Järnväg.net > Banguide > (Malmö-) Arlöv-Kävlinge-Teckomatorp-Åstorp-Ängelholm

Banguide

Banguide - förstasidan

Sök i banguiden

(Malmö-) Arlöv-Kävlinge-Teckomatorp-Åstorp-Ängelholm
Lommabanan och Söderåsbanan*

Bild: Ett omlett Öresundståg mot Landskrona passerar stationshuset i Lomma 2 augusti 2003

Ett omlett Öresundståg på väg norrut passerar stationshuset i Lomma 2 augusti 2003.

Banfakta

Spårvidd: 1435 mm
Längd: 78 km, varav Arlöv-Kävlinge 19 km, Kävlinge-Teckomatorp 10 km, Teckomatorp-Ängelholm 49 km
Dubbelspår: Nej
Elektrifierad: Ja
Fjärrblockering: Ja
ATC: Ja

Historia
Järnvägen Arlöv-Ängelholm bestod från början av två privatbanesträckor, Arlöv-Billesholm (Malmö-Billesholms Järnväg, MBJ) och Billesholm-Ängelholm (del av Landskrona-Engelholms Järnväg, LEJ). LEJ öppnades 1876 och MBJ 1886. Båda banorna förstatligades 1896 tillsammans med en rad andra bolag för att en sammanhängande Västkustbana skulle kunna skapas. Arlöv-Ängelholm blev alltså en del av Västkustbanan och var så fram tills den sammanhängande sträckan Lund-Landskrona-Helsingborg-Ängelholm-Göteborg stod klar 2001.

Strid om sträckningen

Teckomatorps station är typisk för MBJ med sina tegelutsmyckningar.

Tankarna på fjärrtrafik utmed västkusten fanns redan när de båda banorna byggdes och ett samarbete med gemensamma taxor upprättades mellan dem och järnvägsbolagen i Halland. MBJ:s sträckning vållade dock strid. Malmö stad ville att banan skulle dras så rakt som möjligt norrut, medan Lund ansåg att sträckan Malmö-Lund kunde vara gemensam med Södra stambanan. Planerna avgjordes till Malmös fördel och järnvägen fick en sträckning via Lomma, Kävlinge och Teckomatorp. Lund byggde då en anslutande bana till Kävlinge (som nu är en del av dagens Västkustbana).

Ornamenterade stationshus
MBJ var en ganska påkostad bana och fick karakteristiska rikt ornamenterade stationshus av tegel. Även LEJ:s stationer byggdes i tegel men var inte lika utsmyckade. Så var också LEJ:s ekonomi svagare och statens övertagande 1896 vållade därför ingen större debatt. MBJ hade redan i koncessionsvillkoren för banan gått med på att inlösen kunde bli aktuellt och opponerade sig därför inte heller. Medan hela MBJ blev en del av Västkustbanan inkorporerades bara LEJ:s sträcka Billesholm-Ängelholm. Landskrona-Billesholm levde vidare som regional järnväg fram till 1960 då den till största delen lades ner.

Tack vare statusen som stomlinje elektrifierades Arlöv-Ängelholm ganska tidigt. Delen Arlöv-Lomma var klar 1933 och fortsättningen till Ängelholm 1934. Ångtågen ersattes med motorvagnar och tåg dragna av D-lok.

Nedläggning av lokal persontrafik
Bansträckningen utanför större städer som Helsingborg gjorde att fjärrtågstrafiken ganska snart begränsades och tog andra vägar. Den lokala persontrafiken lades ner 1975 på delen Ängelholm-Teckomatorp och 1983 på delen (Malmö-) Arlöv-Kävlinge. Den senare sträckan var den sista linjen i Skåne där X7-motorvagnar användes. Mellan Kävlinge och Teckomatorp har persontrafiken fortsatt, sedan 1980-talet som en del av pågatågslinjen Malmö-Helsingborg.

På senare år har Arlöv-Ängelholm framför allt fungerat som som en avlastning och reserv för dagens Västkustbana. Banstandarden har höjts under 1990-talet och början av 2000-talet för att möjliggöra tätare trafik och en återupptagen regional persontrafik. Sträckan Teckomatorp-Åstorp har numera fått namnet Söderåsbanan av Banverket, medan Arlöv-Kävlinge kallas för Lommabanan.

Trafik
På delarna Arlöv-Kävlinge och Teckomatorp-Åstorp-Ängelholm går normalt bara godståg, dragna av Rc2/Rc4/Rm och T44. Speciellt Arlöv-Kävlinge används dock ofta som omledningsbana för persontåg vid trafikstörningar och banarbeten. Trafiken är minst på delen Teckomatorp-Ängelholm, här går bara enstaka godståg. Vagnuttagningar körs Åstorp-Billesholm.

Sträckan Kävlinge-Teckomatorp är en del av Skånetrafikens linje Malmö-Helsingborg och här går förutom godståg också X11-motorvagnar.

Beskrivning
Järnvägen viker av från Södra stambanan i Arlöv (Al, 0 km/km 294 - startpunkt Göteborg), fem kilometer från Malmö. Från början hade MBJ ett eget spår Malmö-Arlöv, vilket efter förstatligandet blev grunden till Södra stambanans dubbelspår. I Arlöv fanns tidigare en hållplats för persontåg som på 1980-talet flyttades en bit norrut utmed stambanan och döptes om till Burlöv.

