Halmstad-Värnamo-Nässjö
Torup-Hyltebruk

Vid Vaggeryds station finns en semafor uppställd som minnesmärke. Stationen var en av de sista i landet som reglerades med hjälp av semaforer. Foto i december 2003.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm Längd: 196 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Nej Fjärrblockering: Nej ATC: Utbyggnad pågår Landeryd-Nässjö

Historia
I 1860-talets slut fattade lokala intressenter beslut om att förbinda Halmstad (som vid denna tid saknade järnväg) med dåvarande Södra stambanan Malmö-Falköping. Jönköping valdes som anslutningspunkt och bolaget Halmstad-Jönköpings Järnvägsaktiebolag bildades. År 1872 kunde banbygget äntligen komma igång.

Nytt slutmål under arbetets gång
Man började bygga banan från Halmstad och västerut men efter ungefär ett år beslöts att ändra banans sträckning och istället ansluta den till stambanan i Nässjö. Bygget gick inte särskilt snabbt och drabbades tidigt av ekonomiska problem. 1877 kunde banan öppnas mellan Halmstad och Värnamo och i januari 1880 även mellan Värnamo och Lindefors (nuvarande Hok). I december 1882 kunde äntligen hela linjen Halmstad-Nässjö invigas men efter bara tre år gick bolaget i konkurs. Det rekonstruerades emellertid och återuppstod som Halmstad-Nässjö Järnvägar (HNJ).

HNJ växer och frodas
Det nya bolaget gick det bättre för och det växte så småningom kraftigt genom förvärv och eget byggande av sidobanor. Banan gick till stor del genom industriellt outvecklade trakter men järnvägen bidrog till att skogsbruk och industrier växte upp, vilket i sin tur skapade bärkraft åt HNJ.

Kinnared-Fegens Järnväg och Fegen-Ätrans Järnväg trafikerades från början av HNJ men togs över helt år 1886 respektive 1890. 1894 invigdes linjen Vaggeryd-Jönköping och därmed blev Halmstad till sist förbundet med Jönköping. Trafiken på den blivande sidobanan till Hyltebruk började med godstrafik på sträckan Torup-Rydöbruk år 1898; 1909 var hela linjen färdig och fick nu även persontrafik. 1901 öppnades sidobanan från Reftele till Gislaved. Västra centralbanan Landeryd-Falköping trafikerades från start av HNJ men köptes upp 1917 och inkorporerades helt i bolaget sex år senare.

Berömda snabbvagnar
1938 blev HNJ en av pionjärerna i Sverige på snabbmotorvagnståg när de tre populära röda s.k. snabbvagnarna sattes in både på sträckorna Halmstad-Nässjö och Halmstad-Falköping. Toppfarten var 110 km/h och dessa tåg har kallats Sveriges första snabbtåg. Restiden Halmstad-Nässjö minskade i ett slag med minst en timme till cirka tre timmar, vilket bara är tjugotalet minuter mera än idag.

Tåg mot Nässjö ankommer Vaggeryd en kylig decemberdag 2003.

Efter förstatligandet
HNJ förstatligades år 1945. SJ fortsatte till en början bedriva ungefär samma trafik som HNJ och tog bland annat över snabbvagnarna som blev SJ Yo2 536-38. De började användas även i direkttåg Halmstad-Nässjö-Oskarshamn. Vagnarna ersattes av Y7-rälsbussar på 1960-talet. En period 1968-74 kördes även lokdragna persontåg, med diesellok typ T43 som dragkraft, på banan. Direktvagnar till Stockholm medfördes.

Nedläggningsepoken för HNJ:s gamla bannät inleddes med sidobanorna där persontrafiken drogs in 1957 till Hyltebruk, 1961 till Ätran och 1962 till Gislaved. Under 80-talet lades gamla Västra centralbanan ned, medan HNJ:s kärna - banan Halmstad-Nässjö med sidolinjen till Jönköping - har överlevt trots återkommande hot. Som i övriga Sverige ersattes Y7-generationen av Y1-vagnar på 80-talet. Likaså som på andra håll ljusnade persontrafikens framtid när länstrafikbolagen beslutat sig för att behålla och satsa på de kvarvarande banorna. År 1990 återinfördes även persontrafiken mellan Torup och Hyltebruk. Sex år senare lades den åter ner. 1996 drogs även Hyltebruks tågklarerare in, varvid sidobanan blev en s.k. vut-bana, dvs. godstrafiken bedrivs i form av vagnuttagningar.

Trafik
Persontrafiken Halmstad-Nässjö ingår i Krösatågen och utförs av företaget Merresor på uppdrag av länstrafikbolagen. Trafiken ombesörjs huvudsakligen med moderna dieselmotorvagnar typ Y31/Y32 men även Y1 förekommer.

