(Stockholm-) Karlberg-
Enköping-Västerås-Arboga-
Hovsta (-Örebro)
Mälarbanan

Jädersbruk-Frövi

Närkontakt med Mälaren: Ett regionaltåg Stockholm-Västerås bestående av en trevagnars X40-motorvagn på bron mellan Stäksön och Kungsängen i oktober 2006.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm Längd: Karlberg-Hovsta 187 km; Jädersbruk-Frövi 26 km Dubbelspår: Karlberg-Kolbäck, Valskog-Arboga, Ökna-Alväng Elektrifierad: Ja Fjärrblockering: Ja ATC: Ja

Historia
Köping-Hult-banan
En mindre del av den nuvarande Mälarbanan har anor i Sveriges första egentliga järnväg. 1856 startade Köping-Hults Järnväg (KHJ) trafik på sträckan mellan Ervalla - som då hette Dylta - och Örebro, året efter även mellan Arboga och Ervalla via Frövi. KHJ var som namnet berättar tänkt att förbinda Mälaren vid Köping med Vänern vid Hult (Hult ligger strax söder om Kristinehamn). KHJ skötte även trafiken på järnvägen från Ervalla till Nora som även den öppnades 1856. Detta år hade KHJ även påbörjat den tänkta järnvägen mellan Köping och Arboga, men detta arbete kunde inte fullbordas förrän 1867. Från det året kunde man åka tåg från Köping till Stockholm, men inte via Västerås utan via Örebro-Hallsberg och Västra stambanan.

Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar
När sträckningen av Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg skulle fastläggas i slutet av 1850-talet hade man att välja mellan att dra den norr eller söder om Mälaren. Som bekant blev valet det senare istället för att låta stambanan passera betydande städer som Västerås och Örebro. Eftersom ingen statlig järnväg såg ut att komma till stånd i området bildades 1871 Stockholm-Westerås-Bergslagens Jernvägs-Aktiebolag (SWB) med bl.a. Västerås stad som större intressent. Avsikten var att förbinda Stockholm med Bergslagen genom dels en sydlig järnväg till Västerås och Köping, dels en nordlig gren till Ängelsberg. Förgreningspunkten kom att ligga i Tillberga nordost om Västerås. Om linjen till Ängelsberg, se vidare Kolbäck-Ludvika. År 1875 kom SWB igång med trafik på sträckan Tillberga-Köping (samtidigt öppnades banan Tillberga-Sala) och ett år senare på hela sträckan Tomteboda-Köping. Restiden mellan Stockholm och Västerås var cirka fyra timmar.

Så småningom under gemensam SJ-hatt
År 1897 kom KHJ - som nu hette Örebro-Köpings Järnväg (ÖKJ) - att ingå i Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund (TGO, sedermera TGOJ). Se vidare Kolbäck-Oxelösund angående TGOJ. SWB å sin sida förstatligades 1944. År 1946 infördes eldrift på den första etappen mellan Tomteboda och Kungsängen. Året därpå införde SJ och TGOJ gemensamt eldrift på hela sträckan Kungsängen-Frövi. Dubbelspår till Spånga byggdes redan år 1908; detta förlängdes sedan till Kallhäll i början av 1960-talet. Pendeltågssystemet av dagens modell infördes 1968 och fick på denna linje slutstation i Kungsängen.

Svartvikstunnelns mynning på Kungsängensidan i september 2004. Pendeltågen går här in på två separata spår genom Kungsängens station. Det då nystartade X2000-tåget Göteborg-Stockholm via Västerås (som sedan dess åter upphört) susar förbi i motsatt riktning.

Mälarbanan
Restiden mellan Stockholm och Västerås var under 1980- och 90-talen omkring 80 minuter och kapaciteten var låg på enkelspåret mellan Kallhäll och Västerås. För att möjliggöra ökad pendling startade därför under 80-talet planeringen av den s.k. Mälarbanan - en utbyggnad till dubbelspår på en stor del av banan och delvis nya linjedragningar. Det först färdigställda projektet (år 1993) var dubbelspåret mellan Västerås Västra och Kolbäck i delvis ny dragning. 1995 stod den likaledes delvis nya linjen mellan Bålsta och Ekolsund klar med bl.a. en ny lång bro över Ekolsund.

