|
Göteborg-Uddevalla-Strömstad
Bohusbanan

Västtrafiks Reginatåg X53 nr 3267 på väg
mot Strömstad korsar Vättlandsån vid Skee den 3 augusti 2006. Foto Mattias Eriksson. |
Banfakta |
- Spårvidd:
1435 mm
- Längd:
180 km
- Dubbelspår:
Nej (förutom Göteborg C-Olskroken)
- Elektrifierad:
Ja
- Fjärrblockering:
Nej
- ATC:
Göteborg-Uddevalla
|

Tanums station en oktoberkväll 2002. Tanum var ett fint exempel på de många stationshusen i tegel längs Bohusbanan, men just detta hus revs under 2005. |
Historia
Bohusbanans själva idé var att (tillsammans med Västkustbanan)
skapa en sammanhängande järnväg från Skåne
längs Sveriges västkust hela vägen till Norge. 1896
hade SJ tagit över de privatbanor som kom att bli Västkustbanan
och två år senare beslöt riksdagen att dess förlängning
vidare norrut från Göteborg skulle byggas.
Norra Bohusbanan byggs först
Första etappen skulle emellertid bli en bana från Uddevalla
till Skee strax sydost om Strömstad. På detta sätt
skulle Strömstad snabbast få förbindelse med övriga
järnvägsnätet. Uddevalla hade nämligen redan
i trettio år haft järnväg söderifrån
i form av enskilda Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg;
UVHJ (se vidare Borås-Uddevalla).
Denna bana hade då spårvidden 1217 mm men breddades
till normalspår 1899. Dessutom hade Uddevalla förbindelse
med Bengtsfors i Dalsland sedan 1895 i form av den s.k. Lelångenbanan.

Uddevalla station i december 2005. Av avståndsangivelserna framgår det tydligt att Skee ursprungligen var banans formella slutpunkt. |
Separat järnväg från Skee till Strömstad
De sju kilometrarna från Skee till Strömstad
skulle ombesörjas av en privat järnväg (Strömstad-Skee
Järnväg). Tanken var nämligen att Bohusbanans förlängning mot Norge skulle fortsätta norrut från Skee, medan Skee-Strömstad skulle bli en bibana. Linjerna Uddevalla-Skee och Skee-Strömstad
invigdes samtidigt i december 1903 och SJ skötte trafiken på
båda.
Förbindelsen med Norge blir inte av
1905 upplöstes så unionen mellan Sverige och Norge vilket
innebar dödsstöten för banans sammanlänkning
med det norska järnvägsnätet. Staten tog då
över Strömstad-Skee Järnväg och Strömstad
blev nordlig ändpunkt för banan. Ända fram till våra
dagar har detta naturligt nog varit Bohusbanans olycksöde och
gett särskilt delen Uddevalla-Strömstad en ständigt
osäker framtid. Vad gäller delen mellan Göteborg
och Uddevalla öppnades den i etapper från 1906 och fram
till 1909 då till slut hela banan kunde invigas. 1939 invigdes
eldrift på sträckan Göteborg-Uddevalla och 1950
på Uddevalla-Strömstad.

Sommartid kan man numera resa komfortabelt med X2000 på norra Bohusbanan. Tåget tar på denna sträcka även lokala resenärer och stannar på flera mellanstationer. Foto vid Orrekläpp söder om Tanum i augusti 2006, Mattias Eriksson. |
Norra
bandelen tillåts förfalla
Strömstad har ända sedan 1960 inte haft någon ordinarie
godstrafik på järnväg (med undantag för ett
misslyckat försök 1996 att köra lastbilar på
tåg mellan Trelleborg och Strömstad), vilket säkerligen
bidragit till att standarden på den norra delen av Bohusbanan
tillåtits bli så dålig. Persontrafiken har dock
levt kvar på hela sträckan och bedrivs sedan 1990 i länstrafikens
regi. Den södra bandelen upp till Uddevalla rustades däremot
upp under 1990-talet med bl.a. spårbyte och tillåter
nu hastigheter upp till 140 km/h. För närvarande har länstrafikbolaget
avtal med SJ om persontrafik på hela banan fram till år 2010.
Trafik
Persontrafik körs av SJ
i samarbete med Västtrafik
med elmotorvagnar typ X11, X14
och Regina. Sedan 2006 körs sommartid ett tågpar med X2000 Stockholm-Strömstad via Herrljunga-Öxnered-Uddevalla. Godstrafik utförs
huvudsakligen av Green
Cargo med Rc- eller Rm-lok. Godstrafik förekommer normalt inte norr
om Smedberg där tågen till Lysekil tar av från
Bohusbanan.

