Bild: Järnväg.nets logga. Klicka för att gå till förstasidan.

  Bokmärk

  Skriv ut

Sök på järnväg.net

Bild: Veckans bild. Klicka för att gå till avdelningen Veckans bild.
  Veckans bild

Nyheter/Bakgrund
Banguide
Lokguide
Vagnguide
Dokumenterat
Resa med tåg
Butik
Bildbank
Länkar
Vykort
Om järnväg.net


Banguide

Banguide - förstasidan
Sök i banguiden
Bild: Järnvägskarta. Klicka för att gå till kartsidanÄngelsberg-Snyten-Kärrgruvan

Bild: ENJ:s Y7:or i Ängelsberg
Y7 1156 och 1255 tillhörande ENJ startar sin resa mot Kärrgruvan. Foto i Ängelsberg i augusti 2003.

Banfakta
  • Spårvidd: 1435 mm
  • Längd: Ängelsberg-Snyten 4 km; Snyten-Kärrguvan 14 km
  • Dubbelspår: Nej
  • Elektrifierad: Ängelsberg-Snyten
  • Fjärrblockering: Nej
  • ATC: Nej


Historia
Redan 1853 startade Norbergs Järnväg godstrafik mellan Kärrgruvan och Trättsbo på ett 891 mm-spår. Denna blev kortvarig men kan ändå sägas vara Sveriges första lokdragna järnägstrafik. Banstandarden - med bland annat längsgående sliprar för att spara pengar - visade sig vara alltför dålig. Loket som användes var den s.k. Förstlingen, byggt vid Munktells Mekaniska Verkstad i Eskilstuna. Loket ombyggdes till normalspår och gick sedan på Nora-Ervalla Järnväg men skrotades 1871. Genom det s.k. Projekt Förstlingen har nu en fullt fungerande fullskalereplik av loket byggts, även det i Eskilstuna.

Breddning
Norbergs Järnväg byggdes om till 1188 mm år 1856 då trafiken kom igång på hela sträckan Ängelsberg-Kärrgruvan. År 1876 breddades den på nytt, denna gång till normalspår, och fick delvis en ny linjesträckning. Samma år öppnade Stockholm-Westerås-Bergslagens Järnvägar (SWB) sin linje till Ängelsberg och detta bolag trafikerade även Norbergs Järnväg. 1922 köptes Norbergs Järnväg av SWB.

Transporter av råjärn
Banan mellan Ängelsberg och Snyten fick eldrift år 1956 medan den upp till Kärrgruvan förblivit oelektrifierad. Persontrafiken på hela banan lades ner 1962. Godstrafiken mellan Snyten och Kärrgruvan fanns kvar till 1980-talet. En av de sista större transportuppgifterna för banan var flytande råjärn mellan masugnen i Spännarhyttan och stålverket i Surahammar. Detta upphörde 1981 ungefär samtidigt med gruvbrytningen i Norberg. Gruvnäringen hade ända från början varit banans livsnerv varför dess öde nu var beseglat. In på 1990-talet användes den av Banverket för transporter av makadam. Kvarstår gör enstaka ordinarie tåg mellan Ängelsberg och Snyten samt museitrafik (se nedan). Någon gång har persontåg letts via linjen Ängelsberg-Snyten vid banarbete eller trafikstörningar på andra linjer.

Trafik

Ingen ordinarie persontrafik förekommer. Mellan Ängelsberg och Snyten går något enstaka godståg om dagen, men bandelen används då och då av andra tåg vid trafikstörningar. Engelsberg Norbergs Järnvägshistoriska Förening (ENJ) bedriver sedan sommaren 2003 viss museitrafik på banan med sina två dieselmotorvagnar typ Y7. Man har även erbjudit dressincykling på banan mellan Snyten och Kärrgruvan.

Bild: ENJ:s Y7:or mellan Ängelsberg och Snyten
ENJ:s Y7-rälsbussar på banan mellan Ängelsberg och Snyten.

Beskrivning
Strax norr om det stiliga stationshuset i Ängelsberg (Äbg, 0 km) svänger denna linje av från banan Kolbäck-Fagersta. Därefter stryker banan förbi det av UNESCO världsarvs-klassade bruksområdet som syns på höger sida. Efter bara några kilometer nås station Snyten (Snt, 4 km) som fått sitt namn av sjön intill. Banan förenas med det så kallade Godsstråket genom Bergslagen. Vid Snytens östra utfartssignal tar den oelektrifierade banan mot Norberg av mot nordväst medan "godsstråket" fortsätter mot Avesta-Krylbo. Banan passerar Högfors (8 km) före detta station och kommer sedan till Norberg (Nbg, 14 km). Här fanns tidigare en järnväg till Klackberg nordväst om Norberg. Banan passerar Spännarhyttan (Spy, 17 km) och slutar sedan i Kärrgruvan (Kär, 18 km). Spåret ligger kvar ytterligare ett par kilometer - detta är en del av f.d. Krylbo-Norbergs Järnväg som förband både Kärrgruvan och Klackberg med Krylbo.

Mera om banan
Kjell Aghult, Lars-Olof Lind, Gunnar Sandin: Järnvägsdata 1999, Svenska Järnvägsklubbens skriftserie nr 68
C. Bengt Ohlin: Förstlingen på spåret igen efter 150 år, Spår 2003, Sveriges Järnvägsmuseum & Järnvägsmusei Vänner
Gunnar Nilsson & Folke Åström: 600-årig järnepok i Norberg slut, tidskriften Tåg nr 6/1981
Lars-Henrik Larsson: Åter trafik på linjen Ängelsberg-Snyten, tidskriften Tåg nr 7/1983

Jan I Arvhult: Förstlingen rekonstrueras, tidskriften Tåg nr 8/1998

På järnväg.net: Veckans bild 242: Mätning i rapidfart
På järnväg.net: Beställ böcker och filmer i butiken
Banverket: Järnvägskartor

Om Krylbo-Norbergs Järnväg mm
Torsten Olsson: Norbergsbanorna, Järnvägar i Norbergs bergslag sedan 1853, Frank Stenvalls förlag 1995

Bengt Hammar, SJK-resan på KNJ - ett 25-årsminne, tidskriften Tåg nr 3/1983
Leif Bergort, Järnvägsmiljön i Norbergstrakten, tidskriften Tåg nr 1/1984
Torsten Olsson & Gunnar Sandin, Ett och annat från Norberg, tidskriften Tåg nr 10/1999

Bild: Y31 och Y7 i Kärrgruvan
Den 16 augusti 2003 firades 150-årsjubiléet av den första trafiken på banan till Kärrgruvan. I Kärrgruvan visades en Itino-motorvagn typ Y31 jämte ENJ:s Y7-vagnar. Generationen emellan dem (Y1) saknades dock.
Bild: Förstlingen II i Gävle 2004
Förstlingen II - den nybyggda repliken av Förstlingen - vid Järnvägsmuseidagen i Gävle den 11 september 2004. Se vidare Veckans bild 157.






  upp

webmaster@jarnvag.net Bild: Järnväg.nets logga © järnväg.net 2001-2008
kontakt - tyck till om hemsidan - om cookies - skriv ut - sök