Green Cargo kör godståg med diesellok typ T44 på sträckorna Halmstad-Torup-Hyltebruk, Halmstad-Smålandsstenar (med avstickare till Smålands Burseryd) samt Vaggeryd-Nässjö. Även andra godstrafikföretag förekommer.

Beskrivning
Tågen på denna bana lämnar Halmstad C (Hd, 0 km/km 152) i samma riktning som Västkustbanans tåg mot Göteborg. Alldeles i utkanten av Halmstad - vid Furet (Fur, 2 km/km 149) - svänger Västkustbanan norrut medan f.d. HNJ fortsätter mot nordost längs Nissan. Strax efteråt stannar tåget vid hållplatsen Sannarp (Sarp, 3 km/km 193). Längs sträckan närmast Halmstad har en rad stationer lagts ned: Sperlingsholm (5 km/km 191), Åled (11 km/km 185) och Sennan (15 km/km 181). Banan korsar Nissan och når sedan Oskarström (Om, 19 km/km 177) där uppehåll görs vid den obevakade stationen. Här har funnits en sulfitfabrik som alstrat en hel del transporter åt banan under årens lopp. Även Johansfors (23 km/km 173) och Fröslida (30 km/km 166) har förlorat sina stationer.

Stationshuset i Torup 2004.

I Torup (Tou, 39 km/km 157) svänger godsbanan till Hyltebruk av på höger sida strax efter stationen. Brännögård (Bög, 45 km/km 151) före detta håll- och lastplats passeras. Persontrafiken här drogs in 1977. Så följer hållplatsen i Kinnared (Kid, 47 km/km 148) och sedan stationen i Landeryd (Lrd, 59 km/km 137). Landeryd har varit en betydande station med som mest tio lok stationerade i lokstallet. Härifrån utgick som nämnts Västra centralbanan till Falköping via Limmared och Ulricehamn. Spåret ligger numera bara kvar upp till Ambjörnarp. År 2004 startade Landeryds Järnvägsmuseum sin verksamhet i det gamla lokstallet som nyligen tömts på sitt förråd av beredskapslok.

Vi gjorde ett kort besök i Småland mellan Kinnared och Landeryd men i Skeppshult (Sph, 68 km/km 128) har vi definitivt lämnat Halland för Småland. Här är stationen nedlagd och degraderad till linjeplats. Nästa uppehåll är stationen i Smålandsstenar (Sdr, 73 km/km 123). Nissan korsas på nytt efter stationen och sedan går banan rakt österut fram till Värnamo. Linjeplats Fållinge (Fål, 74 km/km 122) passeras. I Reftele (Rft, 84 km/km 112) kunde man fram till 1962 byta tåg för att resa till Anderstorp och Gislaved och även vidare från Gislaved till Hestra på linjen mellan Borås och Värnamo. Bandelen Reftele-Gislaved ingick i HNJ. Godstrafik fanns kvar upp till Anderstorp fram till 1991. Så följer Bredaryd (Bdy, 93 km/km 103) och Forsheda (Fod, 99 km/km 97) stationer. Forsheda station hade tidigare en anslutande 600 millimeters torvbana från en närbelägen torvmosse. Sedan juni 2005 görs däremot inte uppehåll vid hållplatsen i Kärda (Käd, 105 km/km 91).

Y31 1402 "Pälle Näver" lämnar Värnamo på väg söderut den 11 maj 2004. I bakgrunden stationshuset i tegel.

När banan närmar sig Värnamo gör den en skarp sväng norrut samtidigt som före detta Skåne-Smålands Järnväg (SSJ) ansluter söderifrån. Trots att det som är kvar av SSJ har mycket blygsam trafik är Värnamo (V, 115 km/km 81) station alltjämt en järnvägsknut. Orten genomkorsas även av den elektrifierade Kust-till-kust-banan som ansluter från Alvesta på höger sida före stationen och sedan tar av mot nordväst.

Från Värnamo fortsätter HNJ norrut genom ganska enahanda skogsterräng. Hållplatsen Hörle (Hrl, 123 km/km 73) passeras. Klevshult (Kvh, 134 km/km 62) blev åter station år 2003 efter att behovet av mötesspår ökat på sträckan Värnamo-Vaggeryd. I Hörle och Klevshult stannar i regel inte de genomgående tågen mellan Halmstad och Nässjö. I Skillingaryd (Syd, 143 km/km 53) gör däremot alla persontåg uppehåll. Stationen är en av de större mellanstationerna på linjen och har ett imponerande stationshus i tegel och gul puts.

