Hällnäs-Lycksele-Storuman

Ett tåg med tomma timmervagnar korsar Umeälven i Lycksele den 8 juli 2002. Foto Mattias Eriksson.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm Längd: 167 km Dubbelspår: Nej Elektrifierad: Nej Fjärrblockering: Nej ATC: Nej

Historia
Statsbanan Hällnäs-Storuman är den längsta av de tvärbanor som byggdes för att förbinda Inlandsbanan med Stambanan genom övre Norrland. I likhet med de två andra tvärbanorna Forsmo-Hoting och Jörn-Arvidsjaur - och själva Inlandsbanan - kom banan till efter att guldåldern för järnvägsutbyggnaden var över. Banan öppnades i etapper.

Tåg från Hällnäs med Y1 1299 har just ankommit Lycksele den 21 juli 1994, ett knappt år innan persontrafiken lades ned. Foto Mattias Eriksson.

Viss godstrafik kom igång 1922 mellan Hällnäs och Åmsele. Regelrätt person- och godstrafik startade 1924 på sträckan Hällnäs-Lycksele. Först i december 1930 öppnades delen mellan Lycksele och Storuman. 1992 lades persontrafiken mellan Lycksele och Storuman ned, tre år senare även på sträckan Hällnäs-Lycksele. De sista åren bedrevs trafiken på uppdrag av Länstrafiken i Västerbotten.

Trafik
Ingen ordinarie persontrafik förekommer. På sträckan Lycksele-Storuman är även godstrafiken mycket liten. Sträckan Hällnäs-Lycksele trafikeras däremot av ett par tåg i vardera riktningen per dag. Tågen körs av Green Cargo med diesellok typ T44.

Beskrivning
Från Hällnäs (Hls, 0 km) station fortsätter Stambanan genom övre Norrland rakt norrut medan banan till Storuman tar av mot nordväst. Banan går till en början genom Västerbottens djupa och öde skogar, avbrutna endast av mindre sjöar. Nära före detta Åmsele (Åm, 28 km) station korsar banan Vindelälven. Åmsele samhälle ligger flera kilometer norr om järnvägen. Många av samhällena längs norrlandsälvarna har fått namn av benämningen "sel" för ett avsnitt med lugnt strömmande vatten (i motsats till "fors").

Stationshuset i Lycksele i juli 2003. Foto Martin Oscarsson.

Därefter följer banan Arvån som förbinder Umeälven och Vindelälven. Arvån (An, 46 km) är även namnet på en av banans tidigare stationer. Lycksele (Ly, 64 km) är den enda större orten längs banan och här lastas en hel del av de skogsprodukter som banan transporterar. Lycksele är enda kvarvarande station längs banan.

Banan korsar Umeälven som delar Lycksele i två delar. Hädanefter följer banan Umeälven och den går därför genom mer befolkade trakter. Parallellt med banan hela vägen till Storuman går även Europaväg 12, mera känd som "Blå vägen". Längs färden passeras Umgransele (85 km), Kattisavan (Kat, 97 km) och Blåviksjön (106 km). Umeälven korsas på nytt vid Åskilje (120 km) just där den rinner samman med Juktån norrifrån. Gunnarn (Gun, 135 km) med flygplats en bit söder om järnvägen passeras och därefter Barsele (148 km). Stationen i Stensele (162 km) var sista uppehåll före Storuman på persontågens tid. Banan når Storuman (Sum, 167 km) söderifrån och ansluter till Inlandsbanan från (Östersund-) Vilhelmina.

Framtid
Banan har hållits i relativt gott skick för godstrafiken och det finns tankar på att återuppta även persontrafiken, till exempel i form av genomgående tåg Umeå-Storuman som alternativ till landsvägstrafiken på E12 samma sträcka. Se bland annat intresseföreningen Norrtåg.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Banverket: Järnvägskartor

Lokstallet i Storuman i maj 2005.

Stationen i Gunnarn 2005.