Efter Arlöv går banan i ett öppet jordbrukslandskap. Alnarp med sitt lantbruksuniversitet passeras innan vi kommer till Lomma (5 km/km 289). Här fanns tidigare en station men alla sidospår är rivna och stationshuset är privat. Lomma ligger vid Öresund och fram till 1980-talet gick ett spår ner till hamnen.

Pågatåg i Kävlinge 2005.

Nästa station är Flädie (Fl, 10 km/km 284), den enda mötesstationen på sträckan Arlöv-Kävlinge. Stationshuset är av sedvanlig MBJ-typ med tegelutsmyckningar och tittar man efter noga kan man se att det är tillbyggt åt ena hållet. I Flädie korsade fram till 1939 Bjärred-Lund-Harlösa Järnväg (BLHJ). BLHJ passerade över Lommabanan på en bro men ett förbindelsespår fanns till Flädie station.

De före detta stationerna Stävieby och Furulund passeras innan knutpunkten Kävlinge (Kg, 18 km/km 275) nås. Här korsar Västkustbanan och på stationen får både fjärrtåg och regionaltåg samsas, men bara de regionala tågen stannar. Fram till 1950-talet utgick ytterligare två banor från Kävlinge, dels till Barsebäckshamn, dels till Örtofta på Södra stambanan.

Resan går vidare förbi de sedan länge nedlagda stationerna Södervidinge (21 km/km 272) och Norrvidinge (25 km/km 269) till Teckomatorp (Tp, 28 km/km 266) som trots sin litenhet är en järnvägsknut med järnvägar mot Helsingborg och Eslöv, förutom Kävlinge och Åstorp/Ängelholm. Stationshusets skylt anger fortfarande avståndet till Göteborg som ett minne från tiden då fjärrtågen gick förbi här.

Ställverket i Billesholm 1996.

Järnvägen mot Ängelholm svänger till höger i bangårdens norra ände och vi kommer nu ut på den del av banan som är minst trafikerad. Landskapet är fortfarande öppet och präglat av jordbruk, men blir mer kuperat. Svalöv nedlagda station passeras liksom Kågeröd (Kd, 43 km/km 250). I Billesholm (Bih, 53 km/km 240) finns fortfarande en ganska stor bangård, härifrån körs gods med vagnuttagningar till Åstorp. I Billesholm fanns tidigare två stationer och den nuvarande stationen hette från början Billesholms Gruva. Runt Billesholm bröts nämligen under början av 1900-talet stora mängder kol. Den första stationen, som kallades bara Billesholm, hade Helsingborg-Hässleholms Järnväg byggt i samband med att man anlagt ett sidopår från grannorten Bjuv. Trafiken Bjuv-Billesholm pågick till 1947.

Fortsättningen norrut är den enda överlevande delen av gamla Landskrona-Engelholms Järnväg. Persontrafiken Landskrona-Billesholm lades ner redan 1960 men godstrafiken till Ekeby (en halvmil söder om Billesholm) fortsatte till 1988.

Söderåsens inflytande på landskapet blir allt mer påtagligt i trakterna av Norra Vram. Här fanns det tidigare en station som betjänade byn och det numera byggnadsminnesmärkta godset Vrams Gunnarstorp.

Infarten till Åstorp (Åp, 62 km/km 231) går förbi en utlastningsanläggning för grus där Banverket hämtar material till sina banarbeten. Åstorp är Skånes mesta järnvägsknut med linjer åt fem håll. Här ansluter bland annat järnvägen Helsingborg-Hässleholm. Banan mot Ängelholm viker av norrut och fortsätter den dryga milen till Ängelholm (Ä, 78 km/km 217) där Västkustbanan tar vid.

Framtid
Långt gångna planer finns på att återuppta den regionala persontrafiken Malmö-Kävlinge och Teckomatorp-Åstorp. Linjerna kommer då att bli en del av det skånska pågatågsnätet. På sträckan Malmö-Kävlinge planeras hållplatser i Alnarp, Lomma och Furulund.

Mera om banan

Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68

Skånsk järnväg, Skånes Hembygdsförbunds årsbok 1989/90

Mats Linde: Järnvägsstationer i Skåne, Stenvalls förlag 1975

E S Nordahl: Historik över Kävlinge station, tidskriften Tåg 6/1983

Jan Lindahl: Teckomatorp (fotoreportage), tidskriften Tåg 9/1991

Inga Emmelin Carlman: Järnvägsbyggnader i Malmöhus län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1986

Järnvägsbyggnader i Kristianstads län, museiföreningen Östra Skånes järnvägar 1991

På järnväg.net: Veckans bild 200: X2 på Lommabanan

På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken

Detaljerad järnvägskarta på Banverkets hemsida

Om Bjärred-Lund-Harlösa Järnväg

BLHJ Lunds stads järnvägar 1901-1939, Stenvalls förlag 1987

*Namnet Lommabanan används på sträckan Arlöv-Kävlinge och Söderåsbanan på Teckomatorp-Åstorp.

Den f d stationen i Svalöv 2005.		Södergående godståg strax norr om Lomma i juli 2005.
Flädie är enda mötesstationen på sträckan Arlöv-Kävlinge. Foto 2003.		Ett omlett pågatåg passerar Billesholms station 1996.