Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Banguide

Banguide - förstasidan
Sök i banguiden
Bild: Järnvägskarta. Klicka för att gå till kartsidan.Hässleholm-Eldsberga
(-Halmstad)


Bild: Godståg Halmstad-Malmö i Vankiva 2005
X2000 Göteborg-Malmö i Vittsjö 7 augusti 2006.

Banfakta
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Hässleholm-Eldsberga 79 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Ja
  • Fjärrblockering: Ja
  • ATC: Ja


Historia

När Södra stambanan skulle byggas i mitten av 1850-talet funderade man på en sträckning utmed de gamla handelsvägarna förbi Markaryd. Men banan drogs längre österut via Hässleholm och Markaryd blev utan järnväg.

Bild: Monument över järnvägsbygget Vittsjö-Hässleholm
I Vittsjö finns detta monument över järnvägsbygget Vittsjö-Hässleholm.

Det blev istället två privatbanor som fick bryta isoleringen nästan fyrtio år senare. 1890 öppnades Vittsjö-Hässleholms Järnväg (WHJ) och 1892 invigdes fortsättningen Vittsjö-Markaryds Järnväg (WMaJ). De två bolagen slogs samman 1897 till Hässleholms-Markaryds Järnväg (HMJ). Ekonomin var nämligen inte den bästa eftersom de magra trakterna bara gav lite trä och torv att transportera.

Länk mellan stambanorna

1899 öppnades Markaryd-Veinge Järnväg (MaVJ). Veinge låg på Väskustbanan och nu hade Markaryd plötsligt förbindelse med två stambanor. Och bättre blev det - i slutet av 1890-talet drogs även Skåne-Smålands Järnväg (SSJ) förbi Markaryd som blev en knutpunkt med järnvägar i fyra riktningar.

MaVJ och HMJ hade ett nära samarbete med gemensam trafik. De två banorna blev till en när de båda bolagen förstatligades 1930. Efter elektrifiering 1935 blev Markarydsbanan en kompletterande länk mellan Västkustbanan och Södra stambanan. En del Göteborgståg kördes via Hässleholm-Markaryd och banan kom också väl till pass när man behövde leda om tåg vid trafikstörnningar och banarbeten.

Nedläggning av persontrafik
Den lokala persontrafiken lades ner i mitten av 1970-talet men några fjärrtåg fortsatte att göra uppehåll i Markaryd fram till 1992. Banan fortsatte att användas för genomgående persontrafik till slutet av 1990-talet. Persontrafiken återkom 2005 när nattågen Malmö-Stockholm/Oslo började ledas via Hässleholm och Göteborg och 2006 började även X2000-tågen Malmö-Göteborg gå via Hässleholm.

Trafik
Persontrafiken består av SJ:s X2000-tåg Malmö-Göteborg. Dessa tåg gör inga uppehåll på banan förutom i Hässleholm. Omledning av andra persontåg från Västkustbanan kan också förekomma vid trafikstörningar och banarbeten.

Även nästan alla godståg är genomgående. Undantaget är de V5-dragna godståg som går Hässleholm-Markaryd (för vidare färd till pappersbruket i Timsfors på banan Markaryd-Traryd). Dessa tåg körs av Green Cargo som också kör genomgående tåg med Rc2, Rc4, Rm och T44 som dragkraft. Även andra godsbolag kör på banan.

Bild: X2000 mot Malmö passerar den f d stationen i Bjärnum 2006
X2000 mot Malmö passerar den
f d stationen i Bjärnum 2006.
Beskrivning
Markarydsbanan viker av från Södra stambanan i den norra änden av bangården i Hässleholm (Hm, 0 km/km 72 - startpunkt Veinge) och fortsätter västerut. I Vankiva (5 km/km 67) och Mala (10 km/km 62) fanns tidigare stationer. Bjärnum (Bjm, 16 km/km 56) är känt för sina möbelindustrier och var en av de större mellanstationerna på banan men alla sidospår är numera borta. Det gula stationshuset finns kvar. Intill järnvägen står ett Du2-lok och några äldre vagnar uppställda av en lokal järnvägsförening.

Även i Vittsjö (22 km/km 50) finns några gamla personvagnar. De köptes in av en restaurang som håller till i stationshuset. Järnvägen går vackert utmed en sjö innan den åter försvinner in i skogen. Emmaljunga (29 km/km 43) var en stor utlastningsplats för torv men domineras idag av en barnvagnstillverkare.

I Markaryd (Mrd, 37 km/km 35) finns fortfarande en ganska stor bangård. Här korsades Markarydsbanan av Skåne-Smålands Järnväg som fram till 1930-talet hade en egen station på den ena sidan av bangården, kallad Markaryd Västra. Linjen söderut revs på 1990-talet, men norrut ligger banan kvar till Traryd och delen till Timsfors trafikeras regelbundet av godståg (se Markaryd-Traryd).

Knäred (Knä, 57 km/km 15) var tidigare station men är nu degraderad till linjeplats. I Veinge (72 km/km 0) fanns fram till i början av 1990-talet anslutningen till Västkustbanan, men efter en omläggning fortsätter nu Markarydsbanan på Västkustbanans gamla spår förbi Genevad (Gnd, 76 km) till Eldsberga (Ea, 79 km) som ligger ungefär en mil söder om Halmstad.

Framtid
Diskussioner har förts om att återuppta den lokala persontrafiken på banan men än så länge finns inga konkreta planer. Orter som är tänkbara för tåguppehåll är Bjärnum, Vittsjö och Markaryd.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90

Järnvägsbyggnader i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1991
På järnväg.net: Veckans bild 209:
Sommarkväll med gammeldansk
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Banverket: Järnvägskartor

Bild: Den f d stationen i Vankiva 2005
Den f d stationen i Vankiva 2005.
Bild: X2000 mot Göteborg i Markaryd 2006
X2000 mot Göteborg i Markaryd 2006.
Bild: BK Tåg TMX 1042 med godståg i Hässleholm 2004
BK Tåg TMX 1042 med ett godståg lastat med trävaror lämnar Hässleholm på väg mot Västkusten. Foto augusti 2004.
Bild: De uppställda museifordonen i Bjärnum 2006
De uppställda museifordonen i Bjärnum 2006.
Bild: Godståg Halmstad-Malmö i Vankiva 2005
Godståg Halmstad-Malmö i Vankiva 2005.
  Bild: Stationen i Vittsjö 2003
Stationen i Vittsjö 2003.






  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök