 |
|
 Bokmärk
|
Skriv
ut |
Sök
på järnväg.net
|
|
|||||||||||||||||||||||||
| Banguide | ||||||||
|
||||||||
 Klippan-Ljungbyhed
Historia Museijärnvägen Klippan-Ljungbyhed är den kvarvarande delen av Klippan-Röstånga Järnväg (KRJ) som invigdes 1892 efter många års diskussioner. Militären var en stark drivkraft bakom järnvägsbygget eftersom flera regementen fanns i Ljungbyhed söder om Klippan och dessa hade behov av tunga transporter. Flera kaptener och majorer var därför med både i planeringen och byggandet av järnvägen. Fortsättning söderut Slutpunkten för KRJ var byn Röstånga, 19 kilometer från Klippan. Förutom militären var godskunderna ganska få och man började därför snart planera en förlängning av banan söderut till Södra stambanan. Dragningar via Stehag och Eslöv diskuterades och Eslöv drog det vinnade kortet - orten var ju redan en järnvägsknut med linjer åt flera håll. KRJ:s ekonomi var dock dålig och man förmådde inte själva bygga fortsättningen. Man försökte få Malmö stad intresserade (de större städerna såg ofta järnvägsinvesteringar som ett sätt att öka transporterna, och därmed inkomsterna, in till staden). Efter en tids tvekan sade Malmö dock nej och istället tog Helsingborg-Hässleholms Järnväg (HHJ) över KRJ som ett dotterbolag 1897 och bildade samtidigt Röstånga-Eslövs Järnväg (REJ). 1898 stod den 21 kilometer långa banan till Eslöv klar och en sammanhängande linje Klippan-Eslöv hade skapats. Först 1921 slog dock HHJ formellt ihop de båda dotterbolagen till ett, Klippan-Eslövs Järnväg (KEJ). Tung motorvagn HHJ började tidigt ersätta ångloksdragna tåg med motordrivna fordon. Framför allt på en sidolinje som Klippan-Eslöv passade de kostnadsbesparande motorvagnarna bra och flera bensindrivna eller dieselelektriska motorvagnar köptes in. En av dem, HHJ 52, visade sig dock vara så tung att antalet axlar i boggierna fick ökas från två till tre så att den obehindrat skulle kunna passera bron över Rönneå söder om Klippan. Nedläggning 1940 förstatligades HHJ och SJ tog över trafiken. Det inslagna spåret med motorvagnsdrift fortsattes, först med Hilding Carlsson-rälsbussar och från 1950-talet Y6. Motorvagnarna förmådde dock inte hålla stånd mot den vikande trafiken och 1961 lades persontrafiken ned. Samtidigt försvann godstrafiken Röstånga-Eslöv och bandelen revs upp. På den norra delen av banan fortgick godstransporterna ytterligare en tid, men efter några år upphörde trafiken även i Röstånga och sträckan upp till Ljungbyhed revs 1968. Till Ljungbyhed gick enstaka vagnuttagningar fram till 1979, sedan var all trafik nedlagd. Museijärnväg I början av 1970-talet bildades föreningen Helsingborgs Veteranjärnväg. Man hyrde in sig i ett lokstall i Billesholm (på järnvägen Teckomatorp-Åstorp) och körde utfyktståg till Ekeby söder om Billesholm. Tanken på egen bana väcktes och Klippan-Ljungbyhed blev en lämplig kandidat. SJ sålde banan till Klippans kommun som sedan arrenderade ut den till föreningen som bytte namn till Museiföreningen Klippan-Ljungbyheds Järnväg. 1980 kunde man köra det första museitåget på banan. I början av 1990-talet upphörde museitrafiken på grund av banans dåliga standard och man började istället använda järnvägen för dressincykling. Under 1990-talet har museiföreningen startat verksamhet på flera andra ställen i Skåne och därför ändrade man sitt namn till Föreningen Veteranjärnvägen. Trafik Banan trafikeras normalt inte av tåg utan används för dressincykling. Dressinuthyrningen sköts av Föreningen Veteranjärnvägen. Beskrivning
Landskapet har hittills varit öppet men blir nu skogigare. Precis efter banvaktsstugan i Lilla Kloster passeras Rönneå på en hög bro. Strax efter kan man se ett grusgropsspår på höger sida. Härifrån hämtades ballast vid bygget av banan. Efter en kurva närmar vi oss Ljungbyhed (10 km). Vid infarten till stationen tar spåret tvärt slut, en industri har numera tagit över en del av bangårdsområdet. Godsmagasin och stationshus finns dock kvar, det senare är nu bostadshus. Ljungbyheds militära historia gör sig påmind bland annat i form av ett flygvapenmuseum. Flygfältet används numera för civila ändamål och man ska inte bli förvånad om ett flygplan kommer sniffande över samhället. Fortsättningen söderut till Eslöv är uppriven. Banan gick via Skäralid (se bild ovan), Röstånga, Billinge, Trolleholm och Stabbarps gruva. Mera
om banan
|
 |
|||||||
Banfakta
Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata
1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
|
