 Bollnäs-Edsbyn-Furudal-Orsa
Dagens
vagnuttagning mellan Söräng och Freluga på
väg mot Bollnäs den 16 juni 2004. Dragkraft är
T44 416. |
Banfakta |
- Spårvidd:
1435 mm
- Längd:
118 km
- Dubbelspår:
Nej
- Elektrifierad:
Nej
- Fjärrblockering:
Nej
- ATC:
Nej
|
Historia
Den här banan utgör en tvärförbindelse mellan
Norra stambanan i Bollnäs
och Inlandsbanan i Orsa. Idag är
det dock länge sedan den fungerade som en sådan - i
huvudsak bara dess båda ändar har använts för
reguljär trafik på senare tid.
Dala-Hälsinglands Järnväg
Inte minst för att underlätta transporterna av områdets
skogsprodukter bestämde man sig för att bygga banan
på 1890-talet. En av de drivande var greve Walter von Hallwyl
(samme Hallwyl som ligger bakom Hallwyllska museet i Stockholm)
på Woxna bruk eller Ljusne-Woxna AB som bolaget hette. Först
invigdes sträckan mellan Bollnäs och Voxna, året
var nu 1899. Ett par månader senare, i januari 1900, öppnades
hela banan. Bolaget fick namnet Dala-Hälsinglands Järnväg
(DHdJ). Man byggde även en tre kilometer lång bibana
från Göringen till Dalfors som stod färdig 1902
(nedlagd 1960).
Tidigt en statsbana
Banan har länge varit en tämligen orolig historia. Redan
1917 hade bolaget ombildats och banan utarrenderats till SJ. Den
såldes sedan till staten efter den tioåriga arrendetiden.
Under SJ-tiden blev järnvägen det som den är på
kartan - en möjlighet till att förbinda trafiken på
stambanan med Inlandsbanan och därmed skapa en mera rationell
godstrafik även på dessa båda banor. Förutom
ved, träkol och produkter från sågverken längs
banan har genom åren stora mängder kalk lastats ut
från kalkindustrin i Kallholsfors.
På 1960-talet hade landsvägstrafiken konkurrerat ut
en del av underlaget för både gods- och persontrafiken.
Den senare reducerades och lades ned helt den 1 september 1971.
Ett drygt halvår senare försvann även godstrafiken
mellan Edsbyn och Furudal och den forna tvärbanan trafikerades
bara i ändarna, det vill säga Bollnäs-Edsbyn och
Furudal-Orsa. Mellansträckan blev dock aldrig formellt nedlagd.
Stormigt 90-tal
Godstrafiken minskade ytterligare efter 1972 och så småningom
blev en nedläggning även av Furudal-Orsa aktuell. Räddningen
blev lokala krafter som skapade bolaget Dalatåg AB 1991,
en lösning som blev möjlig efter avregleringen av godstrafiken.
Trafiken - som bedrevs med en Z67-lokomotor
och Inlandsbanans T44-lok -
utvecklades väl till en början men bolaget tvingades
ändå ge upp år 1996. Trafiken övertogs för
en tid av BK Tåg
AB som för första gången gav sig i kast med
godstrafik.
På sträckan Bollnäs-Edsbyn fick det nybildade
bolaget Woxna Express ta över trafiken 1994. Woxna Express
tog även hand om lokal godstrafik på stambanan från
och till Bollnäs och senare också bland annat trafik
till Vallvik och Söderhamn på Ostkustbanan. På
bandelen Edsbyn-Furudal förekom vid det här laget endast
turisttrafik med cykeldressiner, men efter viss upprustning kunde
Woxna Express starta genomgående trafik igen år 1996
för första gången på 24 år. Massaved
började transporteras Sveg-Orsa-Bollnäs-Vallvik. Ytterligare
ett bolag - Orsatåg AB - tog över trafiken i början
av 1999. Detta bolag har dock inte bedrivit någon trafik
sedan 2001.
För närvarande förekommer blygsam godstrafik endast
på sträckan Bollnäs-Alfta. Banverket stängde
av bandelen Edsbyn-Furudal 2002 för all trafik av på
grund av dåligt spårläge. I början av juli
2004 upphörde även timmertrafiken från Edsbyn
till Bollnäs. Sträckan Furudal-Orsa tillhör Inlandsbanan
AB, men även denna bandel är för närvarande
utan trafik.
Sommaren
1990 kunde man hyra cykeldressin för att färdas
på banan mellan Edsbyn och Furudal. Här strax väster
om Edsbyn. |
Dala-Hälsinglands
Järnväg återuppstår
1988 bildades en järnvägsförening som "återanvände"
namnet Dala-Hälsinglands Järnväg. Föreningens
syfte var och är dels att söka få banan bevarad
i sin helhet och utveckla den reguljära trafiken, dels bedriva
musei- och turisttrafik på banan. Man startade uthyrning
av cykeldressiner på sträckan Edsbyn-Furudal (som i
viss utsträckning dock påbörjades redan 1985)
samt trafik med två Y7-rälsbussar, efter något
år även med ångtåg. De två Y7-vagnarna
har sedermera hamnat på banan Ängelsberg-Kärrgruvan,
men fortfarande bedriver föreningen viss museitågstrafik
på flera banor i Hälsingland. Se vidare föreningen
DHdJ:s hemsida.
