 Göteborg
Kville-Skandiahamnen
Göteborgs hamnbana
T44
385 och 389 i Skandiahamnen en dimmig dag i februari 2004. Foto
Åke Karlsson. |
Banfakta |
- Spårvidd:
1435 mm
- Längd:
Kvillebangården-Skandiahamnen 8 km (totalt 60 km spår)
- Dubbelspår:
Nej
- Elektrifierad:
Ja
- Fjärrblockering:
Lokal fjärrstyrning från Göteborg C
- ATC:
Nej
|
Papperskoncernen
Stora Enso transporterar pappersrullar på järnväg
och båt i speciella containrar (SECU-boxar - Stora Enso
Cargo Units) med hög kapacitet. Här ses T44 384
med sådana vagnar vid Skandiahamnen i juli 2004. Foto
Åke Karlsson. |
Historia
Denna järnväg har aldrig haft persontrafik utan är
och har varit enbart avsedd för transporter till och från
Göteborgs hamnar och industriområden.
Kommunalt
industrispår
Järnvägen öppnades 1914 och ägdes då av
Göteborgs stad under namnet Göteborg-Tingstad-Sannegårdens
Järnväg (GTSJ). Sträckan till Sannegården var
bara tre kilometer lång men banan har sedan förlängts
i omgångar: 1934 till Pölsebo, 1955 till Älvsborgshamnen
och 1960 till Arendal. 1961 öppnades även ett sidospår
från Skandiahamnen till Volvos Torslandaanläggning.
Numera
statlig och elektrifierad
Trafiken har under hela dess livstid ombesörjts av SJ (sedermera
Green Cargo). Banan var dock länge ett kommunalt industrispår
och togs över av staten, det vill säga Banverket, först
1999. Spåret mellan Skandiahamnen och Volvo ägs av Volvo.
Under 2003 påbörjades elektrifiering av Banverkets del
av spårsystemet och de första elloken kunde börja
trafikera banan i juli 2004.
Trafik
Den omfattande godstrafiken till och från bland annat Skandiaterminalen,
Volvo, Arendalsvarvet och oljehamnen utförs främst av
Green Cargo
med diesellok typ T44 och
ellok typ Rc2/Rc4.
Enligt uppgift hanteras en tiondel av Green Cargos transporter på
banan. Vissa containertåg körs av TGOJ
med El16-lok. Även El16
från norska CargoNet
förekommer.
T44
272 med tankvagnar på väg till Skarvikshamnen möter
ett containertåg i Pölsebo i september 2003. Foto
Åke Karlsson. |
Beskrivning
Från Göteborgs stora "järnvägsknut"
Olskroken svänger ett spår västerut och korsar
Göta Älv på Marieholmsbron. I december 2007 färdigställdes ett triangelspår som även ger direkt förbindelse från Norge/Vänern-banan. Banan löper sedan
under motorvägen som här kommer upp från Tingstadtunneln under älven. Bohusbanan viker sedan av norrut.
Göteborg-Tingstad hette platsen tidigare, numera Kvillebangården
eller mera korrekt Göteborg-Kville (Gk, 0 km). Hamnbanan
fortsätter sedan västerut på Hisingen längs
älvens norra sida. Efter Kvillebangården finns ett
sidospår som leder till Frihamnen. Före detta Sannegårdsbangården
följer sedan. Vid älven passeras något senare
det nedlagda Eriksbergsvarvet med den karaktäristiska bockkranen
ännu kvar. Pölsebo (Pöb, 6 km) är nästa
bangård. Från dess västra utfart leder spår
till Oljehamnen. Hamnbanans huvudspår har sin bortre ändpunkt
vid Göteborg-Skandiahamnen (Gsh, 8 km) som består
av flera bangårdar. Här finns bland annat Skandiaterminalen
med sin containerhantering och Arendalsvarvet. Där Skandiahamnen
börjar avviker ett spår inåt land mot Torslanda
där Volvos stora anläggningar ligger. På järnvägsspråk
slutar denna gren vid Göteborg-Volvo (Gvo, 10 km).
Mera
om banan
 Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata
1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Ulf Nyström:
Banverket tar över hamnspår i Göteborg, tidskriften
Tåg nr 8/1997
 På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butiken
Åke Karlsson:
Tågbilder
från Götet
Banverket: Järnvägskartor
|
Bokmärk
