 Kimstad-Finspång
Vagnuttagningen
från Kimstad mot Skärblacka och Finspång
lämnar Kimstad den 19 maj 2004. I bakgrunden Kimstad
kyrka. |
Banfakta |
- Spårvidd:
1435 mm (urspr. 891 mm)
- Längd:
23 km
- Dubbelspår:
Nej
- Elektrifierad:
Nej
- Fjärrblockering:
Nej
- ATC:
Nej
|
Historia
Finspång begåvades med järnväg år
1874 när Pålsboda-Finspångs Järnväg
(PFJ) startade sin trafik. I Pålsboda kunde resenärer
och gods komma vidare med tågen på Västra
stambanan. PFJ var den första sträckan i det som
skulle komma att bli ett vittförgenat järnvägsnät
med spårvidden 891 mm i Östergötland.
Från Finspång och söderut
Samma år - 1874 - var Östra
stambanan färdigbyggd och det blev intressant med en
järnvägsförbindelse även med denna från
Finspång. Det var bruket i Finspång som drev på
för att få en sådan järnväg till stånd
för att underlätta transporterna som då gick via
sjöarna Dovern och Glan. Finspång-Norsholms Järnväg
(FNJ) bildades och den 1 oktober 1885 öppnades linjen. Banan
hade gemensam förvaltning med PFJ men trafiken på de
två banorna bedrevs separat. FNJ sträckte sig ner till
Norsholm för att man ville ha förbindelse inte bara
med stambanan utan även med Göta Kanal och den likaså
smalspåriga banan till
Västervik. På sträckan Norsholm-Kimstad kom
banan dock att byggas i princip parallellt med den normalspåriga
stambanan. Mellan Kimstad och Finspång går linjen
mellan sjöarna Roxen och Glan vilket även blev namnen
på de två ånglok man införskaffade till
trafiken. Roxen slutade för övrigt sina dagar som lok
vid kolgruvorna i Ny-Ålesund på Svalbard.
Norra Östergötlands Järnvägar
1896 gick de två järnvägsbolagen samman i det
nyligen bildade Norra Östergötlands Järnvägar
(NÖJ). NÖJ tog även över det påbörjade
bygget av banan från Pålsboda till Örebro. Denna
sträcka öppnades för trafik 1901. Något senare
byggdes smalspåret även vidare österut från
Kimstad till Norrköping och invigdes 1906. På denna
sträcka fanns visserligen redan stambanan men en direkt smalspårsförbindelse
var önskvärd. Till en början användes en provisorisk
station i Norrköping men från 1910 gick tågen
till Norrköping Östra som även användes av
smalspårstågen mot Söderköping och Vikbolandet
(NSVJ).
Trafiken
blev så småningom högst betydande och NÖJ
uppvisade god lönsamhet tack vare bland annat transporterna
från och till järn- och pappersbruken i Finspång,
Ljusfors och Skärblacka. I vanlig ordning förändrades
bilden med lastbils- och busstrafikens framväxt. Överföringsvagnar
började användas för att effektivisera transporterna.
1930 bildades en större trafikförvaltning då NÖJ
tillsammans med övriga östgötasmalspår (NSVJ
och Mellersta Östergötlands Järnvägar) gick
samman i Trafikförvaltningen Östergötlands smalspåriga
Järnvägar. 1950 togs hela trafikförvaltningen över
av staten.
Det
östgötska smalspåret krymper och försvinner
På 1960-talet, efter att SJ tagit över, började
det stora smalspårsnätet att läggas ned. För
före detta NÖJ:s del började nedläggningarna
1962. All trafik Hjortkvarn-Örebro försvann liksom persontrafiken
Norrköping-Kimstad och Finspång-Hjortkvarn. Samma år
breddades sträckan Kimstad-Finspång i syfte att effektivisera
godstransporterna. Tiden med normalspåriga persontåg på sträckan blev dock ganska kort - persontrafiken drogs in 1970. Godstrafiken på smalspåret Finspång-Hjortkvarn blev däremot kvar betydligt längre
och lades ner formellt 1988 (trafiken hade upphört året
innan). Linjen var då SJ:s sista smalspårssträcka.
Trafiken under SJ-tiden upprätthölls till stor del med
lokomotorer typ Z4p.
Trafik
Godståg
körs flera gånger varje dag mellan Norrköping
och Skärblacka/Finspång. På sträckan Kimstad-Finspång
körs de i form av vagnuttagning. Tågen till Finspång körs av Green
Cargo och dras av diesellok typ T44. Största godskunden i Finspång är en aluminiumindustri. Transporterna till och från pappersbruket i Skärblacka ombesörjs numera av TGOJ som använder diesellok typ T43 eller T44.
Beskrivning
I Kimstad (Kms, 0 km) längs Södra
stambanan mellan Linköping och Norrköping svänger
banan mot Finspång av mot nordväst. Anslutningen är
i riktning mot Linköping varför godstågen - som
utgår från Norrköping - måste byta färdriktning
i Kimstad. Banan går längs Motala ström upp till Skärblacka (Sbl, 5 ½ km). I Skärblacka korsas
strömmen och sedan går banan länge nära stranden
av sjön Glan. Under banans storhetstid fanns även hållplatser
i Ljusfors (8 km) samt i Doverstorp (16 km). Vid Doverstorp
har banan lämnat Glan men går sedan istället längs
den mindre sjön Dovern vars utlöpare sträcker sig
ända upp till Finspång (Fg, 23 km).
Tidigare fortsatte linjen från Finspång mot nordväst
via Hjortkvarn, korsade Västra
stambanan i Pålsboda och fortsatte sedan till Örebro.
Mera
om banan
 Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata
1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Göte
Persson: Finspång-Norsholms järnväg 100 år,
tidskriften Tåg nr 10/1986
K-G Kindgren:
Lokeldare på NÖJ, tidskriften Tåg nr 7/1987
Oskar
Fröidh & Björn Fura: Nedläggning av Finspång-Hjortkvarn,
tidskriften Tåg nr 8/1988
Lars
Granström & Owe Danneskog: En särling i Finspång,
tidskriften Tåg nr 1/2005
 På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butiken
Banverket: Järnvägskartor
Om
Norrköping - Söderköping - Vikbolandets Järnväg
Stig
Lundins historiska hemsida: Vikbolandsbanan
Växling i Finspång med T44 362. Stationshuset och
stationsområdet disponeras sedan länge av busstrafiken.
Foto 2004. |
 |
Morgontåget
från Finspång med T44 339 väntar på
att få köra ut på stambanan i Kimstad. X12
3190 som tåg Norrköping-Tranås passerar.
Foto i maj 2004. |
|
|
Bokmärk