Strax före uppehållet i Vaggeryd passeras lastplatsen i Stödstorp (149 km/km 46) som numera ingår i Vaggeryd station. Här anlades strax efter förra sekelskiftet Munksjö sulfatfabrik intill HNJ. Bruket lades ned 1982 men här finns alltjämt flera industrier. Före massafabrikens tid dominerades trakten av järnbruket i Götafors (150 km/km 45) som hade hållplats fram till 1934. Vaggeryd (Vgd, 152 km/km 44) är en järnvägsknut i det mindre formatet där de båda HNJ-banorna mot Nässjö respektive Jönköping delar sig. Stationen var en av de sista med semaforer men moderniserades i slutet av 1990-talet och förlorade då en del av sin gammaldags charm. Fortfarande sker dock många tågmöten här. Efter Vaggeryd blir landskapet mer kuperat och järnvägen slingrar sig fram mellan skogsbackar och små sjöar. Banan har nu kommit upp till det småländska höglandet. Vi kommer till Hok vars station ursprungligen hette Lindefors. Hållplatsen har nyligen flyttats från linjeplats Hok (Hok, 160 km/km 36) till den nuvarande och mer centralt lokaliserade Hok östra (Hokö, 161 km/km 35).

Så når banan Malmbäck (Mbä, 177 km/km 19), en av banans småstationer. Vi är nu en bra bit upp på det småländska höglandet - dess topp Tomtabacken (377 m.ö.h.) ligger bara en halvmil rakt söder om Malmbäck. En stund efter upphållet kan man på höger sida se en vidsträckt torvmyr. Strax norr om denna ligger lastplatsen Stolpen (Soe, 183 km/km 13) med sitt lilla röda stationshus 337 meter över havet. Sidospåret verkar dock inte användas i någon större utsträckning och persontrafiken upphörde redan 1966.

Sista station före Nässjö är Fredriksdal (Fdl, 187 km/km 9). Här stannar bara enstaka persontåg och det gula stationshuset revs i början av 2004. Även i Bodaberg (191 km/km 5) drogs persontågens uppehåll in 1966. Även här har brutits torv och ett flera kilometer långt 600 mm-spår förbinder alltjämt Vildmossen med torvströfabriken. Efter några kilometer kommer vi till utkanterna av Nässjö (N, 196 km/km 0) där flera industrispår svänger av. Infarten till stationen sker från sydväst.

Tåg från Hyltebruk med T44-loken 336 och 314 i Torup den 29 juli 2004. Balarna från pappersbruket transporteras i s.k. Stora-boxar (SECU-boxar). Foto Johnni Lassen.

Torup-Hyltebruk
Efter stationen i Torup (Tou, 0 km) tar banan till Hyltebruk av österut medan huvudlinjen mot Nässjö fortsätter norrut. Anslutning finns från båda hållen via ett triangelspår (byggt redan 1925). Banan har haft en mellanstation - i Rydöbruk (Ryk, 4 km), numera bara linjeplats. Banan går till stor del längs Nissan som även rinner genom Hyltebruk (Hyb, 12 km), ett samhälle med några tusen invånare. Ortens levebröd är det stora tidningspappersbruket, ett av Europas största.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Lars Olof Leander: Boken om HNJ, Frank Stenvalls förlag 1984
Egon Johansson: Halmstad-Nässjö järnvägar och dess historia, tidskriften Tåg nr 7/1990
Georg Betts: Lokeldning vid HNJ på trettiotalet, tidskriften Tåg nr 7/1990
Olof Sköld: Skillingaryds station under andra världskriget, tidskriften Tåg nr 7/1990
Bengt Rosén mfl: Vaggeryd den 8 juni 1990, tidskriften Tåg nr 7/1990
Bengt Rosén: Banverkets sista semafor slopad, tidskriften Tåg nr 10/1999
Alexander Fäldt: Premiär för Landeryds Järnvägsmuseum, tidskriften Tåg nr 5/2005
På järnväg.net: Veckans bild 277: Torvtåg i Landeryd
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Krister Johannesson: Halmstad-Nässjö Järnvägar
Rolf Sten: Historiskt om svenska järnvägar; Halmstad-Nässjö Järnvägar
Landeryds Järnvägsmuseum
Banverket: Järnvägskartor

Om Bodabergs torvbana mfl småländska småbanor
Esplanaden: Teknik och vetenskap - Järnvägar

Reftele station den 26 juni 1989. Det mekaniska ställverket manövreras av ortens tågklarerare.		Ett T44-lok med ett kort godståg i Smålandsstenar 2001. Foto Mattias Eriksson.
Y1 1334 inväntar avgång mot Nässjö i Halmstad 2002.		Idag sker många tågmöten i Smålandsstenar varför stationen är bemannad. Här vinkas avgång till ett tåg mot Nässjö 2004.