Trafik
Planmässigt trafikeras för närvarande endast sträckan
Bollnäs-Alfta. Trafiken
utförs som vagnuttagning några gånger i veckan
och sköts av Green
Cargo med diesellok
typ T44.
Beskrivning
Banan
följer Norra stambanan
en kort bit söderut från Bollnäs (Bn, 0
km) station. Vid utfarten hade DHdJ sin lokstation (Säversta).
Sedan svänger den västerut. Fram till Voxna går
järnvägen fram genom ett omväxlande lanskap i Voxnans
dalgång. Sunnerstaholm (3 km) före detta hållplats
passeras. I byn Freluga (8 km) fanns tidigare en station.
Söräng (Säg, 12 km) och Runemo (Rum,
17 km) är före detta stationer där det har lastats
en del gods under årens lopp. Strax före Runemo korsas
Voxnan. Alfta (Aft, 21 km) är ett lite större
samhälle. Alfta är idag ändpunkt för den trafikerade
delen av banan. Spåret fortsätter längs älven
förbi Viksjöfors (28 km). Ovanåker
(32 km) har fått ge namn åt den kommun där idag
Edsbyn är centralort.
|
Timmerlastning
i Edsbyn juni 2004. Foto Tim Svensson.
|
Edsbyn
(Edn, 36 km) är den största orten längs banan och
känd för sitt bandylag samt sin tillverkning av skidor
och kontorsmöbler. Älmeskullen (44 km) och
Homna (47 km) fd hållplatser passeras. Från Voxna
(Vna, 51 km) svänger banan söderut och lämnar därmed
Voxnan. Från Voxna utgick mellan åren 1908 och 1932
en smalspårig (802 mm) järnväg vidare norrut längs
Voxnan upp till Lobonäs. Voxna-Lobonäs Järnväg
bedrev en viss persontrafik men byggdes främst för att
lättare kunna exploatera Ljusne-Woxna AB:s stora skogsmarker.
Efter någon halvmil är banan i Dalarna och hade längs
vägen hållplatser vid namn Finnshögst (58
km), Tungsen (59 km) och Åssjöbo (63
km) innan den når Göringen (Grn, 69 km). Här
fanns en kort bibana ner till Dalfors vid Amungen fram till 1960.
Stationshuset i Göringen har rustats upp av föreningen
Dala-Hälsinglands Järnväg. På vägen
till Östanvik (80 km) passeras sedan banans högsta
punkt som ligger 288 meter över havet.
Lokstallet
i Orsa. Till höger Orsatågs avställda T21-lok
nr 84. Foto i juni 2003. |
Furudal
(Fda, 86 km) ligger mellan sjöarna Oresjön i öster
och Skattungen i väster. Banan går sedan i över
en mil nära Skattungens södra strand. Nära fd hållplats
Tappudden (Tpu, 87 km) korsas sjön där den är
som smalast. Senare passeras Skattungsjön (93 km)
fd hållplats. Skattungbyn (101 km) är ett lite
större samhälle som ligger strax söder om järnvägen.
Banan följer nu Oreälven som rinner ut i Orsasjön
vid Orsa. Mässbacken (108 km) var en av banans stationer
när det begav sig. I Kallholsfors (Klh, 111 km) -
ursprungligen Kallholn - går spåret rakt igenom kalkindustrins
område. Banan når Orsa (118 km) norrifrån
och ansluter till Inlandsbanan.
Mera
om banan
 Kjell
Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata
1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
Bengt
Hammar: Något om Dala-Hälsinglands järnväg
och Orebygden,
tidskriften Tåg nr 1/1983
Max
Goldschmidt: snälltåg på f d Dala-Hälsinglands
järnväg,
tidskriften Tåg nr 7/1983
Bengt
Hammar: Orsa-Bollnäs och Voxna-Lobonäsbanorna,
tidskriften Tåg nr 6/1986
Christer Hammare,
Dala-Hälsinglands Järnväg, linjen som vägrade
att dö - del 1, tidskriften Tåg nr 2/1997; del 2, tidskriften
Tåg nr 3/1997
Erik Forss:
Med TMX i timmertågen, tidskriften Tåg nr 8/1998
Christer Hammare:
Edsbyn-Furudal har blivit länsjärnväg, tidskriften
Tåg nr 2/1999
 På
järnväg.net: Beställ
böcker och filmer i butiken
Rolf Sten: Historiskt
om svenska järnvägar; Dala-Hälsinglands
Järnväg
Föreningen
Dala-Hälsinglands Järnväg
Banverket: Järnvägskartor
Om
Woxna-Lobonäs Järnväg
Göran
Engström: Voxna-Lobonäs järnväg 1908-1932,
1996
Bengt
Hammar: Voxna-Lobonäs järnväg,
tidskriften Tåg nr 9/1983
Gunnar
Eriksson: Voxna-Lobonäs järnväg (WLJ),
tidskriften Tåg nr 7/1989
Rolf Sten: Historiskt
om svenska järnvägar; Woxna-Lobonäs
Järnväg
|
|
Bokmärk