X14 3240 och X11 3139 som tåg mot Strömstad korsar Marieholmsbron i Göteborg. Foto i oktober 2003, Åke Karlsson. |
Beskrivning
Från Göteborg C (G, 0 km/km 457) följer tågen
till en början samma väg som tågen mot Alingsås
(-Stockholm) och Trollhättan
men svänger av mot nordväst vid Olskroken (Or,
2 km/km 455). Banan korsar Göta älv på Marieholmsbron
över till Hisingen. Vid Göteborg-Kville (Gk, 4
km) viker godsbanan till Skandiahamnen
av på vänster sida. Stationen här hette ursprungligen
Göteborg-Tingstad och var banans ändstation i Göteborg
mellan 1906 och 1909. Tingstad blev sedan hållplats men den
lades ned 1979. Även station Lillhagen (8 km) och hållplatsen
Tuve (10 km) har lagts ned, den senare redan 1959. Möjligen
kan en ny hållplats behövas för hyreshusområdet
Skogome på höger sida. Säve (Sve, 15 km)
mötesstation passeras och något senare korsas Nordre
älv. Första uppehåll är Ytterby (Yb,
22 km) station som ligger i utkanten av Kungälv. Hållplatsen
och tidigare stationen Skårby (27 km) lades ned 1975.

Ett kemikalietåg lastat med bland annat klor i Stenungsund 2002. Dragkraft är T44 389. |
Vid stationen i Kode (Kde, 32 km) återuppstod uppehållen
1996. Precis som Kode och Stora Höga försvann Jörlanda (37 km) från persontrafikkartan år 1984 men detta samhälle
väntar ännu på att åter hamna där. Stora
Höga (Sth, 41 km) station återfick däremot sina
tåguppehåll år 2000. Vid Stenungsund (Snu, 48 km) kan man se ut över Hakefjorden liksom bron till Stenungsön som är första bro på vägen ut till Tjörn. Kanske kan man också ana den höga Tjörnbron som återuppbyggdes efter det famösa broraset år 1980. Stenungsund präglas av sin omfattande petrokemiska industri som ses på tågets vänstra sida efter uppehållet.
Järnvägen svänger mera inåt landet och passerar Ödsmål (52 km), även det en station som lades ned 1984. Kort därefter rullar vi under motorväg E6 som här korsar Ödsmålsdalen. Vi rullar förbi sjön Hällungen (55 km) som även varit namnet på en hållplats. Fyra tunnlar följer innan tåget stannar i Svenshögen (Svg, 60 km). I det större samhället Ljungskile (Lj, 69 km) är vi åter vid kusten men här ligger Orust mellan fastlandet och Skagerack. En tunnel passeras på väg ut från Ljungskile och efter ytterligare några kilometer svänger vi åter österut.
Vi passerar
Grohed (79 km) som haft en station som man planerar att återuppbygga
som mötesstation. En kort tunnel vid Hässleröd följer
och senare den betydligt längre (448 m) tunneln vid Skeppsviken
i Uddevallas södra delar. Genom Uddevalla går banan i
en stor sväng runt Byfjorden. Uppehåll görs först
vid hållplatsen Uddevalla Östra (Uö, 87 km)
innan banan förenas med den från Öxnered.Tunneln
under Kålgårdsberget genomkorsas. Uddevalla Central (Uv, 89 km) ligger lite utanför centrala staden.

Tåg mot Strömstad vid Hogstorp norr om Uddevalla i april 2004. Foto Roy Mårtensson. |
På vägen
ut från Uddevalla har man god utsikt över hamnområdet
på vänster sida. Här fick banan en ny sträckning
år 1975 med bl.a. den 354 meter långa Sörvikstunneln.
En kilometer senare följer de två kortare Kärratunnlarna.
Villasamhället Hogstorp (100 km) har förlorat sin
station och även stationshuset är rivet.
Ett
stycke före Munkedal (Mkl, 109 km) fanns tidigare järnvägsmuséet Chateau Småröd med en mycket stor samling modelltåg och några tåg i fullskala, bland annat ett motorvagnståg typ X6. Museet stängdes i september 2006 för att bereda plats för utbyggnaden av väg E6. Museet fick en oväntat dramatisk avslutning när det drabbades av det stora jordskredet i december 2006 som även stängde både Bohusbanan och E6 i ett par månader. Munkedal har dock kvar en attraktion
för den järnvägsintresserade, nämligen gamla
Munkedals Järnväg som idag delvis används som museijärnväg. Strax före Munkedal korsas Örekilsälven.
Munkedals Järnväg
Lokomotorn Z70 704 rullar förbi station Åtorp där tågen på museijärnvägen i Munkedal utgår.
Foto Mattias Eriksson. Munkedals Järnväg (MJ) hade ursprungligen 600 mm spårvidd, var sex kilometer lång och öppnades redan 1895, alltså innan Bohusbanan byggdes. Den förband då Munkedals bruk - som även ägde banan - med Munkedals hamn, men man bedrev även persontrafik. Efter Bohusbanans tillkomst omlastades gods mellan smal- och normalspår vid station Munkedals Nedre. Sträckan som förbinder Bohusbanan med bruket är nu industrispår medan bandelen i riktning mot hamnen lades ned 1977. Hela banan breddades till normalspår på 50-talet, men de 2,5 kilometer som övertogs av museiföreningen har återfått sin ursprungliga spårvidd. |