Därefter har nya dubbelspårssträckningar successivt tillkommit samt den nya linjen Jädersbruk-Hovsta (se nedan). År 2001 försvann till slut den sista flaskhalsen i och med den nya linjen över Stäksön. Därmed finns dubbelspår hela vägen mellan Stockholm och Kolbäck och snabba motorvagnståg som X40 och Regina kan nu köra mellan Stockholm och Västerås på 53 minuter. Utbyggnaden har även gjort det möjligt att förlänga pendeltågstrafiken från Kungsängen till Bålsta.

Trafik
1998 slutade SJ i stort sett att köra andra tåg än X2000 mellan Stockholm och Göteborg via Västra stambanan. De lokdragna InterCity-tågen började man istället köra norr om Mälaren via Västerås och Örebro. I juni 2006 infördes X40-motorvagnar i dessa tåg men detta försök avblåstes snabbt. X40 används dock i kompletterande regionaltåg mellan Stockholm och Västerås/Örebro. Regionaltågen ingår i samarbetet Trafik i Mälardalen (TiM).

Mellan Karlberg och Bålsta tillkommer SL:s pendeltåg som utgörs av motorvagnssätt typ X10 och X60, i enstaka fall X1. Trafikutövare sedan juni 2006 är Stockholmståg.

Vidare ses Svealandsbanans tåg på sträckan Valskog-Arboga och på sträckan Västerås Norra-Kolbäck den regionala trafiken mellan Sala och Norrköping bestående av Reginamotorvagnar samt X12-vagnar. Slutligen - på sträckan mellan Västerås och Kolbäck - går motorvagnarna mellan Västerås och Fagersta-Ludvika, också främst Reginatåg.

Godstrafiken på Mälarbanan är relativt liten i jämförelse med persontrafiken, särskilt vad beträffar genomgående trafik. Vissa delsträckor som Västerås-Kolbäck och Valskog-Frövi har större godsvolymer. Green Cargo och TGOJ dominerar.

Ett InterCity-tåg Stockholm-Västerås-Göteborg lämnar Stockholm i juni 2004. Fd Svenska Orientexpressens (numera SJ:s egna) mörkblå restaurangvagnar typ R12 används ännu i vissa av dessa tåg. I bakgrunden Karlbergs pendeltågsstation.

Beskrivning
En resa på Mälarbanan med fjärrtåg börjar på Stockholm Central (Cst, 0 km). Strax efter att pendeltågsstationen Karlberg (Ke, 2 km) passerats, i höjd med bangården i Tomteboda, avviker Mälarbanan från linjen Stockholm-Uppsala. Banan börjar på en lång svängd viadukt över Tomtebodas spår och går sedan nära hyreshusen i Huvudsta (Huv, 4 ½ km) i södra Solna. Här ansluter ett spår för godstågen från Tomteboda.

Sedan några år stannar alla tåg i Sundbyberg (Sub, 6 km) som nås några minuter senare. Efter Sundbyberg kan man lägga märke till Solvalla travbana på vänster sida och ana Bromma flygplats därbakom. Krysstation Duvbo (Duo, 9 km) passeras. Under den vidare färden fram till Jakobsberg präglas utsikten av småindustrier.

I Spånga (Spå, 11 km) har ett nytt stationshus byggts under 2003. Här finns också ett kort sidospår till Lunda industriområde - detta är en rest av Spånga-Lövsta Järnväg på vilken persontrafik bedrevs mellan Spånga och Hässelby. Persontågen försvann 1956 i samband med att tunnelbanan utbyggdes till Hässelby. Banan är annars mest känd för sina "soptåg" - bortom Hässelby användes den enbart för transporter av sopor ut till Riddersvik. Denna trafik pågick till 1970.

Det nya stationshuset i Spånga i januari 2004.

Pendeltågsstation Barkarby passeras sedan - detta är järnvägstekniskt en hållplats vid namn Barkarby Östra (Bkbö, 14 km). Krysstation Barkarby (Bkb, 14 ½ km) följer nämligen kort därefter och sedan station Jakobsberg (Jkb, 17 km). Jakobsbergs station genomgick en stor ombyggnad under 2005. Efter pendeltågsstationen i Kallhäll (Khä, 21 km) började tidigare en av Sveriges hårdast belastade enkelspåriga järnvägar, men denna flaskhals är som nämnts borta sedan 2001. Mellan Kallhäll och Kungsängen ringlade sig tidigare banan över Stäksön men denna vackra sträcka är nu ersatt av en rak järnväg med inte mindre än sex tunnlar. I tur och ordning har de fått namnen Båghustunneln (565 m), Trappebergstunneln (130 m), Stäkettunneln (412 m), Stäksundstunneln (123 m), Dalkarlstunneln (142 m) och Svartvikstunneln (540 m).

