
Persontrafiken på sträckorna Landeryd-Sjötofta och Ulricehamn-Falköping lades ner 1985. Sjötofta-Ulricehamn trafikerades i ytterligare tre år på grund av att vägnätet i området var så dåligt utbyggt. Det blev för övrigt sista sträcka där rälsbussar av Y6/Y7-generationen användes i reguljär trafik (sommartrafiken Mellerud-Bengtsfors undantagen).

Stationsområdet i Ambjörnarp är välhållet och i stationshuset finns ett café. Här hyrs även cykeldressiner ut. Foto i augusti 2003, Johan Bjerke.

Dressincykling och museiförening
Även godstrafiken försvann från banan i etapper under 80-talets andra hälft. 1991 revs banan upp mellan Limmared och Falköping. Vid det laget var gamla Västra centralbanans enda kvarvarande trafik vagnuttagningar mellan Landeryd och Smålands Burseryd. 1996 började dock Ekefors skrothandel nyttja spåret mellan Burseryd och Ekefors för transporter av skrotningsfärdiga lok.

Sedan godstrafiken lagts ned hyrs cykeldressiner ut i Ambjörnarp och det är sträckan ned till Sjötofta som är iordninggjord för detta. I augusti 2003 bildades Museiföreningen Västra Centralbanans Järnväg i syfte att rädda den kvarvarande biten från upprivning och att längre fram förhoppningsvis starta museitrafik på linjen. Rivningen av sträckan Ambjörnarp-Limmared gick ändå inte att stoppa utan den blev av som planerat våren 2004.

Trafik
Sträckan Landeryd-Smålands Burseryd trafikeras vardagar av en vagnuttagning. Trafiken utförs av Green Cargo med diesellok typ T44. Sporadiskt används även sträckan Burseryd-Ekefors för transporter till skrothandeln i Ekefors.

På sträckan Sjötofta-Ambjörnarp finns möjlighet att trampa cykeldressin. Det är Ambjörnarps Byalag som sköter verksamheten och dressinerna hyrs ut vid stationshuset i Ambjörnarp.

Beskrivning
I Landeryd (Lrd, 0 km/km 131) tar banan av norrut från banan Halmstad-Nässjö som närmast fortsätter mot Smålandsstenar. I Broaryd (5 km/km 126) fanns tidigare en station. Slutstation för den "reguljära" godstrafiken är Smålands Burseryd (Smu, 15 km/km 116). I Burseryd finns bland annat ett företag som tillverkar bandstål och alltjämt använder sig av järnvägen för sina transporter.

Vagnuttagningen med T44 273 på linjen mellan Smålands Burseryd och Landeryd den 2 maj 2003. Foto Mattias Eriksson.

Linjen vidare norrut passerar förbi Hällabäck (21 km/km 110) och Ekefors (29 km/km 102) som båda haft stationer - Ekefors klassades dock ned till håll- och lastplats redan 1929. I Ekefors ligger en skrothandel som bland annat skurit ner en del avförda beredskapslok under senare år. Mellan Ekefors och Sjötofta har grönskan haft fritt spelrum eftersom här varken förekommit godstrafik eller dressincykling på länge. Banan passerar gränsen till Västergötland och når Sjötofta (33 km/km 98). Härifrån upp till Ambjörnarp kan man uppleva banan och naturen per cykeldressin. Spåret går rakt norrut upp till Ambjörnarp (40 km/km 91) - en liten ort omgiven av sjöar.

Sträckan Ambjörnarp-Limmared revs upp våren 2004. Banvallen görs om till cykelbana. Mellan Ambjörnarp och Limmared ligger centralorten Tranemo, där VCJ:s station hette Östra Tranemo. Tranemos andra station tillhörde smalspårsjärnvägen Falkenberg-Limmared. I Limmared anslöt Västra centralbanan från sydost till järnvägen Alvesta-Borås.

Från Limmared - före upprivningen 1991 - fortsatte banan norrut via stationerna Månstadskulle, Vegby, Åsunden, Ulricehamn, Timmele, Dalum, Blidsberg, Trädet, Åsarp, Kinnarp och Slutarp fram till Falköping Södra där den sammanstrålade med banan från Nässjö och sedan fortsatte till Falköping C.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Svante Forsæus: Ulricehamns Järnväg, Stenvalls Förlag 2004
Lars Olof Leander: Boken om HNJ, Frank Stenvalls Förlag 1984
Anders Wermelin-Börjesson: Falköping-Landeryd - genom tre län med rälsbuss, tidskriften Tåg nr 3/1983
Nedläggningar av järnvägen i Ulricehamn i juni 1985 m fl artiklar, tidskriften Tåg nr 7/1985
Slut på Y7-trafiken i Ulricehamn, tidskriften Tåg nr 5/1988
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Rolf Sten: Historiskt om svenska järnvägar; Västra Centralbanan
Museiföreningen Västra Centralbanans Järnväg
Landeryds Järnvägsmuseum
Banverket: Järnvägskartor

Det före detta stationshuset i Sjötofta. Foto 2003, Johan Bjerke.

Under dressinfärden mellan Sjötofta och Ambjörnarp korsar man bland annat den här landsvägen vid Källemo. Foto i november 2003, Johan Bjerke.