X2000 mot Strömstad passerar Lysekilsbanans förgrening vid Smedberg den 4 augusti 2006. Foto Mattias Eriksson. |
I Smedberg (114 km) - som numera hör till Munkedals station
- svänger godsbanan till Lysekil av på vänster sida. Färden blir nu påtagligt
skakigare och långsammare än på den upprustade
banan söder om Uddevalla. Banan går nu en bit in i landet
men landskapet är ändå karaktäristiskt med
sin blandning av skog, jordbruksmark och bohuslänska bergsklippor.
Stationen i Dingle (Dl, 119 km) är ett bra exempel på
detta med utsikt över slätten till vänster och ett
brant berg till höger. Uppehåll görs vid hållplatserna
i Hällevadsholm (Hlv, 126 km) och Rabbalshede
(Rbh, 131 km). I Rabbalshede når vi banans högsta punkt (drygt 93 m.ö.h) innan vi åter närmar oss havet.
I Orrekläpp (144 km) har
tågen slutat stanna, men stationshuset står kvar. Nästa station är Tanum (Tnu, 148 km). Det egentliga samhället Tanumshede ligger några
kilometer härifrån liksom de berömda hällristningarna
med tillhörande Vitlycke
museum. När Bohusbanan planerades ville även
många av orterna vid kusten ha järnvägsförbindelse.
Bara Lysekil fick detta men Grebbestad fick år 1911 istället
en av Sveriges tidigaste busslinjer (och SJ:s allra första)
som utgick härifrån Tanum station.
Mjölkeröd (154 km) är ännu en av banans hållplatser som försvunnit. Vid
Kragenäs (Kgs, 158 km) före detta station - numera
linjeplats utan uppehåll - är vi åter nästan vid havet. Vid Överby (Övb, 163 km) hållplats görs däremot uppehåll, medan Varp (170 km) hållplats är nedlagd. Skee (Ske, 173 km) blir sedan sista hållplats innan banan svänger
rakt västerut till slutstationen Strömstad (Smd,
180 km). Bohusbanan slutar lite snöpligt med en stoppbock
utan ens ett sidospår men det kompenseras av stationens
trevligt centrala läge alldeles vid småbåtshamnen.
För den eventuella vidare färden mot Norge får
man ta en kort promenad och byta till Color
Lines färja till Sandefjord. Det finns även bussförbindelse med Halden och Oslo.
| Strömstad - Bohusbanans märkliga ändstation
X14 3240 ankommer till Strömstad en oktoberkväll 2005 (bild 1) och inväntar sedan avgång tillbaka mot Göteborg (bild 2). En titt på kartan visar att Bohusbanans norra ändpunkt i Strömstad är en av de märkligare. Det är inte ens tre mil till Østfoldbanen mot Oslo på norsk sida. En förbindelse däremellan skulle förkorta tågresan mellan Göteborg och Oslo väsentligt. Men en sådan förbindelse kräver samtidigt en omfattande upprustning av den befintliga Bohusbanan. Bland annat håller en relativt lång bit av infarten till Strömstad så låg standard att tillåten hastighet inte är mer än 30 km/h (bild 3). Vid infarten passeras det fd lokstallet, numera konsthall (bild 4). Se även Veckans bild 133. |
Framtid
Banstandarden mellan Uddevalla och Strömstad är
som nämnts dålig. Bland annat saknas säkerhetssystemet
ATC. Beslut om upprustning finns i dagsläget inte. Bandelen Skee-Strömstad kan de närmaste åren istället komma att stängas av under upp till två år för att underlätta utbyggandet av väg E6. Fjärrblockering
saknas på hela banan, men detta kommer de närmaste åren att införas på sträckan Göteborg-Uddevalla. Se vidare Banverket - Bohusbanan. För att klara planerade ökningar av persontrafiken planeras också ett nytt mötesspår
i Grohed mellan Ljungskile och Uddevalla. Se vidare Banverket
- Grohed mötesspår.
Mera
om banan
Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind: Gunnar Sandin: Järnvägsdata
1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Niclas
Yllner: Chateau Småröd - Sveriges enda modelljärnvägsmuseum, tidskriften
Tåg nr 3/1989
Krister
Wedin: Med X9 på Bohusbanan,
tidskriften Tåg nr 7/1994
Ulf
Nyström: Marieholmsbron äntligen på plats,
tidskriften Tåg nr 7/1996
Leif Elgh:
Hur enkelt som helst! (om stationen i Strömstad), tidskriften
Tåg nr 7/1997
Thomas Görling:
Bohusbanan kvar till 2007, tidskriften Klart Spår nr 1/2003
På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butiken
Rolf Sten: Historiskt
om svenska järnvägar - Statsbanan
Göteborg-Skee-(Strömstad)
Banverket: Järnvägskartor
Om
Lelångenbanan
Se Mellerud-Årjäng
i Banguiden
|

|