X60 6025 och 6019 som pendeltåg Västerhaninge-Bålsta väster om Kungsängen den 6 oktober 2006.

I samband med omläggningen fick Kungsängen (Kän, 26 km) - strax efter Stäksön - en ny fyrspårig station. Från Kungsängen fortsätter sedan hösten 2001 i princip varannat pendeltåg vidare till Bålsta. Efter Kungsängen rullar tåget över slättmark. Vid Bro ses SL:s nya depå för pendeltågen typ X60 på vänster sida. Bro (Bro, 35 km/km 36) pendeltågsstation och Toresta (Tot, 39 km/km 41) krysstation passeras. Den drygt 400 meter långa Håbotunneln genomkorsas.

Bålsta (Bål, 44 km/km 45) är numera västlig slutpunkt för SL:s pendeltågstrafik. Här stannar även fjärrtågen. På den i huvudsak nybyggda linjen mellan Bålsta och Grillby är det svårt att missa den 900 meter långa Ekolsundsbron vid Ekolsund (Eko, 55 km/km 56). Det lilla samhället Grillby (Gib, 64 km/km 65) passeras och nästa uppehåll blir Enköping (Ep, 72 km/km 73). Enköping hade tidigare järnvägsförbindelse med såväl Uppsala (till 1979) som Heby på nuvarande Dalabanan (till 1959), men av detta återstår intet.

Sträckan Enköping-Västerås Norra har åter huvudsakligen ny rak sträckning. Även detta avsnitt har en tunnel, den 321 meter långa Ullbrotunneln några kilometer efter Enköping. Krysstation Lundby (Lub, 82 km/km 83) passeras. Vid Tortuna (Ttu, 94 km/km 95) kan man lägga märke till ett elektrifierat spår som slutar i tomma intet utan att ansluta till Mälarbanan. Det är den gamla linjen mot Västerås via Tillberga. Spåret används numera endast för provkörningar av verkstaden i Tillberga. Vid Västerås Norra (Vån, 102 km/km 106) ansluter banan återigen till den gamla linjen som ansluter från Tillbergahållet i nordost (numera enbart använd av tågen från Sala). På vänster sida ses här Bombardiers anläggning för tillverkning och underhåll av järnvägsfordon - tidigare känt som Asea, ABB och sedan ADTranz. Vid Västerås C (Vå, 107 km/km 111) station ligger den massiva tornbeprydda byggnad från 1919 som än idag rymmer ABB:s svenska huvudkontor.

Ett av de genomgående tågen Göteborg-Västerås-Stockholm mellan Munktorp och Kolbäck i oktober 2006. Foto Mattias Eriksson.

Ett tåg från Stockholm anländer till Arboga den 30 april 2003. I bakgrunden St Nikolai kyrka.

I Valskog (Vsg, 151 km/km 337) ansluter Svealandsbanan från Kungsörhållet och härifrån finns åter två spår fram till Arboga (Arb, 159 km/km 329). Arboga fick en ny trespårig station 1996 med för ovanlighetens skull mera centralt läge än den gamla. Strax före stationen på vänster sida alldeles vid järnvägen ligger St Nikolai-kyrkan med anor i 1100-talet. En kort bit efter Arboga delar banan upp sig i två grenar. Platsen heter Jädersbruk (Jbk, 162 km/km 326).

Jädersbruk-Hovsta
År 1997 invigdes det spår som tar av mot sydväst i Jädersbruk. Denna 36 kilometer långa helt nybyggda linje är enkelspårig förutom ett 10 kilometer långt dubbelspår mellan Ökna (Öa, 167 km/km 5) och Alväng (Aä, 177 km/km 15). Strax efter Jädersbruk korsas Arbogaån. Banan går sedan jämte E18/E20:s nya motorvägssträckning och stiger kraftigt upp genom skogen. Banan är byggd endast för persontrafik och har därför lutningar på upp till 25 promille vilket är ovanligt mycket. Ute på slätten igen ansluter den vid Hovsta (Hsa, 198 km/km 232) till banan Frövi-Örebro och ger alltså en kortare väg för tåg mellan (Stockholm-) Arboga och Örebro. Från Hovsta är det sedan en dryg halvmil till Örebro C (Ör, 205 km/km 224).

Stålpendeln Oxelösund-Borlänge närmar sig Fellingsbro den 22 oktober 2006. Green Cargo tog över denna trafik från TGOJ under 2005. Foto Mattias Eriksson.

Jädersbruk-Frövi
Tidigare fanns endast en linje, nämligen den som tar av åt nordväst från Jädersbruk via Ålsäng (Ålg, 167 km/km 321) och Fellingsbro (Feb, 173 km/km 314) till Frövi (Fv, 188 km/km 300). Detta är Köping-Hult-banans, sedermera Örebro-Köpings Järnväg och ytterligare senare TGOJ:s, ursprungliga sträckning. I Frövi ansluter denna bana dels via Frövi station vidare mot Örebro (den väg tågen Stockholm-Örebro tidigare gick), dels till banan mot Ställdalen. Tidigare fanns två mellanstationer mellan Fellingsbro och Frövi: Ullersäter (183 km/km 305) och Vanneboda (186 km/km 302). Ursprungligen var Vanneboda anslutningsstation till Frövi-Ludvika Järnväg mot Ställdalen-Ludvika. Linjen Jädersbruk-Frövi används emellertid normalt endast av godståg sedan 1997.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Lennart Wållström mfl: Mälarbanan - då och nu. Mälarbanans Intressenter AB och Konsortiet Mälarbanan, 1997
Flera författare: Flera artiklar om Köping-Hults Järnväg. Spår, Järnvägsmusei Vänners årsbok 2000
Thomas Walldow: Dingtuna station - en historik, tidskriften Tåg nr 10/1988
Christian Hammarström: Mälarbanan nästan halverar restiderna, tidskriften Tåg nr 5/1995
Thomas Johansson: Lyckad start för tåg på tvären, tidskriften Tåg nr 10/1997
Thomas Johansson: Sista etappen på Mälarbanan, tidskriften Tåg nr 5/1999
Jan Lindahl: Besvärligt enkelspår försvinner, tidskriften Tåg nr 6-7/2001
Manne Schmitz: Ny depå för nya pendeltåg, tidskriften Tåg nr 6-7/2005
Erik Lundqvist: Västerås och Västeråsbanan, tidskriften Klart Spår nr 2/2002
Rolf Sten: Historiskt om svenska järnvägar; Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Banverket: Järnvägskartor

Om Spånga-Lövsta Järnväg
Peter Erman: Spånga-Hässelby, tidskriften Tåg nr 7/1984

Om Enköping-Heby-Runhällens Järnväg
Per Rundblad: Enköping-Heby-Runhällens Järnväg, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 55
Bengt Sjöberg: Minnen omkring en järnväg, tidskriften Tåg nr 8/1991

Om KUJ/KURJ
Rolf Sten: Historiskt om svenska järnvägar; KUJ/KURJ

SWB hade ett relativt stort lokstall öster om Sundbybergs station. Det finns ännu kvar och disponeras av Banverket. På bilden passerar ett pendeltåg Kungsängen-Västerhaninge med X420-vagnar lokstallet i februari 2004.		Ett kvällståg mot Stockholm och Västerhaninge i Kungsängen sommaren 2004. Denna pendeltågstyp, X420, slopades hösten 2005.
X60 6005 svänger in från Mälarbanans spår till den nybyggda pendeltågsdepån i Bro. Vid tillfället - den 21 maj 2005 - hade ännu varken X60-tågen eller depån tagits i bruk. Foto Krister Påvall.		Tre rymdskepp har långtidsparkerat på pendeltågsstationen i Bro som togs i bruk i augusti 2001. Skulpturernas formgivare Annika Oskarsson kallar dem "Farkost I-III". Foto 2004.
X60 6028 och 6035 inväntar avgång mot Stockholm och Västerhaninge i Bålsta hösten 2006. Pendeltågsnätets västra utpost utgörs av ett stickspår med stoppbock mellan de två fjärrtågsspåren.		Tågmöte i Köping 1992. Ett loktåg mellan Örebro och Stockholm med Rc2 1097 möter ett regionaltåg (X10 105) från Västmanlands Lokaltrafik.